Dipoler. Polära och opolära molekyler
ฝัง
- เผยแพร่เมื่อ 24 เม.ย. 2024
- Läs mer om dipoler och opolära molekyler på ehinger.nu/undervisning/kurse....
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Innehåll
00:00 Introduktion. Polärt kovalenta bindningar ger upphov till dipoler
01:04 Metanmolekylen är inte en dipol
02:59 Ammoniakmolekylen är en dipol
05:56 Vattenmolekylen är en dipol
07:50 Koldioxidmolekylen är inte en dipol
09:50 Hur ser man om en molekyl är en dipol eller inte?
11:01 Glykol: Inte en dipol, men ändå polär
12:20 Glukos: En polär molekyl
12:39 Hexan: En opolär molekyl
Bildkällor:
• 3D-modell av metan: upload.wikimedia.org/wikipedia...
• 3D-modell av ammoniak: commons.wikimedia.org/wiki/Fi...
• 3D-modell av vatten: commons.wikimedia.org/wiki/Fi...
• 3D-modell av vatten med elektronpar: commons.wikimedia.org/wiki/Fi...
• Glykol, kalottmodell: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Benjah-bmm27 [Public domain]
• Glykol, kul-och-pinn-modell: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Benjah-bmm27 [Public domain]
• Glukosmodell: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., CC0 Public domain
• Hexanmodell: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., CC0 Public domain
English-speaking or IB student? Check out the English version instead: th-cam.com/video/n5JAoj1VEmw/w-d-xo.html 😊
Svergies bästa skola överlägset.
Är det Spyken du menar då, eller YT? 😉
@@MagnusEhinger01 din TH-cam kanal; Spyken suger :)
Stort tack mister Magnus! Väldigt bra förklarat ❤
Tack själv, och varsågod! 😊
tack för din tid att skapa den här videon, underlättar att förstå mer än läser boken :D
Tack själv! Ibland behövs det att någon visar och förklarar, och då blir det kanske lättare med en sådan här videogenomgång än att läsa i boken. 😊
Som en komvux elev som ska studera detta omfattande ämne på egen hand med bara en bok så är dina lektioner räddarna i nöden. Allt förklaras så utförligt men samtidigt på ett sätt som alla kan förstå utan vidare problem. Tack Magnus! :D
Tack själv, grymt att höra att jag kan hjälpa dig med detta! 😊
Den här kanalen är galet hjälpsam. Tack!
Tack själv, det är så roligt att höra! 😊
Du har en väldigt bra förmåga att få folk att förstå! Tack! :-)
Tack själv, det är väl därför jag är lärare! 😉
Denna kanal hjälper som bara den. Tack för alla genomgångar och tack för att du är så tydlig.
Det gör mig glad som bara den att höra att den är till hjälp! 😊
Tack så jättemycket för dina lärorika genomgångar!
Tack själv, roligt att höra att du tycker att de är lärorika! 😊
Wow tack så hemskt mycket! Du förklarar så bra och gör det så intressant!
Tack själv, jag _tycker_ ju också att det är intressant! 😊
tack magnus! jag har prov på detta imorgon. Anna kölby heter vår lärare, känd kemist här i göteborgs trakten. du kanske känner till henne? Hennes specialité är att skicka ut elever i grupprum.
Nej, henne känner jag inte till. Lycka till på ditt prov! 👍
@@MagnusEhinger01 Hon skickade mig ut till ett grupprum igår.
@@nave5750 mig med. Vi lärde oss inte nått på lektionerna
# me too
@@lovisaanding3945 samma här hon har inga genomgångar
Som alltid, grymma videos!
guld är du, fyfan va mycet du har hjälpt mig, tackar dig så sjukt mycket
Varsågod, lika sjukt mycket! 😊
Tack! 🙏
😊
Hej, vid 3:40 nämner du att H har fått två valenselektroner var, behöver det inte vara en dubbelbindning mellan de två atomerna ifall de ska dela på 2st elektroner? (Likt syret i en aldehyd eller i en keton, där syret delar två elektroner med en kolatom).
Nej, i en enkelbindning (elektronparbindning) delar atomerna på _ett par_ elektroner, medan de i en dubbelbindning delar på _två par_ elektroner. I en trippelbindning, som till exempel i etyn, C₂H₂, delar atomerna på _tre par_ elektroner.
