*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: th-cam.com/video/sbiCfdFpAjE/w-d-xo.html Välkommen dit istället!
Du är för skön. Och grym musiksmak har du också!!! Stort tack för all hjälp med att få mig att förstå kemi ordentligt. Bortom allt tvivel det mest lärorika jag använt mig av på TH-cam!
Jag hjälper dig gärna! 😊 På universitetet är det ju dock en lite annan nivå, så det är långt ifrån säkert att jag kan. Fast det beror förstås också på vad det är du pluggar?
Hej Magnus! Sjukt bra video! Den förklara mycket bättre än vad som står i boken dock så förstår jag inte HUR man kan identifiera en Van Der Waals bindning. Jag förstår ju att van der waals bindningar är tillfälliga dipoler men hur kan jag ta reda på ifall en molekyl är en van der waals bindning eller inte? Ska jag tex titta på en 3D version av molekylen eller hur gör man?
Tack! 😊 För att förklara det rekommenderar jag den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/hur-ser-man-pa-amnena-vilka-bindningar-som-haller-dem-samman.html
Man kan betrakta van der Waals-bindningar som en slags tillfälliga dipol-dipol-bindningar, som har störst betydelse för molekyler som är opolära. Mellan molekyler som är permanenta dipoler kan det istället uppstå (icke-tillfälliga) dipol-dipol-bindningar. Man känner enklast igen dipoler (polära ämnen) på att de innehåller kväveatomer eller syreatomer. Både kväveatomerna och syreatomerna är nämligen starkt elektronegativa. (Även fluor och i viss mån klor är starkt elektronegativa atomer.) Du kan lära dig mer om dipoler och opolära ämnen i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipoler-och-opolara-molekyler.html
Måste molekylen vara kall för van der waals bindingar att skapas. Borde inte bindningen bli starkare om det är varmt för att elektronerna rör sig snabbare?
Nej, så är det inte. Tänk på att det krävs energi för att bryta bindningar. Om man tillför energi, till exempel i form av värme, så bryts bindningarna mellan molekylerna. Och om det då är så svaga bindningar som van der Waals-bindningar, så behöver det inte tillföras mycket energi för att de ska brytas. Det är därför som till exempel flytande kväve är så kallt, -196°C.
Hej! Har lite svårt att greppa just dessa bindningar mellan molekyler. Såvida det inte är dipol-dipol-bindningar, jonbindningar eller vätebindningar så är det alltså Van Der Waals-bindningar. Men hur ser jag på t.ex. svaveltrioxid's strukturformel att denna inte har dipol-dipol-bindningar utan Van Der Waals-bindningar? Vad är skillnaderna mellan dessa bindningar i så fall bara genom att kolla på strukturen, och vad behöver jag ta reda på om jag behöver mer information angående molekylen? Jättebra kanal!!!!
Tack! För att ta reda på om en molekyl är en dipol eller inte, så måste du analysera två saker: För det första vilken skillnad i elektronegativitet som de ingående atomerna har, och för det andra struktur molekylen har. Ta hjälp av den här videogenomgången för att se hur man räknar ut en molekyls struktur: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6914-hur-kan-man-rakna-ut-en-molekyls-struktur.html
Hej! Jag har en fråga som inte rör denna video men behöver hjälp. Jag har fått en uppgift där man sa ta ut de föreningar som leder ström. En av föreningarna var NH3. I facit står det att denna leder ström, varför då?
I en vattenlösning av NH₃ kommer det att bildas joner eftersom ammoniaken reagerar med vatten enligt nedanstående reaktionsformel: NH₃ + H₂O → NH₄⁺ + OH⁻
Inte relaterat till videon men skulle du kunna förklara för mig vad som faktiskt sker när ett ämne avdunstar? Jag vet såklart vad avdunstning är men har svårt att greppa på partikelnivå om du förstår vad jag menar. På tal om bindningar också, vad händer när en ädelgas smälter? Kanske en dum fråga menmen Tack på förhand!
