Läs mer om hur jonföreningar bildas på ehinger.nu/undervisning/kurse... Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Magnus du är helt fantastisk. Önskar jag började kolla på dina videos tidigare men har prov på måndag och jag kommer ihåg allt lite bättre på grund av dig. Tack så sjukt mycket! Det är mycket lättare att hänga med nu
Härligt att höra! 😄 Fast du vet, jag är ju bara katalysator - det är _du_ som har gjort den största bedriften och lärt dig en massa kemi! (Men jag föredrar "Magnus"…) 😉
Du har de beste videoene! Må ringe pappa endel å be han oversette «svenske» ord som väte bindinger, och kväve.. men fyy jag elskar dine videoer! Har kjemi 1 eksamen i Norge nu 5 desember 🎉
Hej! Kan du förklara om jag har rätt eller inte. Na+ + Cl-= NaCl. Natrium har OT+1 och klor har OT -1 i Vänster led. I högerled har Natrium ffarande ot +1 och klar har -1. Hur kan man konstatera vilken som oxideras eller vilken som reduceras?
I reaktionen som du skriver sker det faktiskt ingen redoxreaktion alls. Det är för att det är natrium- och kloridjoner både till höger och till vänster. Om man däremot låter natriummetall, Na(s), reagera med klorgas, Cl₂(g), så kommer natriummetallen att oxideras och klorgasen reduceras: 2Na(s) + Cl₂(g) → 2NaCl(s) Det beror på att både natrium och klor i vänsterledet har OT = 0. I högerledet har det dock bildats natriumjoner (Na⁺, OT = +I) och kloridjoner (Cl⁻, OT = -I).
Tack! Jodå, i alla fall om det är syre eller svavel och i viss mån även selen från grupp 16. (De tyngre grundämnena i grupp 16 har inte lika hög elektronegativitet - se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/polar-kovalent-bindning.html - vilket gör att inslaget av jonbindning inte blir så stort, och de bildar knappt ens negativa joner.)
Hej Magnus snabb fråga! Vid 1:17 så tar du upp exemplet när natrium reagerar med klor och bildar natriumklorid. Det jag undrar är varför det finns kvar energi därefter i reaktionsformeln? Jag förstår att natrium har 1 valenselektron som besitter på en lägesenergi och när den frigörs så omvandlas det till rörelseenergi. Borde det inte vara så att kloratomen som reduceras att den tar emot denna rörelseenergi från natriumatomens frisläppta elektron och omvandlar den till lägesenergi för att få ett fullt skal? Jag tänker på principen i fysik där all energi i ett slutet system är konstant. Tack för allt du gör för att underlätta undervisningen!
Jo, visst är det så att elektronen förlorar i energi. Men det är inte så att kloratomen på något sätt absorberar energi (så att den försvinner), utan den förlorade energin avges till omgivningen. Möjligen kan man tänka sig att kloridjonen får något högre rörelseenergi, men det är egentligen bara ett annat sätt att ange värme på - värme som så småningom ändå avges till omgivningen.
Hej, tänkte kolla lite om det du skrev 5:50 . Du skrev 2Na med tvåan innan vilket indikerar att det är två natriumatomer. Sedan skriver du Cl2 med en låg tvåa, jag förstod att de nu var klorgas. Men inte varför du har tvåan efter? Vad är det man tar 2 gånger, hela atomen?
I klorgas sitter kloratomerna ihop två och två med en kovalent bindning. Vi kan skriva det Cl-Cl (där bindestrecket symboliserar den kovalenta bindningen), men enklare är att man skriver det Cl₂. Det betyder just att i klormolekyler sitter kloratomerna ihop två och två med en kovalent bindning. I natrium är det inte alls på det sättet. Därför får vi inte skriva Na₂, då natriumatomerna inte alls binder till varandra på det sättet, eller sitter ihop i "natriummolekyler" två och två. Eftersom det ändå behövs två natriumatomer i reaktionsformeln skriver vi en tvåa framför (som koefficient) för att visa att vi har just två natriumatomer: 2Na.
Tack för dina fantastiska videos - mycket uppskattat! En fråga: Vid 9.25, hur blir CuSO4 helt plötsligt CU2+ och SO42-?? Vad jag ser på CuSO4 så är det en CU, men sen blir det Cu2+....?
Det är för att kopparsulfat är en jonförening som består av en kopparjon (Cu²⁺) och en sulfatjon (SO₄²⁻). Tillsammans bildar dessa två joner en oladdad jonförening (kopparsulfat) som vi skriver CuSO₄.
Hej! Tack så jättemycket för alla dina videor, de är till jättestor hjälp! Nu har jag fastnat på en sak jag inte förstår som du kan svara på ifall du känner för det. I Natriumklorid blir det ju 2NaCl, vilket jag antog betydde att den enkelbindning som fanns i klorgasen nu är borta, dvs att kloratomerna splittrade på sig. Men i Magnesiumklorid skrivs det som MgCl2, betyder det att kloret fortfarande har sin enkelbindning då? Tolkas inte Cl2 som en gas då?
Nej, magnesiumklorid, MgCl₂, är en jonförening som består av magnesiumjoner (Mg²⁺) och kloridjoner (Cl⁻). Det den nedsänkta tvåan i "MgCl₂" visar är att det är dubbelt så många kloridjoner som magnesiumjoner i magnesiumkloriden. I magnesiumkloriden binder då magnesium- och kloridjonerna till varandra med jonbindningar. Jag tror att den här videogenomgången om jonföreningars namn och formel kan hjälpa dig att förstå ännu mer: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonforeningars-namn-och-formel.html
@@MagnusEhinger01 Hej, tack för svar! Ja men juste, glömde bort minustecknet och förvirrade bort mig själv lite 😅 Men i 2NaCl så står ju 2an framför Cl och i MgCl2 står 2an efter Cl, betyder det då att Cl-jonerna har olika bindningar i de olika jonföreningarna?
