Du är fantastisk som tar dig tid att lägga upp detta och svara på folks frågor. Jag hänger med bra i kursen men hakade precis upp mig på ett steg. Varför är en syreatom ( 5:35 ) en indikator på att det är en dipol?
Det för att syreatomen är så pass starkt elektronegativ att den drar till sig elektroner från de atomer den binder till. Då blir det en liten laddningsförskjutning i molekylen, som gör att molekylen blir en dipol (eller i alla fall polär). I den här videogenomgången om dipoler och opolära molekyler förklarar jag mer på djupet hur det går till: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipoler-och-opolara-molekyler.html
Repeterar inför kursprovet, och jag måste bara tacka dig!! En fråga bara, uppkommer inte bindningarna i vätskeform om tex H2O smälter? Vätebindningar bryts, men uppkommer inga vätebindningar i vätskeform? Tack igen Magnus!
Tack själv! 😊 Det som kännetecknar en vätska är att i den bryts det och uppstår det hela tiden bindningar, om vartannat. Det inte förrän ämnet går över i gasform som bindningarna bryts helt och hållet, permanent.
@2:43 . Hej jag hänger med på att HCl har en stark -samt en svag elektronegativ atom som gör den till en dipol men hur kan man se det på H3C-F? Dessutom sa du också något om strukturen just efteråt, kan du utveckla det? Tack på förhand
Med hjälp av en tabell över elektronegativitetsvärden - se t.ex. ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/522-polar-kovalent-bindning.html - räknar jag ut att skillnaden i elektronegativitet mellan C och F är 1,5. Bindningen mellan C-F är alltså polärt kovalent. Molekylen H₃C-F bildar (i princip) en tetraeder, med kolatomen i centrum och de andra atomerna (väteatomerna och fluoratomen) i hörnen av en tetraeder. Eftersom fluoratomen sitter i ett hörn av tetraedern blir laddningen ojämnt fördelad i molekylen, med mer negativ laddning nära fluoratomen. Därför blir molekylen en dipol.
@@MagnusEhinger01 tack! Gäller samma förklaring på SO2? Alltså jag förstår hur det går till när det är 2 atomer i en molekyl men såfort det blir flera som SO2 eller Ca5(Po4)3OH blir det jobbigt att se vilken bindning det är inom resp mellan molekylerna. Den sista, hydroxiapatit, den ska ju ha vätebindningar mellan molekylerna om man följer flödeschemat men den har egentligen kovalentbindning.
@@shamalatwan7670 Vad det gäller svaveldioxid SO₂ tror jag att du kan ha hjälp av den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6914-hur-kan-man-rakna-ut-en-molekyls-struktur.html Hydroxiapatit är uppbyggd utav tre joner: Kalciumjoner Ca²⁺, fosfatjoner PO₄³⁻ och hydroxidjoner OH⁻. (För att förstå detta måste du lära dig ett antal sammansatta joner utantill - se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl/383-att-lara-och-kunna-utantill-i-kemi-1.html - för att direkt kunna identifiera fosfatjonen och hydroxidjonen, och därmed se att det är en jonförening.) Därför är det jonbindningar som håller samman hydroxiapatiten. Atomerna i de sammansatta jonerna (fosfatjonen och hydroxidjonen) hålls dock samman med kovalenta bindningar.
I så fall rekommenderar jag att du tar dig till min hemsida och kollar igenom alla mina videogenomgångar om kemisk bindning: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning.html Det är ungefär 2,5h så det hinner du till ditt prov, och på det sättet kan du i alla fall nå upp till ett E. Om du vill nå ännu högre ska du också anstränga dig att ta också anteckningar från videogenomgångarna, och sedan också göra så många övningsuppgifter i läroboken som du kan och hinner.
När det gäller CH3F så blir strukturen på den tetraeder. Den är med andra ord symmetrisk. Men den är även polärt. Räcker det bara att fluor är mer elektronegativt för att molekylen ska räknas som en dipol?? Är inte kriterierna för dipol att det måste vara asymmetrisk struktur samt en elektronegativ skillnad?