Hi! En uppgift i Kemi boken 1 (Syntes kemi) är " Vilka intermolekylära bindningsformer verkar mellan CO2?" Jag svarar Vann der waals bindningar och Dipol-dipol bindningar men antaglingen är dipol-dipol bindningar fel svar och endast Van der waals bindningar? Kan du förklara är du snäll! Tack på förhand Magnus1
Det beror på att koldioxidmolekylen är en opolär molekyl. I koldioxidmolekylen sitter de två syreatomerna på varsin sida om kolatomen, på det här sättet (strukturformel): O=C=O Det gör att ingen ända av molekylen blir mer negativt laddad än den andra, och att summan av de positiva och negativa laddningarna i molekylen sammanfaller i mitten. Därför är molekylen inte en dipol, och därför kan det inte heller uppstå några dipol-dipol-bindningar mellan dem.
Bra idé!! Tack för tipset, tills jag har den färdig får du nöja dig med den här sidan: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/laborationer-och-ovningar/introduktion/83-att-skriva-labbrapporter-i-biologi-kemi-naturkunskap.html
+Linda Nilsson Titta på Mr Anderson! Han pratar dock på engelska men är väldigt pedagogisk med bra bilder osv :) han fick i alla fall mig att förstå så jag rekommenterar verkligen hans videos
+Linnéa Danielsson Sedan ett tag tillbaka har jag faktiskt videor på det! Man hittar dem med start på den här länken: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/6497-proteinsyntesen-i-transkription.html
Har en fråga! Vad är anledningen till att van der waals-bindningar är väldigt svaga bindningar ? och hur skiljer det sig till kovalenta bindningar och jonbindningar när det gäller hur kraftfulla dom är? och är kovalenta bindningar starkare eller svagare än jonbindningar och varför?
van der Waals-bindningar är svaga på grund av att de är tillfälliga dipol-dipol-bindningar, som uppstår på grund av att opolära molekyler mycket korta stunder kan vara (tillfälliga) dipoler. Både kovalenta bindningar och jonbindningar är starka bindningar. Bindningsstyrkan varierar dock mellan olika molekyler och olika jonföreningar. Det finns alltså både exempel på jonbindningar som är starkare än kovalenta bindningar, och jonbindningar som är svagare (och vice versa).
På grund av molekylernas resonans (2:25) blir de dipoler som bildas tillfälliga, alltså dipoler som bara existerar en kort stund. Eftersom dipolerna som uppstår i molekylerna är tillfälliga, blir också bindningarna mellan molekylerna tillfälliga.
Har en fråga! Är anledningen till att kvävemolekylen vid väldigt låg temperatur blir en slags "tillfällig dipol" att: rörelseenergin minskar, och att elektronerna därmed rör sig mindre och hamnar på "en sida av kvävemolekylen" - och därmed kan binda till vattenmolekylen via Dipol-dipol-bindning? Är detta tillstånd på kvävemolekylen konstant så länge temperaturen fortsätter att vara så låg? Dvs. att de endast slutar vara "dipoler" när det blir varmare (och rörelseenergin ökar)? Har jag förstått det rätt? :)
Nej, inte riktigt. Kvävemolekylen kan _alltid_ bli en tillfällig dipol, och rent teoretiskt kan det alltid uppstå van der Waals-bindningar mellan dem. Det är dock mycket svaga bindningar, så de bryts redan vid mycket låga temperaturer. Därför är det bara vid mycket låga temperaturer som van der Waals-bindningarna (mellan N₂-molekylerna) kan vara kvar i någon längre tid.
Hej! Om jag exempelvis har Svavelmolekyl, Svavel har 6st valenselektroner, hur ska jag kunna tänka för att få fram vilken molekylbindning den har när jag ritat upp den och placerat ut alla 12 "prickar" / elektroner? Tack på förhand. Otroligt bra videos, hjälper enormt mycket! :D
Tack själv! 😊 Nu är det såhär knöligt att svavelatomer sitter inte ihop två och två, utan i ringar med åtta svavelatomer i varje, S₈. Engelska wikipedia har en bra artikel med tydliga bilder: en.wikipedia.org/wiki/Octasulfur Men annars, om du vill veta hur man ska tänka, så rekommenderar jag att du använder VSEPR-metoden som jag beskriver i detalj i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/hur-kan-man-rakna-ut-en-molekyls-struktur.html
Är van der Waals bindningarna mellan väteatomerna eller kolatomerna i hexanmolekylerna? Kan du förklara resonansstrukturen kolvätena? Innan trodde jag att van der Waals bindningar gick bara mellan rena molekyler, det vill säga molekyler av samma atomslag som H2, O2, N2 och så vidare.