Nej, formeln för natriumklorid är faktiskt bara NaCl, utan någon tvåa framför. Det är när man skriver formeln för reaktionen mellan natrium (Na) och klorgas (Cl₂) som man den där tvåan dyker upp. Det är för att formeln för klorgas är just Cl₂, vilket betyder att i en klorgasmolekyl sitter kloratomerna ihop (med en elektronparbindning). För att det ska bli lika många av alla atomslag både till höger och vänster måste vi då låta två natriumatomer reagera med en klorgasmolekyl. Då bildas det två natriumkloridenheter enligt den här reaktionsformeln: 2Na + Cl₂ → 2NaCl Lägg alltså märke till att *var* tvåan sitter spelar stor roll för betydelsen! När tvåan är framför är det bara två stycken av det ämne som följer. När tvåan är nedsänkt och efter betyder det att atomerna hänger ihop med kovalenta bindningar, eller att de ingår i en jonförening.
@@MagnusEhinger01 Ahh men juste, tack! Så i MgCl2 betyder det inte nödvändigtvis att Cl2 har en kovalent bindning utan att den bara helt enkelt ingår i en jonförening?
Helt riktigt! I MgCl₂ är det _inte alls_ någon kovalent bindning, utan magnesium- och kloridjonerna ingår i en jonförening. Och i den jonföreningen är antalet kloridjoner dubbelt så stort som antalet magnesiumjoner. 😊
Ja, här menar jag då ett sätt att bilda ett _fast_ salt på. Koppar- och sulfatjonerna finns redan i lösningen, men när vattnet avdunstar (och lösningen indunstar) blir det bara den fasta kopparsulfaten kvar.
Kan du hjälpa mig med frågan, "hur bildas en jonförening?", kan man bara säga att jonföreningar bildas genom att en metall reagerar med en halogen eller är det inte i alla situationer? Tack i förväg!
Du har tur, för jag har en hel videogenomgång som handlar om hur jonföreningar bildas! 😊 Du hittar den på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/hur-jonforeningar-bildas.html
I exemplet där Na+Cl -> Na+ och Cl- så säger du att Na får åtta valenselektroner efter att den gett bort en till Cl, men i illustrationen är det åtta stycken hela tiden. Jag hängde inte riktigt med där.
Hos natriumatomen är det hela tiden åtta elektroner i L-skalet. Innan reaktionen är det elektronen i M-skalet som är (den enda) valenselektronen. Efter reaktionen är M-skalet borta, och istället är det de åtta elektronerna i L-skalet som är valenselektroner.
@MagnusEhinger jag har en fråga som jag inte förstår riktig svaret på. Frågan är Vilken typ av föreningar klor oftast bildar (jonföreningar eller molekylförening)? Jag har svår att förstå någon förklaring till det alls. Tack i förväg
Det är vanligast jonföreningar, framför allt i kombination med metaller. Det beror på att klor har så pass mycket högre elektronegativitet än vad metaller har. Du kan lära dig mer om elektronegativitet i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/polar-kovalent-bindning.html
Hur vet man hur många atomer som ingår i en molekyl? tillexempel natrium har ju bara 1 natrium atom, men klor har 2 atomer per molekyl, väte har också 2. hur blir det med alla andra? tillexempel guld= vilken är den allmäna regeln för att bestämma hur många atomer ska de ha?
För det första brukar alla metaller och halvmetaller betraktas som atomära. Metaller är inga molekyler, så i ren form brukar de bara skrivas till exempel Na för natrium eller Au för guld. Även alla ädelgaserna (grupp 18) är atomära. Bland icke-metallerna är det lika bra att lära sig utantill att väte (H₂), kväve (N₂), syre (O₂) och alla halogenerna (F₂, Cl₂, Br₂, I₂ och möjligen även At₂ och Ts₂) är diatomära, det vill säga när de uppträder som grundämnen i ren form består de av två atomer sammanlänkade med en kovalent bindning. Jag går igenom varför det är så i min videogenomgång om kovalent binding, ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/kovalent-bindning.html För jonföreningar gäller att man ska kombinera ihop positivt och negativt laddade joner på så vis att de bildar en oladdad enhet. Kalciumfluorid, till exempel, består av kalciumjoner (Ca²⁺) och fluoridjoner (F⁻). För att de ska bilda en oladdad enhet behövs det två fluoridjoner för varje kalciumjon, vilket vi skriver CaF₂. Jag förklarar noggrannare hur man gör detta i min videogenomgång om jonföreningars namn och formel, ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonforeningars-namn-och-formel.html
Hej, är din kemi 1 & 2 genomgång här på youtube komplett? Dvs. man kan använda sig av dem (istället för köpa böckerna) för att få godkänt betyg i kemi 1 & 2.
Ja, mina videogenomgångar i Kemi 1 och 2 är avsedda att vara kompletta. Det hindrar dock inte att det finns gott om lärare som tar upp mer än vad jag själv vanligtvis brukar gå igenom. Dit hör till exempel begreppen värmekapacitet, Gibbs fria energi och entropi. Därför måste du ändå höra med din lärare om vad som gäller för just er kurs.