Molekylen är symmetrisk, men inte i alla tre dimensionerna. Så ja, laddningen blir ojämnt fördelad i molekylen - det blir en ända (den med fluoratomen) som blir lite negativt laddad än den andra.
Hur visar att det finns en syre atom med i bindningen på att det kan vara en dipol? Är det pga. det höga elektronegativitetsvärdet som man kan anta det?
Hej Magnus! Vilka intemolekylära bindningar har CL2, CH3CL, NH3, CH4? Och hur räknar man ut det? Har för mig att NH3 är en vätebindning men lost när det kommer till alla andra
Det är en stor fråga, där man måste gå in på både kovalenta bindningar, polärt kovalenta bindningar, dipoler och opolära molekyler, dipol-dipol-bindningar, vätebindningar och van der Waals-bindningar. En bra start kan i alla fall att kolla igenom videon ovan. För att hänga med i alla delar kan du behöva repetera de olika typerna av kemisk bindning. Ett tips är att gå till min sida om kemisk bindning och klicka dig fram till de videogenomgångar du behöver repetera: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning.html Lycka till! 😊
Det är nog tyvärr ett fel i facit där. Eftersom argon är en ädelgas kan den bara binda till andra molekyler med van der Waals-bindningar, vilket alltså är det som bryts när fast argon smälter.
En bra fråga! Det jag för att jag har lärt mig utantill de allra vanligaste sammansatta jonerna - och det ska du också göra: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl/att-lara-och-kunna-utantill-i-kemi-1.html Tack vare att jag kan dem, och i det här fallet känner igen nitratjonen, NO₃⁻, ser jag direkt att NaNO₃ är en jonförening som består av natriumjoner (Na⁺) och nitratjoner (NO₃⁻).
I själva verket är det alltid van der Waalsbindningar som håller samman molekylerna i ett sådant ämne, men det är bara när ämnet är i fast form som molekylerna är helt låsta till varandra. (I ett flytande ämne uppstår det och bryts det hela tiden bindningar, om vartannat.)
Du kan se om en bindning mellan två atomer är polärt kovalent genom att jämföra de båda atomernas elektronegativitet. Om skillnaden är stor, så är bindningen polärt kovalent. För en lite mer utförlig förklaring, se min videogenomgång om polär kovalent bindning: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/polar-kovalent-bindning.html
Tjena Magnus, jag fattar inte hur jag ska veta t.ex vad det är för bindning som bryts ner t.ex när man kokar vatten eller smälter koppar, kokar metanol osv? Skulle du kunna förklara är du snäll?
Ett annat sätt att formulera frågan är "vilka bindningar finns det mellan vattenmolekyler, kopparatomer, metanolmolekyler" osv. Det är de bindningarna som bryts när ämnet smälter eller kokar (förångas). Jag tycker att du ska pröva att använda flödesschemat som jag presenterar i videogenomgången. Då kan du nog se att när man smälter koppar, så är det metallbindningar som bryts eftersom det är metallbindningar som håller samman kopparatomerna i metallen. Vattenmolekyler binder till varandra med dipol-dipol-bindningar och vätebindningar. Därför är det de som bryts när vatten förångas. Även metanolmolekyler binder till varandra med dipol-dipol-bindningar och vätebindningar, så det är likadant där. Tror du att det blev lite klarare så?
@@MagnusEhinger01 Alright, blev lite knasigt i mitt huve nu men är lite osäker på om jag förstår själva konceptet med det hela. T.ex vattenmolekyler ska man tänka på att den består av två väteatomer och en syreatom och att det är de som håller dem samman eller liksom det är lite det jag inte förstår. Samt att jag vet liksom inte vilka bindningar det finns mellan vattenmolekyler utan till, vet liksom inte riktigt hur det fungerar. Sen det med att när man smälter koppar, att det är metallbindningar som bryts ner är det för att det är en metall som det är metallbindning?