Både och! Tack vare bindningarna mellan kol- och väteatomerna inom molekylen har de en mängd gemensamma elektroner som resonerar och kan ge upphov till tillfälliga dipoler.
Är det säkert att säga alla molekyler, joner, atomer, ämnen och grundämnen (letar efter ett ord för de alla) kan bilda van der Waals bindningar om inte de är i fast form?
Ja, det är det, eftersom elektronerna hela tiden är i rörelse - oavsett om de är i fast form eller inte. Ofta är det dock så att det inte spelar någon roll för bindningen, eftersom någon annan typ av bindning är mycket mer dominerande.
@@Twins-np2jz Aha. Nejdå, det är bara kvävgas och andra opolära gaser som måste kylas ner så mycket. _Everything counts in large amounts:_ Till exempel fetter, som till stor del hålls samman med van der Waals-bindningar, har mycket högre smältpunkter. Och kom ihåg att ju fler van der Waals-bindningar, desto högre smältpunkt.
+Magnus Ehinger Det är som ett pipande ungefär som att du sitter i ett rum med en massa datorservrar omkring dig. Hörs tydligare om man skruvar upp volymen. Hörs svagt, men tillräckligt för att störa vad du säger och det låter i hela videon. Hoppas du finner vad jag menar. Jämför med några av dina andra videos så märker du säkert. :)
+gtasteffe Jag tror det har att göra med att mitt förra headset gick sönder, och jag blev tvungen att byta till ett med sämre kvalitet. Men nu har jag köpt ett nytt, förhoppningsvis med högre ljudkvalitet.
+Odd Villain För det första: van der Waals-bindningar kan betraktas som en slags tillfälliga dipol-dipol-bindningar. Annars gäller att om molekylen är en dipol, så kan det uppstå dipol-dipol-bindningar mellan två sådana molekyler. Kolla in den här videogenomgången för att lära dig hur man ser om en molekyl är en dipol eller inte: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6184-dipoler-och-opolara-molekyler.html
Det kan faktiskt uppstå van der Waalsbindningar mellan molekylerna i alla ämnen. Frågan är när van der Waalsbindningarna dominerar. Det finns två sätt att tänka på: 1) Om det inte kan uppstå några jonbindningar, dipol-dipol-bindningar eller vätebindningar mellan molekylerna i ämnet, så är det så att säga bara van der Waalsbindningar kvar, eftersom de är svagast. 2) Om ämnet innehåller stor andel kolväte (långa kolkedjor) så kommer van der Waalsbindningarna att dominera mellan molekylerna.
Vänta, nu blir jag lite förvirrad. Jag har lärt mig att Jonbinding är en intramolekylär binding och jondipolbindning är en Intermolekylär bindning. Så borde det inte vara jondipolbindning istället för jonbindning?
Eftersom jonföreningar inte innehåller några molekyler bör man inte betrakta jonbindningen som en intramolekylär bindning (och inte heller intermolekylär). I resonemanget ovan skulle man dock mycket väl kunna skjuta in jon-dipol-bindningar mellan jonbindningar och dipol-dipol-bindningar.
*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: th-cam.com/video/sbiCfdFpAjE/w-d-xo.html Välkommen dit istället!
Vad har skillnaden mellan de olika klippen?
Du är för skön. Och grym musiksmak har du också!!! Stort tack för all hjälp med att få mig att förstå kemi ordentligt. Bortom allt tvivel det mest lärorika jag använt mig av på TH-cam!
Haha, tack! Ja, vi som växte upp på 80-talet var ju antingen syntare eller hårdrockare. Gissa vad jag var! ;-)
Du räddade mina betyg i gymnasiet och nu när jag går på universitet är jag tillbaka :D Hoppas du kan rädda mig än en gång. Du är bara bäst!
Jag hjälper dig gärna! 😊 På universitetet är det ju dock en lite annan nivå, så det är långt ifrån säkert att jag kan. Fast det beror förstås också på vad det är du pluggar?