Tack för snabba svaret! Anledningen jag frågar är då jag vill läsa upp betygen på egen hand och istället göra prövningar.då det förmodligen är snabbare än att göra det via komvux.@@MagnusEhinger01
@@lolookphor I så fall tipsar jag gärna också om min hemsida! Där hittar du alla mina videogenomgångar i Kemi 1 ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner.html och Kemi 2 ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner.html sorterade i logisk ordning, och massor med gamla prov att öva sig på också, både Kemi 1 ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov.html och Kemi 2 ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/gamla-prov.html Lycka till med dina prövningar! 😊
Såhär är den enklaste grundregeln: Om ett ämne består av endast metaller så är det en metall eller en legering. Om ett ämne består av en metall och en ickemetall (framför allt en metall och en halogen) så är det en jonförening. Om ämnet består av endast icke-metaller så är det en molekylförening. Men det finns några viktiga tillägg! Det finns en hel rad sammansatta joner som du också måste lära dig att känna igen. Om ämnet innehåller någon av de jonerna, så är det också en jonförening. De här jonerna kräver jag att mina egna elever ska lära sig namn och formel på utantill i Kemi 1: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl/att-lara-och-kunna-utantill-i-kemi-1.html
Varför lägger du 9 elektroner i Na:s elektronformel när den har en valenselektron? Det borde väl bara vara en i formeln samma gäller för Mg, förstår inte varför man tar med L-skalet
I det här fallet gör jag det enbart av pedagogiska skäl. Det är för att betona att i natriumatomen fördelas elektronerna på tre elektronskal, nämligen K-, L- och M-skalen. Det betyder att elektronen i M-skalet är valenselektron. När natriumatomen oxideras och omvandlas till en natriumjon, Na⁺, blir det bara kvar elektroner i K- och L-skalen. Därmed blir elektronerna i L-skalet de nya valenselektronerna.
Vid en redoxreaktion är det en kemisk reaktion där det övergår det en eller flera elektroner från ett en atom till en annan. Då bildas det ofta (men inte alltid) joner. Jonerna kan sedan binda till varandra med jonbindningar. En redoxreaktion är alltså en slags reaktion, medan en jonbindning är en slags bindning som uppstår mellan två joner med olika laddning.
Det periodiska systemet ser likadant ut över hela världen, så du kan använda vilket du vill. Det finns på t.ex. wikipedia - sv.wikipedia.org/wiki/Periodiska_systemet - eller ptable.com/ Just det jag använder är anpassat från www.mrbigler.com/documents/Periodic-Table.xls
"Netjonisk ekvation" är en direktöversättning av engelskans "net ionic equation", och översätts egentligen bäst till nettoreaktion vid fällningsreaktioner. Det betyder att man tar bort alla åskådarjoner ur fällningsreaktionen, och har bara med de joner som bildar själva fällningen. Jag förklarar hur det går till i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/fallningsreaktioner.html
Hej Magnus. Jag klarade kemi 1 på 10 veckor distans, med stor hjälp av bland annat dina videos, och din hjälp i kommentarsfältet. Ville bara tacka. Vart skickar jag whiskeyn?
Snälla snälla jag har en jätte viktig fråga som jag behöver hjälp mig😭 hur kan kalcium och klor uppnå ädelgasstrucktur. Ca är en metall och Cl är en icke metall och tillsammans bildar dom en jonförening. Men problemet är att klor har 7 valenselektroner och kalcium har 2 och för att uppnå ädelgasstrucktur räcker det med 8 valenselektroner. Va gör man med den extra kalcium elektronen? Behöver hjälp 🥺
Varje kalciumatom avger två elektroner, precis som du säger. När kalciumatomen oxideras, och då avges de två valenselektronerna: Ca → Ca²⁺ + 2e⁻ Precis som du säger har kloratomen 7 valenselektroner, vilket gör att varje kloratom kan ta upp en extra elektron. Eftersom kalciumatomen avger två elektroner behövs det också två kloratomer för att ta hand om de båda elektronerna. I en klormolekyl är det två kloratomer, Cl₂. Därför kommer den här reaktionen också att ske: Cl₂ + 2e⁻ → 2Cl⁻ Om vi kombinerar båda formlerna får vi vad som händer när kalcium reagerar med klor: Ca + Cl₂ → Ca²⁺ + 2Cl⁻ Oftast skriver vi dock ihop de bildade jonerna i formeln för jonföreningen. Då får vi istället den här reaktionsformeln: Ca + Cl₂ → CaCl₂
För det första, om det är en förening mellan en metall och en icke-metall (särskilt en halogen) kan föreningen betraktas som en jonförening. För det andra, om man ser att det ingår sammansatta joner i föreningen, så vet man direkt att det är en jonförening. För att kunna se detta finns det en massa sammansatta joner som man helt enkelt måste lära sig utantill vilka de är, vilken formel de har och vad de heter. Jag har ställt samman en lista på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl/att-lara-och-kunna-utantill-i-kemi-1.html
Nej, eftersom jonerna inte binder till varandra i en molekyl, utan i en stor kristall, med massor av Na⁺- och Cl⁻-joner, kan man inte tala om att någon sida är mer positivt laddad än någon annan. Därför är NaCl inte någon dipol.