@@hakancelep7767 För det första, när det gäller vatten: Mellan O och H inne i vattenmolekylen är det polärt kovalenta bindningar. Det är för att syreatomen är mycket mer elektronegativ än väteatomen. Kolla min videogenomgång om polärt kovalenta bindningar här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/polar-kovalent-bindning.html På grund av vattenmolekylens struktur (den är vinklad) blir vattenmolekylen en dipol. Kolla min videogenomgång om dipoler här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipoler-och-opolara-molekyler.html Eftersom vattenmolekylen är en dipol kan det uppstå dipol-dipol-bindningar mellan vattenmolekyler. Kolla min videogenomgång om dipol-dipol-bindningar här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipol-dipol-bindning.html Eftersom dessutom syreatomen i vattenmolekylen är så pass starkt elektronegativ kan det uppstå vätebindningar mellan vattenmolekylerna.. Kolla min videogenomgång om vätebindningar här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/vatebindningar-det-ovanliga-vattnet.html För det andra, när det gäller koppar: Ja, eftersom det är en metall som smälter så är det metallbindningar som bryts.
kan man räkna ut om molekylen är en dipol på ett annat sätt än att bara anta att det är en dipol för att det finns en atom som har hög elektronegativitet???
Nej, det krävs att det finns minst en atom med hög elektronegativitet (så att det är en stor skillnad i elektronegativitet mellan olika atomer i molekylen) för att den ska kunna bli en dipol. Sedan måste man också ta med molekylens 3D-struktur i bilden för att kunna avgöra om den är en dipol eller inte, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/hur-kan-man-rakna-ut-en-molekyls-struktur.html
Tjena Magnus, det här är inte en fråga, det är bara en liten grej jag vill att du förbättrar med dina videos. Spela in i 16:9 formatet istället för 4:3. Det bredare bildformatet är standard på alla moderna skärmar så om du skulle byta bildformat skulle vi slippa de svarta kanterna och du skulle få plats med mer information per slide.
Hej! Skulle du snälla hjälpa mig? Min fråga är att rangordna paracetamol, ASA, koffein och ibuprofen till mest polär. Jag tror att det är koffein, paracetamol, ibuprofen och ASA. Har jag fel?
Koffein är den minst polära eftersom den inte har någon OH, FH eller NH grupp. ASA är nog mest polär eftersom den har 2 OH grupper. Sen kommer paracetamol eftersom den har en OH grupp och en NH grupp, NH gruppen gör inte vätet lika polärt eftersom N inte är lika elektronegativt som syre. Sen kommer ibuprofen då den endast har en OH grupp. Jag tror alltså att ordningen är: Koffein, ibuprofen, paracetamol och sen ASA, (från opolär till polär)
Det är bara att följa flödesschemat för dem med! Låt oss undersöka vilken typ av bindning det är som bryts i följande process: Ne(s) → Ne(l). Ämnet är varken en metall eller en jonförening. När vi kommer till frågan "är ämnet en dipol?" kan vi konstatera att, nej, det är det inte - det är ett atomärt ämne, en helt opolär ädelgas. Därför är det van der Waals-bindningar som bryts i processen. Har vi istället en alkohol, så är det ju en dipol, och då kan vi följa flödesschemat till att det finns både dipol-dipol-bindningar och vätebindningar mellan alkoholmolekylerna.
Är inte dipol-dipol bindning en intermolekylär bindning? Jonbindning är en intramolekylär? Det känns som att man blandar in Inter och intra molekylära bindningar
En intermolekylär bindning är en bindning som binder molekylär. Exempel: Vätebindningar, dipol-dipolbindning (notera bindestrecket), även van der waals-bindning. En intramolekylär bindning är en bindning som binder atomer. Exempel: Jonbindning, kovalent bindning, polär kovalent bindning. Hoppas du inte misstycker mitt svar i ditt kommentarsfält, Magnus. Du är en lärare av rang!
Nej, halvmetaller är halvmetaller. Det betyder att de har några metallegenskaper, men inte alla. En del halvmetaller bildar till exempel gärna positiva joner (B, Ge, Sb), medan andra gärna bildar negativa joner (Si, As, Te).
JAA! Äntligen fattar jag! Om du bara viste hur mycket jag behövde en sånhär video! Du är en levande LEGEND Magnus!