Magnus Ehinger Tack! Jag pluggar till Tandläkare. 😊
@@parfoisbaker Lycka till med tandläkarstudierna önskar jag då! 😊
Magnus Ehinger Tack så mycket! 😆
Väldigt pedagogiskt och bra! Tack!!! Hjälper mig supermycket!
Tack själv, roligt att höra att videogenomgången kunde hjälpa dig! 😊
Jag är extremt glad att jag har hittat din yt kanal :) Tack!
Och jag är glad att jag kan hjälpa dig med en massa kemi! 😊
Hej tittar på dina videos och dom hjälper stort! Tackar stort för att dina videos hjälper så :D
Tack själv, vad roligt att höra att jag får hjälpa dig med kemin! 😊
Du är bäst! Både roar och strukturerar undervisningen jättebra. Hjälpt mig jättemycket i kursen.
Så kul att höra att det roar också! 😊
11:05 nice
Hej Magnus! Sjukt bra video! Den förklara mycket bättre än vad som står i boken dock så förstår jag inte HUR man kan identifiera en Van Der Waals bindning. Jag förstår ju att van der waals bindningar är tillfälliga dipoler men hur kan jag ta reda på ifall en molekyl är en van der waals bindning eller inte? Ska jag tex titta på en 3D version av molekylen eller hur gör man?
Tack! 😊 För att förklara det rekommenderar jag den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/hur-ser-man-pa-amnena-vilka-bindningar-som-haller-dem-samman.html
@@MagnusEhinger01 Tack, ska kika på den videon igen. Har redan skrivit ner det du har tagit upp i videon. :D
@@BoonkiCoC14 Kanon, gör det! 👍
hur kan man skilja dipol dipol mot van der walls
Man kan betrakta van der Waals-bindningar som en slags tillfälliga dipol-dipol-bindningar, som har störst betydelse för molekyler som är opolära. Mellan molekyler som är permanenta dipoler kan det istället uppstå (icke-tillfälliga) dipol-dipol-bindningar.
Man känner enklast igen dipoler (polära ämnen) på att de innehåller kväveatomer eller syreatomer. Både kväveatomerna och syreatomerna är nämligen starkt elektronegativa. (Även fluor och i viss mån klor är starkt elektronegativa atomer.) Du kan lära dig mer om dipoler och opolära ämnen i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipoler-och-opolara-molekyler.html
@@MagnusEhinger01 tack bästa läraren.
@@yonatantesfahans9594 Varsågod! 😊
Älskar dig Magnus
Hugo Holm Och jag älskar alla blivande duktiga kemister!
Måste molekylen vara kall för van der waals bindingar att skapas. Borde inte bindningen bli starkare om det är varmt för att elektronerna rör sig snabbare?
Nej, så är det inte. Tänk på att det krävs energi för att bryta bindningar. Om man tillför energi, till exempel i form av värme, så bryts bindningarna mellan molekylerna. Och om det då är så svaga bindningar som van der Waals-bindningar, så behöver det inte tillföras mycket energi för att de ska brytas. Det är därför som till exempel flytande kväve är så kallt, -196°C.
Hej! Har lite svårt att greppa just dessa bindningar mellan molekyler. Såvida det inte är dipol-dipol-bindningar, jonbindningar eller vätebindningar så är det alltså Van Der Waals-bindningar. Men hur ser jag på t.ex. svaveltrioxid's strukturformel att denna inte har dipol-dipol-bindningar utan Van Der Waals-bindningar? Vad är skillnaderna mellan dessa bindningar i så fall bara genom att kolla på strukturen, och vad behöver jag ta reda på om jag behöver mer information angående molekylen? Jättebra kanal!!!!
Tack! För att ta reda på om en molekyl är en dipol eller inte, så måste du analysera två saker: För det första vilken skillnad i elektronegativitet som de ingående atomerna har, och för det andra struktur molekylen har. Ta hjälp av den här videogenomgången för att se hur man räknar ut en molekyls struktur: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6914-hur-kan-man-rakna-ut-en-molekyls-struktur.html
Hej! Jag har en fråga som inte rör denna video men behöver hjälp. Jag har fått en uppgift där man sa ta ut de föreningar som leder ström. En av föreningarna var NH3. I facit står det att denna leder ström, varför då?