Kol bildar helst inga joner alls. Istället binder den vanligen till andra atomer med kovalenta bindningar, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/kovalent-bindning.html De andra ämnena i kolgruppen har fler elektroner, och också mer komplicerad elektronkonfiguration än den som ges av Bohrs atommodell, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/bortom-bohrs-atommodell-elektronmoln-och-orbitaler.html I korthet innebär den mer komplicerade elektronstrukturen att atomerna kan bilda positivt laddade joner av lite olika typer. Till exempel finns det både Pb²⁺- och Pb⁴⁺-joner.
När aluminium och svavel reagerar oxideras aluminiumatomerna till aluminiumjoner (Al³⁺) samtidigt som svavelatomerna reduceras till sulfidjoner (S²⁻). När vi ska skriva formeln för aluminiumsulfid sätter vi samman så många aluminium- och sulfidjoner att det bildar en oladdad enhet. Därför blir formeln för aluminiumsulfid Al₂S₃. Jag förklarar mer utförligt hur man ger namn och formel för jonföreningar i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonforeningars-namn-och-formel.html
Hur vet man vilka gaser som atomerna kommer två och två i? osv, du säger "Men i klorgas kommer alltid atomerna två och två" hur ska man ha koll på det??
Jag brukar säga till mina elever att de måste lära sig utantill: Vätgas (H₂), kvävgas (N₂), syrgas (O₂) och alla halogenerna (i alla fall F₂, Cl₂, Br₂ och I₂, och kanske även At₂ och Ts₂). För en förklaring till varför det är så, se min videogenomgång om kovalent bindning: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/kovalent-bindning.html
Nej, tyvärr är det inte så enkelt - det beror på vilken reaktion och vilka ämnen det handlar om. I många fall, framför allt när det är en alkalimetall eller en alkalisk jordartsmetall som reagerar med en halogen, är det dock precis så att de reagerande ämnena strävar efter att få ädelgasstruktur, oavsett vad jonerna får för laddning.
@@melkervaltersson2064 Eftersom elektroner är minusladdade blir en atom som tar upp en eller flera elektroner också minusladdad. Om en atom istället avger en eller flera elektroner blir det kvar ett överskott på positiva laddningar.
Det är för i klorgas hänger kloratomerna ihop "två och två" i klormolekyler. Det anger man genom att skriva en nedsänkt tvåa till höger, Cl₂. I natrium, som inte är en molekyl (utan en metall) sitter inte natriumatomerna ihop på det viset. Istället kan man betrakta de två natriumatomerna som separerade från varandra. Eftersom det ändå är två natriumatomer som deltar i reaktionen skriver vi tvåan framför natrium, 2Na.
![เกิดใหม่ทั้งทีก็เป็นสไลม์ไปซะแล้ว ซีซั่น 3 - ตอนที่ 57 [ซับไทย]](http://i.ytimg.com/vi/pNhft3YZFRE/mqdefault.jpg)
Jag måste bara säga att du är otroligt bra på att förklara och att du hjälper mig sjukt mkt
Tack ska du ha, det gör mig lika sjukt glad att höra! 😊
jag lever i din vägg
Tack så mycket för dina videos, hjälper mig jättemycket med plugget! :)
Tack själv, alltid kul att kunna vara till hjälp! 😊
Du är det bästa som har hänt mig. Du är så fkn bra på att förklara!!!! HOPPAS DU VET OM DET
Tack ska du ha, nu vet jag i alla fall att _du_ tycker det! 😊
varför ljuger du?
@@momoistheone815 På vilket sätt menar du att jag ljuger?
@@MagnusEhinger01 bry dig inte om honom, du förklarar sprillans som Caroline säger!
Håller med
Tusen tack för det arbetet du har gjort! Jag studerar på distans och dina klipp har varit avgörande =)
Tack själv, tänk på allt det arbete du själv gör också för att lära dig all kemi! 😊
@@MagnusEhinger01 Tack, jag har en spännande tid framför mig =)
Väldigt tacksam för dina förklaringar
Tack själv, alltid roligt att höra att de uppskattas!
Tack som fan mannen! sjukt najs, förstår allt mycket bättre nu!👍🏻
Tack själv, vad bra att du förstod! 😊
tack för dina förklaringen. Du har räddat mig i Kemi tack ska du ha.
Tack själv, det gör jag så gärna! 😊
Magnus du är helt fantastisk. Önskar jag började kolla på dina videos tidigare men har prov på måndag och jag kommer ihåg allt lite bättre på grund av dig. Tack så sjukt mycket! Det är mycket lättare att hänga med nu
Tack själv, och lycka till på ditt prov! 👍
Kuuuuung är du Magnus!! Hade prov igår och spikar nog ett A på den, allt tack var det dig! Vad hade vi gjort utan dig bästa Mange!!😭😭🤯
Härligt att höra! 😄 Fast du vet, jag är ju bara katalysator - det är _du_ som har gjort den största bedriften och lärt dig en massa kemi! (Men jag föredrar "Magnus"…) 😉
Du har de beste videoene! Må ringe pappa endel å be han oversette «svenske» ord som väte bindinger, och kväve.. men fyy jag elskar dine videoer! Har kjemi 1 eksamen i Norge nu 5 desember 🎉
Vad roligt att jag kan hjälpa även dig som är i Norge med kemin! Stort lycka till på din examen! 😊👍
@@MagnusEhinger01 tack!
Tack så mycket!
Varsågod! 😊
mycket bra :)
Tack så mycket! 😊
Hade inte klarat kemi1 utan detta!!! tack
Tack själv, roligt att jag fick hjälpa dig med kemin! 😊
Hej! Kan du förklara om jag har rätt eller inte.