Tack ska du ha, vad roligt att höra att du äntligen fattar! 😎
magnus min bror
Bror ifall du hade varit ett ämne så hade du varit en kolstål legering. Tack som fan
Tack själv för komplimangen, den var bra! 😊
Tack! Du räddar många naturares liv! :)
Tack själv, det är precis det som är meningen! 😊
Du är fantastisk som tar dig tid att lägga upp detta och svara på folks frågor. Jag hänger med bra i kursen men hakade precis upp mig på ett steg. Varför är en syreatom ( 5:35 ) en indikator på att det är en dipol?
Det för att syreatomen är så pass starkt elektronegativ att den drar till sig elektroner från de atomer den binder till. Då blir det en liten laddningsförskjutning i molekylen, som gör att molekylen blir en dipol (eller i alla fall polär).
I den här videogenomgången om dipoler och opolära molekyler förklarar jag mer på djupet hur det går till: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipoler-och-opolara-molekyler.html
Aaaahhhh juste! Tack du är grym! @@MagnusEhinger01
Denna video rädda precis mig på provet.
Grattis, vad roligt att höra att jag kunde hjälpa dig! 😊
Tack så mycket, du är fantastiskt bra på att förklara.
Tack själv, roligt att höra att du förstår när jag förklarar! 😊
du räddar verkligen mitt betyg, tack !!!
Det gör jag så gärna! 😊
Hahaha pov: kursprov om två dagar och fått F på alla prov
Duktig på att förklara saken 💕
Tackar, det är ju ändå mitt jobb! 😉
Magnus du är bäst.
Har lärt mig så mycket tack vare dig . du förtjänar så mycket credit för det du gör.
TACK ❤❤❤
har strulat med detta länge, tack för att du klarna upp det!
Bästa Magnus! Har prov imorgon och kollar på alla dina videos
Lycka till på ditt prov! 😊
Kan du göra en 'draw my life'
Antr3 123 gör det Mange!!
vill bara att du ska veta att dina videos verkligen har förenklat saker för mig, det uppskattas. Fortsätt så!
Otrolig video som vanligt!
Kunglig video nu förstår jag allt
Härligt att höra att det gick att förstå! 😊
Tack, bra undervisning
Repeterar inför kursprovet, och jag måste bara tacka dig!!
En fråga bara, uppkommer inte bindningarna i vätskeform om tex H2O smälter? Vätebindningar bryts, men uppkommer inga vätebindningar i vätskeform?
Tack igen Magnus!
Tack själv! 😊 Det som kännetecknar en vätska är att i den bryts det och uppstår det hela tiden bindningar, om vartannat. Det inte förrän ämnet går över i gasform som bindningarna bryts helt och hållet, permanent.
Du är fkn bäst!!!!
En får tacke! 😊
@2:43 . Hej jag hänger med på att HCl har en stark -samt en svag elektronegativ atom som gör den till en dipol
men hur kan man se det på H3C-F?
Dessutom sa du också något om strukturen just efteråt, kan du utveckla det?
Tack på förhand
Med hjälp av en tabell över elektronegativitetsvärden - se t.ex. ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/522-polar-kovalent-bindning.html - räknar jag ut att skillnaden i elektronegativitet mellan C och F är 1,5. Bindningen mellan C-F är alltså polärt kovalent.
Molekylen H₃C-F bildar (i princip) en tetraeder, med kolatomen i centrum och de andra atomerna (väteatomerna och fluoratomen) i hörnen av en tetraeder. Eftersom fluoratomen sitter i ett hörn av tetraedern blir laddningen ojämnt fördelad i molekylen, med mer negativ laddning nära fluoratomen. Därför blir molekylen en dipol.
@@MagnusEhinger01 tack! Gäller samma förklaring på SO2? Alltså jag förstår hur det går till när det är 2 atomer i en molekyl men såfort det blir flera som SO2 eller Ca5(Po4)3OH blir det jobbigt att se vilken bindning det är inom resp mellan molekylerna. Den sista, hydroxiapatit, den ska ju ha vätebindningar mellan molekylerna om man följer flödeschemat men den har egentligen kovalentbindning.