I en vattenlösning av NH₃ kommer det att bildas joner eftersom ammoniaken reagerar med vatten enligt nedanstående reaktionsformel:
NH₃ + H₂O → NH₄⁺ + OH⁻
Inte relaterat till videon men skulle du kunna förklara för mig vad som faktiskt sker när ett ämne avdunstar? Jag vet såklart vad avdunstning är men har svårt att greppa på partikelnivå om du förstår vad jag menar.
På tal om bindningar också, vad händer när en ädelgas smälter? Kanske en dum fråga menmen
Tack på förhand!
Grymt mannen!
+Axel Jönsson "Grymt" i positiv bemärkelse då, hoppas jag? ;-)
Hahahaha är du också här?
+Magnus Ehinger garanterat positiv, vi har kemiprov imorgon nämligen :)
+Fabbe Fiol jag vill inte
Hi!
En uppgift i Kemi boken 1 (Syntes kemi) är " Vilka intermolekylära bindningsformer verkar mellan CO2?"
Jag svarar Vann der waals bindningar och Dipol-dipol bindningar men antaglingen är dipol-dipol bindningar fel svar och endast Van der waals bindningar? Kan du förklara är du snäll!
Tack på förhand Magnus1
Det beror på att koldioxidmolekylen är en opolär molekyl. I koldioxidmolekylen sitter de två syreatomerna på varsin sida om kolatomen, på det här sättet (strukturformel):
O=C=O
Det gör att ingen ända av molekylen blir mer negativt laddad än den andra, och att summan av de positiva och negativa laddningarna i molekylen sammanfaller i mitten. Därför är molekylen inte en dipol, och därför kan det inte heller uppstå några dipol-dipol-bindningar mellan dem.
Snälla, skulle du kunna göra en video på hur man skriver en bra labbrapport?
Bra idé!! Tack för tipset, tills jag har den färdig får du nöja dig med den här sidan: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/laborationer-och-ovningar/introduktion/83-att-skriva-labbrapporter-i-biologi-kemi-naturkunskap.html
Har du sett att jag har gjort en sådan video nu? Du hittar den på th-cam.com/video/Lo8Kfd99o20/w-d-xo.html. 😊
Vem e som dig... förklarar exakt allting👌
Härligt att det går att förstå! 😊
Hej Magnus! Skulle du kunna gå igenom celldelning, DNA och RNA som man har i Biologi 1?
+Linda Nilsson Titta på Mr Anderson! Han pratar dock på engelska men är väldigt pedagogisk med bra bilder osv :) han fick i alla fall mig att förstå så jag rekommenterar verkligen hans videos
+Linnéa Danielsson Sedan ett tag tillbaka har jag faktiskt videor på det! Man hittar dem med start på den här länken: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/6497-proteinsyntesen-i-transkription.html
Bra video! :)
Ida 1önn Tack, hoppas du lärde dig en massa!
Har en fråga!
Vad är anledningen till att van der waals-bindningar är väldigt svaga bindningar ?
och hur skiljer det sig till kovalenta bindningar och jonbindningar när det gäller hur kraftfulla dom är?
och är kovalenta bindningar starkare eller svagare än jonbindningar och varför?
van der Waals-bindningar är svaga på grund av att de är tillfälliga dipol-dipol-bindningar, som uppstår på grund av att opolära molekyler mycket korta stunder kan vara (tillfälliga) dipoler. Både kovalenta bindningar och jonbindningar är starka bindningar. Bindningsstyrkan varierar dock mellan olika molekyler och olika jonföreningar. Det finns alltså både exempel på jonbindningar som är starkare än kovalenta bindningar, och jonbindningar som är svagare (och vice versa).
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket!
@@maco7878 Varsågod så mycket!
Vad menas med tillfällig dipol bindning tex varför inte bara dipol bindning vad är skillnaden?
På grund av molekylernas resonans (2:25) blir de dipoler som bildas tillfälliga, alltså dipoler som bara existerar en kort stund. Eftersom dipolerna som uppstår i molekylerna är tillfälliga, blir också bindningarna mellan molekylerna tillfälliga.
Är det samma princip för flytande väte? Eller blir det annorlunda pga bara en elektron/atom?
Ja, det är precis samma princip för flytande väte.