Na+ + Cl-= NaCl.
Natrium har OT+1 och klor har OT -1 i Vänster led.
I högerled har Natrium ffarande ot +1 och klar har -1.
Hur kan man konstatera vilken som oxideras eller vilken som reduceras?
I reaktionen som du skriver sker det faktiskt ingen redoxreaktion alls. Det är för att det är natrium- och kloridjoner både till höger och till vänster. Om man däremot låter natriummetall, Na(s), reagera med klorgas, Cl₂(g), så kommer natriummetallen att oxideras och klorgasen reduceras:
2Na(s) + Cl₂(g) → 2NaCl(s)
Det beror på att både natrium och klor i vänsterledet har OT = 0. I högerledet har det dock bildats natriumjoner (Na⁺, OT = +I) och kloridjoner (Cl⁻, OT = -I).
Jättebra förklarat! Men vad händer om en atom från grupp 2 reagerar med en från grupp 16? Blir det inte en jonförening då?
Tack! Jodå, i alla fall om det är syre eller svavel och i viss mån även selen från grupp 16. (De tyngre grundämnena i grupp 16 har inte lika hög elektronegativitet - se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/polar-kovalent-bindning.html - vilket gör att inslaget av jonbindning inte blir så stort, och de bildar knappt ens negativa joner.)
Hej Magnus snabb fråga!
Vid 1:17 så tar du upp exemplet när natrium reagerar med klor och bildar natriumklorid. Det jag undrar är varför det finns kvar energi därefter i reaktionsformeln? Jag förstår att natrium har 1 valenselektron som besitter på en lägesenergi och när den frigörs så omvandlas det till rörelseenergi. Borde det inte vara så att kloratomen som reduceras att den tar emot denna rörelseenergi från natriumatomens frisläppta elektron och omvandlar den till lägesenergi för att få ett fullt skal? Jag tänker på principen i fysik där all energi i ett slutet system är konstant.
Tack för allt du gör för att underlätta undervisningen!
Jo, visst är det så att elektronen förlorar i energi. Men det är inte så att kloratomen på något sätt absorberar energi (så att den försvinner), utan den förlorade energin avges till omgivningen. Möjligen kan man tänka sig att kloridjonen får något högre rörelseenergi, men det är egentligen bara ett annat sätt att ange värme på - värme som så småningom ändå avges till omgivningen.
@@MagnusEhinger01 Okej jag förstår! Tack så mycket för ditt svar!
@@johaneliasson9196 Håll till godo! 😊
Hej, tänkte kolla lite om det du skrev 5:50 .
Du skrev 2Na med tvåan innan vilket indikerar att det är två natriumatomer. Sedan skriver du Cl2 med en låg tvåa, jag förstod att de nu var klorgas. Men inte varför du har tvåan efter? Vad är det man tar 2 gånger, hela atomen?
I klorgas sitter kloratomerna ihop två och två med en kovalent bindning. Vi kan skriva det Cl-Cl (där bindestrecket symboliserar den kovalenta bindningen), men enklare är att man skriver det Cl₂. Det betyder just att i klormolekyler sitter kloratomerna ihop två och två med en kovalent bindning.
I natrium är det inte alls på det sättet. Därför får vi inte skriva Na₂, då natriumatomerna inte alls binder till varandra på det sättet, eller sitter ihop i "natriummolekyler" två och två. Eftersom det ändå behövs två natriumatomer i reaktionsformeln skriver vi en tvåa framför (som koefficient) för att visa att vi har just två natriumatomer: 2Na.
Tack för dina fantastiska videos - mycket uppskattat! En fråga: Vid 9.25, hur blir CuSO4 helt plötsligt CU2+ och SO42-?? Vad jag ser på CuSO4 så är det en CU, men sen blir det Cu2+....?
Det är för att kopparsulfat är en jonförening som består av en kopparjon (Cu²⁺) och en sulfatjon (SO₄²⁻). Tillsammans bildar dessa två joner en oladdad jonförening (kopparsulfat) som vi skriver CuSO₄.
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket! 👍
@@willprytz Varsågod så mycket! 😊
Hej! Tack så jättemycket för alla dina videor, de är till jättestor hjälp! Nu har jag fastnat på en sak jag inte förstår som du kan svara på ifall du känner för det. I Natriumklorid blir det ju 2NaCl, vilket jag antog betydde att den enkelbindning som fanns i klorgasen nu är borta, dvs att kloratomerna splittrade på sig. Men i Magnesiumklorid skrivs det som MgCl2, betyder det att kloret fortfarande har sin enkelbindning då? Tolkas inte Cl2 som en gas då?
Nej, magnesiumklorid, MgCl₂, är en jonförening som består av magnesiumjoner (Mg²⁺) och kloridjoner (Cl⁻). Det den nedsänkta tvåan i "MgCl₂" visar är att det är dubbelt så många kloridjoner som magnesiumjoner i magnesiumkloriden. I magnesiumkloriden binder då magnesium- och kloridjonerna till varandra med jonbindningar. Jag tror att den här videogenomgången om jonföreningars namn och formel kan hjälpa dig att förstå ännu mer: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonforeningars-namn-och-formel.html
@@MagnusEhinger01 Hej, tack för svar! Ja men juste, glömde bort minustecknet och förvirrade bort mig själv lite 😅 Men i 2NaCl så står ju 2an framför Cl och i MgCl2 står 2an efter Cl, betyder det då att Cl-jonerna har olika bindningar i de olika jonföreningarna?