@@shamalatwan7670 Vad det gäller svaveldioxid SO₂ tror jag att du kan ha hjälp av den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6914-hur-kan-man-rakna-ut-en-molekyls-struktur.html
Hydroxiapatit är uppbyggd utav tre joner: Kalciumjoner Ca²⁺, fosfatjoner PO₄³⁻ och hydroxidjoner OH⁻. (För att förstå detta måste du lära dig ett antal sammansatta joner utantill - se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl/383-att-lara-och-kunna-utantill-i-kemi-1.html - för att direkt kunna identifiera fosfatjonen och hydroxidjonen, och därmed se att det är en jonförening.) Därför är det jonbindningar som håller samman hydroxiapatiten.
Atomerna i de sammansatta jonerna (fosfatjonen och hydroxidjonen) hålls dock samman med kovalenta bindningar.
Magnus vilken stjärna ⭐️
Tack! 😊
Tack för idag
jag har prov på onsdag och jag kan ingen ting. jag vet inte ens vad en dipol är🙃
I så fall rekommenderar jag att du tar dig till min hemsida och kollar igenom alla mina videogenomgångar om kemisk bindning: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning.html Det är ungefär 2,5h så det hinner du till ditt prov, och på det sättet kan du i alla fall nå upp till ett E. Om du vill nå ännu högre ska du också anstränga dig att ta också anteckningar från videogenomgångarna, och sedan också göra så många övningsuppgifter i läroboken som du kan och hinner.
När det gäller CH3F så blir strukturen på den tetraeder. Den är med andra ord symmetrisk. Men den är även polärt. Räcker det bara att fluor är mer elektronegativt för att molekylen ska räknas som en dipol?? Är inte kriterierna för dipol att det måste vara asymmetrisk struktur samt en elektronegativ skillnad?
Molekylen är symmetrisk, men inte i alla tre dimensionerna. Så ja, laddningen blir ojämnt fördelad i molekylen - det blir en ända (den med fluoratomen) som blir lite negativt laddad än den andra.
Hur visar att det finns en syre atom med i bindningen på att det kan vara en dipol? Är det pga. det höga elektronegativitetsvärdet som man kan anta det?
Ja, det är tack vare syrets starka elektronegativitet som som molekyler med OH-grupp blir dipoler (eller i alla fall blir polära).
Tack!
Hej Magnus! Vilka intemolekylära bindningar har CL2, CH3CL, NH3, CH4? Och hur räknar man ut det? Har för mig att NH3 är en vätebindning men lost när det kommer till alla andra
Det är en stor fråga, där man måste gå in på både kovalenta bindningar, polärt kovalenta bindningar, dipoler och opolära molekyler, dipol-dipol-bindningar, vätebindningar och van der Waals-bindningar. En bra start kan i alla fall att kolla igenom videon ovan. För att hänga med i alla delar kan du behöva repetera de olika typerna av kemisk bindning. Ett tips är att gå till min sida om kemisk bindning och klicka dig fram till de videogenomgångar du behöver repetera: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning.html Lycka till! 😊
Bra video! Undrar en sak bara. Hur vet man om det är de inter- eller intramolekylära bindningarna som bryts vid t.ex. fasövergångar?
Vid fasövergångar är det alltid så att det antingen är intermolekylära bindningar, jonbindningar eller metallbindningar som bryts.
Finns inga ord, bror du får 20% av min lön i framtiden för du är enda anledningen till varlfr jag klarar skolan
Haha, tack, men nej - det behövs då rakt inte! 😊
Hej Magnus! Har en snabb fråga
Vilken bindning bryts när argon smälter?
I boken står det vätebindning men är osäker och förstår inte varför
Det är nog tyvärr ett fel i facit där. Eftersom argon är en ädelgas kan den bara binda till andra molekyler med van der Waals-bindningar, vilket alltså är det som bryts när fast argon smälter.