Har en fråga!
Är anledningen till att kvävemolekylen vid väldigt låg temperatur blir en slags "tillfällig dipol" att: rörelseenergin minskar, och att elektronerna därmed rör sig mindre och hamnar på "en sida av kvävemolekylen" - och därmed kan binda till vattenmolekylen via Dipol-dipol-bindning?
Är detta tillstånd på kvävemolekylen konstant så länge temperaturen fortsätter att vara så låg? Dvs. att de endast slutar vara "dipoler" när det blir varmare (och rörelseenergin ökar)?
Har jag förstått det rätt? :)
Nej, inte riktigt. Kvävemolekylen kan _alltid_ bli en tillfällig dipol, och rent teoretiskt kan det alltid uppstå van der Waals-bindningar mellan dem. Det är dock mycket svaga bindningar, så de bryts redan vid mycket låga temperaturer. Därför är det bara vid mycket låga temperaturer som van der Waals-bindningarna (mellan N₂-molekylerna) kan vara kvar i någon längre tid.
Hej! Om jag exempelvis har Svavelmolekyl, Svavel har 6st valenselektroner, hur ska jag kunna tänka för att få fram vilken molekylbindning den har när jag ritat upp den och placerat ut alla 12 "prickar" / elektroner? Tack på förhand. Otroligt bra videos, hjälper enormt mycket! :D
Tack själv! 😊 Nu är det såhär knöligt att svavelatomer sitter inte ihop två och två, utan i ringar med åtta svavelatomer i varje, S₈. Engelska wikipedia har en bra artikel med tydliga bilder: en.wikipedia.org/wiki/Octasulfur Men annars, om du vill veta hur man ska tänka, så rekommenderar jag att du använder VSEPR-metoden som jag beskriver i detalj i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/hur-kan-man-rakna-ut-en-molekyls-struktur.html
@@MagnusEhinger01 tack så enormt mycket!! Du är verkligen kungen!! :D
😄👑
Är van der Waals bindningarna mellan väteatomerna eller kolatomerna i hexanmolekylerna? Kan du förklara resonansstrukturen kolvätena? Innan trodde jag att van der Waals bindningar gick bara mellan rena molekyler, det vill säga molekyler av samma atomslag som H2, O2, N2 och så vidare.
Både och! Tack vare bindningarna mellan kol- och väteatomerna inom molekylen har de en mängd gemensamma elektroner som resonerar och kan ge upphov till tillfälliga dipoler.
Är det säkert att säga alla molekyler, joner, atomer, ämnen och grundämnen (letar efter ett ord för de alla) kan bilda van der Waals bindningar om inte de är i fast form?
Ja, det är det, eftersom elektronerna hela tiden är i rörelse - oavsett om de är i fast form eller inte. Ofta är det dock så att det inte spelar någon roll för bindningen, eftersom någon annan typ av bindning är mycket mer dominerande.
Vad står (I) och (S) för? Jag förstår att S står för fast form och I för flytande men inte vad de står för. Tack på förhand.
(l) står för lat. _liquidus_ (det är alltså ett litet "L") och (s) står för _solidus._
S=solid l=liquid g=gas S är fast form. Liquid är flytande form och gas är gas form
tack :)
Varsågod! 😊
Är det endast kovalenta bindningar som har elektroner som aldrig är stilla?
Nejdå; inga elektroner är någonsin helt stilla. Det är därför det även kan uppstå bindningar mellan de enskilda atomerna i en ädelgas.
blev upphetsad av kvävet
+FelaFelicia hahaha för mycket smurfporr ;)
Tillhör aceton med de här grupperna? i fall är det vatten lösligt eller ej?
Aceton har en dubbelbunden syreatom (ett s.k. karbonylsyre), vilket gör den till en dipol. Därför är acetonmolekylen en dipol, och löslig i vatten.
Måste varje kylas ner så mycket som i N2 eller bara att det är i flytandeform?
Måste varje vadå, menar du?
@@MagnusEhinger01 Att måste varje ämne kylas ned så mycket som i N2 där du tog exemplet för att det ska kunna bilda van der waals bindningar?