Nej, formeln för natriumklorid är faktiskt bara NaCl, utan någon tvåa framför. Det är när man skriver formeln för reaktionen mellan natrium (Na) och klorgas (Cl₂) som man den där tvåan dyker upp. Det är för att formeln för klorgas är just Cl₂, vilket betyder att i en klorgasmolekyl sitter kloratomerna ihop (med en elektronparbindning).
För att det ska bli lika många av alla atomslag både till höger och vänster måste vi då låta två natriumatomer reagera med en klorgasmolekyl. Då bildas det två natriumkloridenheter enligt den här reaktionsformeln:
2Na + Cl₂ → 2NaCl
Lägg alltså märke till att *var* tvåan sitter spelar stor roll för betydelsen! När tvåan är framför är det bara två stycken av det ämne som följer. När tvåan är nedsänkt och efter betyder det att atomerna hänger ihop med kovalenta bindningar, eller att de ingår i en jonförening.
@@MagnusEhinger01 Ahh men juste, tack! Så i MgCl2 betyder det inte nödvändigtvis att Cl2 har en kovalent bindning utan att den bara helt enkelt ingår i en jonförening?
Helt riktigt! I MgCl₂ är det _inte alls_ någon kovalent bindning, utan magnesium- och kloridjonerna ingår i en jonförening. Och i den jonföreningen är antalet kloridjoner dubbelt så stort som antalet magnesiumjoner. 😊
Hej Magnus, vad skulle du säga är typiskt för salt? Alltså till skillnad från andra jonföreningar. Jättebra video föresten!
Det smakar gott och används i matlagning. Det är livsnödvändigt, vanligt förekommande, och inte särskilt reaktivt.
Hur menar du med att man kan bilda salt genom indunstning? Vad har koppar med det och göra? Kan du förklara sista delen i videon snälla
Ja, här menar jag då ett sätt att bilda ett _fast_ salt på. Koppar- och sulfatjonerna finns redan i lösningen, men när vattnet avdunstar (och lösningen indunstar) blir det bara den fasta kopparsulfaten kvar.
Kan du hjälpa mig med frågan, "hur bildas en jonförening?", kan man bara säga att jonföreningar bildas genom att en metall reagerar med en halogen eller är det inte i alla situationer? Tack i förväg!
Du har tur, för jag har en hel videogenomgång som handlar om hur jonföreningar bildas! 😊 Du hittar den på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/hur-jonforeningar-bildas.html
I exemplet där Na+Cl -> Na+ och Cl- så säger du att Na får åtta valenselektroner efter att den gett bort en till Cl, men i illustrationen är det åtta stycken hela tiden. Jag hängde inte riktigt med där.
Hos natriumatomen är det hela tiden åtta elektroner i L-skalet. Innan reaktionen är det elektronen i M-skalet som är (den enda) valenselektronen. Efter reaktionen är M-skalet borta, och istället är det de åtta elektronerna i L-skalet som är valenselektroner.
@MagnusEhinger jag har en fråga som jag inte förstår riktig svaret på. Frågan är Vilken typ av föreningar klor oftast bildar (jonföreningar eller molekylförening)? Jag har svår att förstå någon förklaring till det alls. Tack i förväg
Det är vanligast jonföreningar, framför allt i kombination med metaller. Det beror på att klor har så pass mycket högre elektronegativitet än vad metaller har. Du kan lära dig mer om elektronegativitet i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/polar-kovalent-bindning.html
kung
😊👑
Hur vet man hur många atomer som ingår i en molekyl? tillexempel natrium har ju bara 1 natrium atom, men klor har 2 atomer per molekyl, väte har också 2. hur blir det med alla andra? tillexempel guld= vilken är den allmäna regeln för att bestämma hur många atomer ska de ha?
För det första brukar alla metaller och halvmetaller betraktas som atomära. Metaller är inga molekyler, så i ren form brukar de bara skrivas till exempel Na för natrium eller Au för guld. Även alla ädelgaserna (grupp 18) är atomära.
Bland icke-metallerna är det lika bra att lära sig utantill att väte (H₂), kväve (N₂), syre (O₂) och alla halogenerna (F₂, Cl₂, Br₂, I₂ och möjligen även At₂ och Ts₂) är diatomära, det vill säga när de uppträder som grundämnen i ren form består de av två atomer sammanlänkade med en kovalent bindning. Jag går igenom varför det är så i min videogenomgång om kovalent binding, ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/kovalent-bindning.html
För jonföreningar gäller att man ska kombinera ihop positivt och negativt laddade joner på så vis att de bildar en oladdad enhet. Kalciumfluorid, till exempel, består av kalciumjoner (Ca²⁺) och fluoridjoner (F⁻). För att de ska bilda en oladdad enhet behövs det två fluoridjoner för varje kalciumjon, vilket vi skriver CaF₂. Jag förklarar noggrannare hur man gör detta i min videogenomgång om jonföreningars namn och formel, ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonforeningars-namn-och-formel.html
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket detta förklarar nåt som jag har undrat länge.
@@pierreg.4999 Varsågod, skönt att jag kunde klara upp det!
Hej, är din kemi 1 & 2 genomgång här på youtube komplett? Dvs. man kan använda sig av dem (istället för köpa böckerna) för att få godkänt betyg i kemi 1 & 2.
Ja, mina videogenomgångar i Kemi 1 och 2 är avsedda att vara kompletta. Det hindrar dock inte att det finns gott om lärare som tar upp mer än vad jag själv vanligtvis brukar gå igenom. Dit hör till exempel begreppen värmekapacitet, Gibbs fria energi och entropi. Därför måste du ändå höra med din lärare om vad som gäller för just er kurs.