Love it boy
när du säger att NaNo3 är en jonförening hur vet du från första början att ex Na är en jon och No3 är en sammansatt jon
En bra fråga! Det jag för att jag har lärt mig utantill de allra vanligaste sammansatta jonerna - och det ska du också göra: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl/att-lara-och-kunna-utantill-i-kemi-1.html Tack vare att jag kan dem, och i det här fallet känner igen nitratjonen, NO₃⁻, ser jag direkt att NaNO₃ är en jonförening som består av natriumjoner (Na⁺) och nitratjoner (NO₃⁻).
Och observera en liten detalj här också: Det _måste_ vara stort "O" i nitratjonen, NO₃⁻, annars blir det grundämnet nobelium, No, istället! 😉
Varför står det "fast ämne" om det inte är en dipol? 2:46
I själva verket är det alltid van der Waalsbindningar som håller samman molekylerna i ett sådant ämne, men det är bara när ämnet är i fast form som molekylerna är helt låsta till varandra. (I ett flytande ämne uppstår det och bryts det hela tiden bindningar, om vartannat.)
Hej! Vad för bindningar bildas när ett enzym, exempelvis Cas-9, binder till DNA?
Eftersom DNA-molekylen är en polär molekyl är det huvudsakligen dipol-dipol-bindningar och vätebindningar som uppstår.
Hur vet man att ett ämne har polär-kovalent bindning?
Du kan se om en bindning mellan två atomer är polärt kovalent genom att jämföra de båda atomernas elektronegativitet. Om skillnaden är stor, så är bindningen polärt kovalent. För en lite mer utförlig förklaring, se min videogenomgång om polär kovalent bindning: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/polar-kovalent-bindning.html
Tjena Magnus, jag fattar inte hur jag ska veta t.ex vad det är för bindning som bryts ner t.ex när man kokar vatten eller smälter koppar, kokar metanol osv? Skulle du kunna förklara är du snäll?
Ett annat sätt att formulera frågan är "vilka bindningar finns det mellan vattenmolekyler, kopparatomer, metanolmolekyler" osv. Det är de bindningarna som bryts när ämnet smälter eller kokar (förångas). Jag tycker att du ska pröva att använda flödesschemat som jag presenterar i videogenomgången. Då kan du nog se att när man smälter koppar, så är det metallbindningar som bryts eftersom det är metallbindningar som håller samman kopparatomerna i metallen.
Vattenmolekyler binder till varandra med dipol-dipol-bindningar och vätebindningar. Därför är det de som bryts när vatten förångas. Även metanolmolekyler binder till varandra med dipol-dipol-bindningar och vätebindningar, så det är likadant där.
Tror du att det blev lite klarare så?
@@MagnusEhinger01 Alright, blev lite knasigt i mitt huve nu men är lite osäker på om jag förstår själva konceptet med det hela. T.ex vattenmolekyler ska man tänka på att den består av två väteatomer och en syreatom och att det är de som håller dem samman eller liksom det är lite det jag inte förstår. Samt att jag vet liksom inte vilka bindningar det finns mellan vattenmolekyler utan till, vet liksom inte riktigt hur det fungerar.
Sen det med att när man smälter koppar, att det är metallbindningar som bryts ner är det för att det är en metall som det är metallbindning?
@@hakancelep7767 För det första, när det gäller vatten: Mellan O och H inne i vattenmolekylen är det polärt kovalenta bindningar. Det är för att syreatomen är mycket mer elektronegativ än väteatomen. Kolla min videogenomgång om polärt kovalenta bindningar här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/polar-kovalent-bindning.html
På grund av vattenmolekylens struktur (den är vinklad) blir vattenmolekylen en dipol. Kolla min videogenomgång om dipoler här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipoler-och-opolara-molekyler.html
Eftersom vattenmolekylen är en dipol kan det uppstå dipol-dipol-bindningar mellan vattenmolekyler. Kolla min videogenomgång om dipol-dipol-bindningar här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipol-dipol-bindning.html Eftersom dessutom syreatomen i vattenmolekylen är så pass starkt elektronegativ kan det uppstå vätebindningar mellan vattenmolekylerna.. Kolla min videogenomgång om vätebindningar här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/vatebindningar-det-ovanliga-vattnet.html
För det andra, när det gäller koppar: Ja, eftersom det är en metall som smälter så är det metallbindningar som bryts.