@@Twins-np2jz Aha. Nejdå, det är bara kvävgas och andra opolära gaser som måste kylas ner så mycket. _Everything counts in large amounts:_ Till exempel fetter, som till stor del hålls samman med van der Waals-bindningar, har mycket högre smältpunkter. Och kom ihåg att ju fler van der Waals-bindningar, desto högre smältpunkt.
2:00 vätemolekyler?
Nä, kväve ska det förstås vara! Det är så lätt att säga fel på kväve och väte…
Jag blandande ihop väte och syre på ett kemiprov en gång. Det var inte kul.
@@nattsmaragdniklasson7934 Jag blandade ihop väte och syre en gång i ett experiment. Det var desto roligare! 😉
@@MagnusEhinger01 Ajdå, hur gick det experimentet?😅
@@raanoooshh9296 Det blev en bra smäll! (Helt enligt planerna.) 😊
JAG ÄLSKAR DIG MAGNUS
Och jag älskar alla som vill lära sig kemi och biologi! 😊
Bra att du fixade till denna videon! Men i ett par av dina videos så är det något pipande ljud i bakgrunden som oftast är störande..
+gtasteffe Tack för det! Är det ett pipande ljud i den här också, menar du? Jag kan tyvärr inte höra det i så fall…
+Magnus Ehinger Det är som ett pipande ungefär som att du sitter i ett rum med en massa datorservrar omkring dig. Hörs tydligare om man skruvar upp volymen. Hörs svagt, men tillräckligt för att störa vad du säger och det låter i hela videon. Hoppas du finner vad jag menar. Jämför med några av dina andra videos så märker du säkert. :)
+gtasteffe Jag tror det har att göra med att mitt förra headset gick sönder, och jag blev tvungen att byta till ett med sämre kvalitet. Men nu har jag köpt ett nytt, förhoppningsvis med högre ljudkvalitet.
Hur vet man när det är en van der waalsbindning respektive di dipolbindning?
+Odd Villain För det första: van der Waals-bindningar kan betraktas som en slags tillfälliga dipol-dipol-bindningar. Annars gäller att om molekylen är en dipol, så kan det uppstå dipol-dipol-bindningar mellan två sådana molekyler. Kolla in den här videogenomgången för att lära dig hur man ser om en molekyl är en dipol eller inte: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6184-dipoler-och-opolara-molekyler.html
asså du är så bäst! EHINGER FOR PRESIDENT
är det N2(I) eller N2(l) som är flytande form på kväve
I N₂(l) är det ett "L" inom parentes för engelskans "liquid".
Uppstår det bara van der Waals-bindningar i fasta ämnen?
Nejdå. Även i exempelvis flytande kväve, N₂(l), är det van der Waals-bindningar som håller ihop molekylerna i flytande tillstånd.
okej, tack :)
Hej ! Hur kan man se ifall ett ämne har van der Waals bindning ?
Det kan faktiskt uppstå van der Waalsbindningar mellan molekylerna i alla ämnen. Frågan är när van der Waalsbindningarna dominerar. Det finns två sätt att tänka på:
1) Om det inte kan uppstå några jonbindningar, dipol-dipol-bindningar eller vätebindningar mellan molekylerna i ämnet, så är det så att säga bara van der Waalsbindningar kvar, eftersom de är svagast.
2) Om ämnet innehåller stor andel kolväte (långa kolkedjor) så kommer van der Waalsbindningarna att dominera mellan molekylerna.
Magnus Ehinger Tack så hemskt mycket proffesorn :)
Haha, tack! Men professor är jag inte, utan lektor. 😉
Vänta, nu blir jag lite förvirrad. Jag har lärt mig att Jonbinding är en intramolekylär binding och jondipolbindning är en Intermolekylär bindning. Så borde det inte vara jondipolbindning istället för jonbindning?
Eftersom jonföreningar inte innehåller några molekyler bör man inte betrakta jonbindningen som en intramolekylär bindning (och inte heller intermolekylär). I resonemanget ovan skulle man dock mycket väl kunna skjuta in jon-dipol-bindningar mellan jonbindningar och dipol-dipol-bindningar.
När man inser att man hade fel om van der Waals-bindningar och trodde det var mellan opolära molekyler
Men det _är_ ju mellan opolära molekyler som de dominerar!
Shoutout yosef Å yeksad gubbe
sluta svälj och smaska