Tack för snabba svaret! Anledningen jag frågar är då jag vill läsa upp betygen på egen hand och istället göra prövningar.då det förmodligen är snabbare än att göra det via komvux.@@MagnusEhinger01
@@lolookphor I så fall tipsar jag gärna också om min hemsida! Där hittar du alla mina videogenomgångar i Kemi 1 ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner.html och Kemi 2 ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner.html sorterade i logisk ordning, och massor med gamla prov att öva sig på också, både Kemi 1 ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov.html och Kemi 2 ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/gamla-prov.html Lycka till med dina prövningar! 😊
Hej Magnus! Hur skulle du formulera en regel om en en förening är en jon- eller molekylförening?
Såhär är den enklaste grundregeln: Om ett ämne består av endast metaller så är det en metall eller en legering. Om ett ämne består av en metall och en ickemetall (framför allt en metall och en halogen) så är det en jonförening. Om ämnet består av endast icke-metaller så är det en molekylförening. Men det finns några viktiga tillägg! Det finns en hel rad sammansatta joner som du också måste lära dig att känna igen. Om ämnet innehåller någon av de jonerna, så är det också en jonförening. De här jonerna kräver jag att mina egna elever ska lära sig namn och formel på utantill i Kemi 1: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl/att-lara-och-kunna-utantill-i-kemi-1.html
@@MagnusEhinger01 Ok men då är jag med! Tack för att du svarade och för länken! Ha en super påsk lov!🤩
Varför lägger du 9 elektroner i Na:s elektronformel när den har en valenselektron? Det borde väl bara vara en i formeln samma gäller för Mg, förstår inte varför man tar med L-skalet
I det här fallet gör jag det enbart av pedagogiska skäl. Det är för att betona att i natriumatomen fördelas elektronerna på tre elektronskal, nämligen K-, L- och M-skalen. Det betyder att elektronen i M-skalet är valenselektron. När natriumatomen oxideras och omvandlas till en natriumjon, Na⁺, blir det bara kvar elektroner i K- och L-skalen. Därmed blir elektronerna i L-skalet de nya valenselektronerna.
Hej! Vad är skillnaden på redoxreaktion och jonbindning?
Vid en redoxreaktion är det en kemisk reaktion där det övergår det en eller flera elektroner från ett en atom till en annan. Då bildas det ofta (men inte alltid) joner. Jonerna kan sedan binda till varandra med jonbindningar.
En redoxreaktion är alltså en slags reaktion, medan en jonbindning är en slags bindning som uppstår mellan två joner med olika laddning.
Hejsan, skulle du kunna hänvisa vart periodiska systemet du använder finns att hitta?
Det periodiska systemet ser likadant ut över hela världen, så du kan använda vilket du vill. Det finns på t.ex. wikipedia - sv.wikipedia.org/wiki/Periodiska_systemet - eller ptable.com/ Just det jag använder är anpassat från www.mrbigler.com/documents/Periodic-Table.xls
Har du en video där du förklarar hur man skriver en netjonisk ekvation?
"Netjonisk ekvation" är en direktöversättning av engelskans "net ionic equation", och översätts egentligen bäst till nettoreaktion vid fällningsreaktioner. Det betyder att man tar bort alla åskådarjoner ur fällningsreaktionen, och har bara med de joner som bildar själva fällningen. Jag förklarar hur det går till i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/fallningsreaktioner.html
@@MagnusEhinger01 Tack!!
@@tahlascliparchive4933 Varsågod!! 😊
Hej Magnus. Jag klarade kemi 1 på 10 veckor distans, med stor hjälp av bland annat dina videos, och din hjälp i kommentarsfältet. Ville bara tacka. Vart skickar jag whiskeyn?
Så roligt att du klarade av kemin! 😄 Ingen whiskey behövs, det är tanken som räknas - och tanken att jag hjälpt dig på vägen gör mig väldigt glad!
Snälla snälla jag har en jätte viktig fråga som jag behöver hjälp mig😭 hur kan kalcium och klor uppnå ädelgasstrucktur. Ca är en metall och Cl är en icke metall och tillsammans bildar dom en jonförening. Men problemet är att klor har 7 valenselektroner och kalcium har 2 och för att uppnå ädelgasstrucktur räcker det med 8 valenselektroner. Va gör man med den extra kalcium elektronen? Behöver hjälp 🥺
Varje kalciumatom avger två elektroner, precis som du säger. När kalciumatomen oxideras, och då avges de två valenselektronerna:
Ca → Ca²⁺ + 2e⁻
Precis som du säger har kloratomen 7 valenselektroner, vilket gör att varje kloratom kan ta upp en extra elektron. Eftersom kalciumatomen avger två elektroner behövs det också två kloratomer för att ta hand om de båda elektronerna. I en klormolekyl är det två kloratomer, Cl₂. Därför kommer den här reaktionen också att ske:
Cl₂ + 2e⁻ → 2Cl⁻
Om vi kombinerar båda formlerna får vi vad som händer när kalcium reagerar med klor:
Ca + Cl₂ → Ca²⁺ + 2Cl⁻
Oftast skriver vi dock ihop de bildade jonerna i formeln för jonföreningen. Då får vi istället den här reaktionsformeln:
Ca + Cl₂ → CaCl₂
@@MagnusEhinger01 tack så hemskt mycket! Nu kommer jag klara mitt prov. Vad skulle jag ha gjort utan din hjälp? 😭😭
Lycka till på ditt prov! 😊👍
@@MagnusEhinger01 tack 🤩🙏
Hur vet man om ett ämne är en jonförening genom att bara kolla på en formeln?