Tack!
Varsågod!
Hur vet man om det är en kovalent bindning? Genom att bara kolla på ex CO2
Därför att det är en bindning mellan två icke-metaller, och därför att skillnaden i elektronegativitet mellan atomslagen inte är så stor.
älskar dig
kan man räkna ut om molekylen är en dipol på ett annat sätt än att bara anta att det är en dipol för att det finns en atom som har hög elektronegativitet???
Nej, det krävs att det finns minst en atom med hög elektronegativitet (så att det är en stor skillnad i elektronegativitet mellan olika atomer i molekylen) för att den ska kunna bli en dipol. Sedan måste man också ta med molekylens 3D-struktur i bilden för att kunna avgöra om den är en dipol eller inte, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/hur-kan-man-rakna-ut-en-molekyls-struktur.html
Tjena Magnus, det här är inte en fråga, det är bara en liten grej jag vill att du förbättrar med dina videos. Spela in i 16:9 formatet istället för 4:3. Det bredare bildformatet är standard på alla moderna skärmar så om du skulle byta bildformat skulle vi slippa de svarta kanterna och du skulle få plats med mer information per slide.
Kan det vara flera intermolekylära bindningar mellan två molekyler
Jadå. En syreatom i en vattenmolekyl kan till exempel delta i två vätebindningar (och hela vattenmolekylen kan delta i fyra vätebindningar).
Hej! Skulle du snälla hjälpa mig? Min fråga är att rangordna paracetamol, ASA, koffein och ibuprofen till mest polär.
Jag tror att det är koffein, paracetamol, ibuprofen och ASA. Har jag fel?
Koffein är den minst polära eftersom den inte har någon OH, FH eller NH grupp. ASA är nog mest polär eftersom den har 2 OH grupper. Sen kommer paracetamol eftersom den har en OH grupp och en NH grupp, NH gruppen gör inte vätet lika polärt eftersom N inte är lika elektronegativt som syre. Sen kommer ibuprofen då den endast har en OH grupp. Jag tror alltså att ordningen är: Koffein, ibuprofen, paracetamol och sen ASA, (från opolär till polär)
Jag tror Magnus video på vätebindningar kan hjälpa till med att klarna upp min förklaring
Felix Jonsson ok tack!! Vilken program läser du?
Jag fattar inte riktigt allt. Hur gör man med ädelgaserna? Eller med alkoholer?
Det är bara att följa flödesschemat för dem med! Låt oss undersöka vilken typ av bindning det är som bryts i följande process: Ne(s) → Ne(l). Ämnet är varken en metall eller en jonförening. När vi kommer till frågan "är ämnet en dipol?" kan vi konstatera att, nej, det är det inte - det är ett atomärt ämne, en helt opolär ädelgas. Därför är det van der Waals-bindningar som bryts i processen. Har vi istället en alkohol, så är det ju en dipol, och då kan vi följa flödesschemat till att det finns både dipol-dipol-bindningar och vätebindningar mellan alkoholmolekylerna.
Du är bäst tacka
Tack själv! 😊
Hur vet vi att jonbindningar är väldigt starka bindningar?
Är inte dipol-dipol bindning en intermolekylär bindning? Jonbindning är en intramolekylär? Det känns som att man blandar in Inter och intra molekylära bindningar
En intermolekylär bindning är en bindning som binder molekylär. Exempel: Vätebindningar, dipol-dipolbindning (notera bindestrecket), även van der waals-bindning.
En intramolekylär bindning är en bindning som binder atomer. Exempel: Jonbindning, kovalent bindning, polär kovalent bindning.
Hoppas du inte misstycker mitt svar i ditt kommentarsfält, Magnus. Du är en lärare av rang!
Räknas halvmetaller som metaller ?
Nej, halvmetaller är halvmetaller. Det betyder att de har några metallegenskaper, men inte alla. En del halvmetaller bildar till exempel gärna positiva joner (B, Ge, Sb), medan andra gärna bildar negativa joner (Si, As, Te).
kung
😊👑
I think im lost
Jag först