Hej, tack för jättebra genomgång! Jag förstår dock inte om polära ämnen är samma sak som dipoler. Är CO₂ ett polärt ämne (det finns väl polära bindningar? Vad är det för skillnad mellan en dipol och ett polärt ämne?
Man kan säga såhär, att alla dipoler är polära, men det finns andra typer av polära molekyler också. Koldioxidmolekylen är inte polär eftersom summan av de negativa och positiva laddningarna sammanfaller i molekylens mitt.
Hej! Jag undrar om jag kan uppnå ädelgasstruktur. Hade varit kul att veta om det är möjligt för en människa att uppnå ädelgasstruktur.
Jag vill ha svar
Det är bara atomer (och joner) som kan uppnå ädelgasstruktur, men det har de redan i de allra flesta ämnena i din kropp.
@@MagnusEhinger01 Hur ska jag få de som inte har uppnått ädelgasstruktur att göra det?
@@klim5686 De som inte har uppnått ädelgasstruktur är radikaler, till exempel syreradikaler som kan bildas vid olika kemiska reaktioner. De tas till största delen om hand av cellens antioxidanter, till exempel vitamin E. Så du kanske kan äta mer E-vitamin?
Ska ha helkurs i kemi nu kommer nog få godkänt tack vare dig, önska mig lycka till :)
Lycka till! 👍😊
Dina animationer är pedagogiska. De är så tydliga och lätta att se och förstå. Du gör verkligen skillnad.
Jag har betyg i Kemi A från 2002. Ska studera hösten-24 och det lutar starkt åt bioteknik eller kemiteknik. Ska göra prövning i Kemi 1 nu i maj och Kemi 2 till hösten. Mest för att jag vill ha ett kvitto på att jag har kunskaperna kvar för mitt självförtroende. Studerar själv i läroboken och dina videos är väldigt bra att ha vid sidan av, det blir en annan röst och andra ord som underlättar repetitionen tycker jag. Dessutom en del begrepp som inte nämns i boken.
Tack ska du ha, roligt att höra att jag kan hjälpa dig med att repetera kemin. Och lycka till med bioteknik- eller kemiteknik-pluggandet! 😊
Hej Magnus! Jag fick en liten fundering, i en video jag såg om intramolekylära bindningar så nämnde dem att kovalenta bindningar är starkare än jonbindningar. Men samtidigt så sa dem också att ämnen med kovalenta bindningar förekommer som fast, flytande och gas i rumstemperatur, medans ämnen med jonbindningar är fasta.
Varför kan ämnen med kovalenta bindningar vara flytande och gas i rumstemperatur, när salter med jonbindning är fasta? Borde inte alla ämnen med kovalenta vara fasta i rumstemperatur också, om nu kovalenta bindningar är starkare än jonbindning (eftersom smältpunkten stiger med bindningsstyrkan)? Hur kan det komma sig??
Tack på förhand och tack för att du räddat mina kemibetyg! :)
En bra fundering! Såhär är det dock: Det som gör att en molekylförening är i fast form är dock på grund av att det uppstår bindningar mellan molekylerna, så kallade intermolekylära bindningar (obs: skillnaden inter-/intra-!) De intermolekylära bindningarna är betydligt svagare än jonbindningar, vilket gör att till exempel vatten smälter redan vid 0°C, mycket lägre temperatur än exempelvis NaCl(s), som smälter vid 801°C.
@@MagnusEhinger01 Tack!! Men jag undrar fortfarande, det finns ju intermolekylära bindningar i jonföreningar också (jon-dipol-bindning),vilket bildar saltkristaller. Medans i molekylföreningar är de intermolekylära bindningarna van der Waals/dipol-dipol/vätebindning.
Är anledningen att salter är fasta i rumstemperatur, att de har starkare _intermolekylära_ bindningar än vissa molekylföreningar? (Tex att jon-dipol-bindning är starkare än van der Waals-bindning)?? :-)
Eller kan salter vara i fast form även när de inte bildar saltkristaller (och då inga jon-dipolbindningar finns)?
@@Itslina98 I en del jonföreningar finns det jon-dipol-bindningar, nämligen de som innehåller kristallvatten. Det är dock ofta inte möjligt att mäta smältpunkten dem, eftersom vattnet avdunstar eller de sönderfaller på något annat sätt innan de når smältpunkten.