För det första, om det är en förening mellan en metall och en icke-metall (särskilt en halogen) kan föreningen betraktas som en jonförening. För det andra, om man ser att det ingår sammansatta joner i föreningen, så vet man direkt att det är en jonförening. För att kunna se detta finns det en massa sammansatta joner som man helt enkelt måste lära sig utantill vilka de är, vilken formel de har och vad de heter. Jag har ställt samman en lista på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl/att-lara-och-kunna-utantill-i-kemi-1.html
Hej bara undrar om man kan kalla en Jonföreningen NaCl för en dipol då den har en negativ och en positiv sida
Nej, eftersom jonerna inte binder till varandra i en molekyl, utan i en stor kristall, med massor av Na⁺- och Cl⁻-joner, kan man inte tala om att någon sida är mer positivt laddad än någon annan. Därför är NaCl inte någon dipol.
Magnus Ehinger ahaaaaaa tack
En fundering. Vad händer med dem grundämnen som har 4 valenselektroner?
Kol bildar helst inga joner alls. Istället binder den vanligen till andra atomer med kovalenta bindningar, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/kovalent-bindning.html De andra ämnena i kolgruppen har fler elektroner, och också mer komplicerad elektronkonfiguration än den som ges av Bohrs atommodell, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/bortom-bohrs-atommodell-elektronmoln-och-orbitaler.html I korthet innebär den mer komplicerade elektronstrukturen att atomerna kan bilda positivt laddade joner av lite olika typer. Till exempel finns det både Pb²⁺- och Pb⁴⁺-joner.
@@MagnusEhinger01 tack för svar
Hur fungerar det med alluminium och svavel?
När aluminium och svavel reagerar oxideras aluminiumatomerna till aluminiumjoner (Al³⁺) samtidigt som svavelatomerna reduceras till sulfidjoner (S²⁻). När vi ska skriva formeln för aluminiumsulfid sätter vi samman så många aluminium- och sulfidjoner att det bildar en oladdad enhet. Därför blir formeln för aluminiumsulfid Al₂S₃. Jag förklarar mer utförligt hur man ger namn och formel för jonföreningar i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonforeningars-namn-och-formel.html
@@MagnusEhinger01 tack, du gör mitt liv mycket bättre!!
@@martynaszmigielska9093 Tack själv! 😊
Hur vet man vilka gaser som atomerna kommer två och två i? osv, du säger "Men i klorgas kommer alltid atomerna två och två" hur ska man ha koll på det??
de som har 7 valenselektroner binder sig gärna till en annan med 7 valenselektroner med kovalent bindning. Det blir då två och två
Jag brukar säga till mina elever att de måste lära sig utantill: Vätgas (H₂), kvävgas (N₂), syrgas (O₂) och alla halogenerna (i alla fall F₂, Cl₂, Br₂ och I₂, och kanske även At₂ och Ts₂). För en förklaring till varför det är så, se min videogenomgång om kovalent bindning: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/kovalent-bindning.html
Kan man alltså säga att i kemiska reaktioner pririteras ädelgasstruktur över neutral laddning?
Nej, tyvärr är det inte så enkelt - det beror på vilken reaktion och vilka ämnen det handlar om. I många fall, framför allt när det är en alkalimetall eller en alkalisk jordartsmetall som reagerar med en halogen, är det dock precis så att de reagerande ämnena strävar efter att få ädelgasstruktur, oavsett vad jonerna får för laddning.
Vad påverkar en jonbindnings styrka?
Två saker: Laddningen på de ingående jonerna och jonernas storlek.
2.44 Finns det någon regel om den blir positiv eller negativ ?
2:44
@@melkervaltersson2064 Eftersom elektroner är minusladdade blir en atom som tar upp en eller flera elektroner också minusladdad. Om en atom istället avger en eller flera elektroner blir det kvar ett överskott på positiva laddningar.
du skrev tvåan framför Na för två natrium men för två klor så skrev du 2 efter. varför? måste missat något för förstår inte riktigt det
Det är för i klorgas hänger kloratomerna ihop "två och två" i klormolekyler. Det anger man genom att skriva en nedsänkt tvåa till höger, Cl₂. I natrium, som inte är en molekyl (utan en metall) sitter inte natriumatomerna ihop på det viset. Istället kan man betrakta de två natriumatomerna som separerade från varandra. Eftersom det ändå är två natriumatomer som deltar i reaktionen skriver vi tvåan framför natrium, 2Na.
@@MagnusEhinger01 tack så mycket !
@@ebba.grhe00 Varsågod så mycket! 😊
broder walla!!
Magnus yeah yeah yeah
TACK
VARSÅGOD! 😊
Jag förstår absolut ingenting, dethär e så jävla onödigt o tråkigt, vad ska jag ha för användning av dethär? Man blir ju matt
Kolla inte på videon då?
Bärt Pettersson dem som har prov på det som mig😂
Tell me "Natrium elektroner" one more time daddy
Hälften är ju fake ju :(
Vad var det som var fake, menar du?
Det var inget...
Hej! Hur skulle man förklara indunstning med 1 mening? Jag förstod principen av det men är inte säker på hur man ska förklara den
När en lösning indunstar, så avdunstar vattnet medan lösta partiklar stannar kvar.