För att vara extra tydlig: I en ren, vattenfri jonförening uppträder dock endast jonbindningar mellan jonerna, aldrig några jon-dipol-bindningar.
hej, varför står det delta 2+ ovanför c?? men inte på O vid 9:13
Det är för att en laddning går från C till syret till vänster, och en till laddning går från C till syret till höger.
hur räknar man ut skillnaden i elektronegativitet hos en förening som består av 3 eller fler ämnen? I t.ex H-Cl är det ju enkelt att ta 3,0 - 2,1 men hur gör man i exempelvis C2-H5-OH?
Man beräknar aldrig skillnaden i elektronegativitet för en hel förening, utan man tittar alltid på skillnaden i elektronegativitet mellan två atomer som binder till varandra.
Titta på strukturen för etanol på den här bilden: ehinger.nu/undervisning/images/stories/kemi-2/strukturformler/alkoholer/etanol.png Om du vill se om det är någon bindning i den som är polärt kovalent, så måste du jämföra C-C, C-H, C-O eller O-H.
@@MagnusEhinger01 ok, tack för snabbt svar!
Hej Magnus :)
kan du förklar kort vilka attraktionskrafter finns mellan polära molekyler? Mellan opolära?
Mellan polära molekyler: Dipol-dipol-bindningar - se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipol-dipol-bindning.html - och i vissa fall också vätebindningar - se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/vatebindningar-det-ovanliga-vattnet.html
Mellan opolära molekyler: van der Waals-bindningar - se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/van-der-waals-bindningar.html
@@MagnusEhinger01 Tack :)
Hej! Hur kan HCL räknas som en dipol när den är en rak molekyl där tyngdpunkten för båda olika laddningar sammanfaller?
Det är riktigt att vätekloridmolekylen är linjär, men tyngdpunkten för de olika laddningarna sammanfaller ändå inte. Det beror på att vi har en polärt kovalent bindning mellan väte- och syreatomen i HCl. Att vi har en polärt kovalent bindning mellan dem beror i sin tur på att kloratomen är betydligt mer elektronegativ än väteatomen. Du kan lära dig mer om polärt kovalenta bindningar och hur de uppstår i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/polar-kovalent-bindning.html
Hej! Kan man räkna med att stora molekyler som innehåller polärt kovalenta bindningar (nästan) alltid är dipoler inför kursprovet i kemi 1? Det är svårt att se om en stor molekyl är symmetrisk menar jag.
Finns det andra exempel (förutom koldioxid) på molekyler som har polärt kovalenta bindningar men som inte är dipoler?
Kommer koldioxiden bilda van der Waals bindningar eftersom den är som helhet opolär? Finns det andra exempel på sådana?
1) Nej, egentligen bör du inte räkna med att de är dipoler, utan istället att de är polära. Precis som du säger kan en större molekyl anta många olika konfigurationer, och i vissa av dem är de en dipol, i andra inte. Därför är det mycket viktigare att kunna identifiera att en molekyl är polär, snarare än om den är en dipol.
2) Jadå, till exempel koldisulfid eller trans-1,2-etendiol.
3) Ja, det blir framför allt van der Waals-bindningar mellan koldioxidmolekylerna (och koldisulfidmolekyler). Trans-1,2-etendiol är däremot polär, så mellan dessa molekylerna uppstår det snarare dipol-dipol-bindningar eller vätebindningar.
@@MagnusEhinger01 Tack för svaren. Men om det inte är en dipol kan den väl inte skapa dipol-dipol bindningar? Det är väl därför som koldioxid inte kan skapa dipol-dipol bindningar?
Hej igen! Är även koldioxid exempel på en molekyl som är polär men ändå inte en dipol, precis som glykol? Det finns ju laddningsförskjutningar inom koldioxidmolekylen också, men den blir ju ingen dipol.
Du resonerar helt rätt, men koldioxid brukar ändå inte betraktas som en polär molekyl. Anledningen är att molekyler med OH-grupp (som till exempel alkoholer, däribland glykol) får mycket mer markerade laddningsförskjutningar i och med att det blir plusladdat både kring kolatomen och väteatomen som binder till syret i OH-gruppen.
hur ska man veta hur man ska rita en strukturformel om för varje molekyl är det annorlunda och det finns inte någon slags regel att följa, Alltså ex hur vet jag vart de elektrontäthet strecken ska ritas?
Grundregeln är att man tittar på hur många elektrontäta områden det är kring varje atom. De elektrontäta områdena repellerar (stöter ifrån) varandra, vilket ger molekylen en viss struktur. Jag går igenom det mycket noggrannare i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/hur-kan-man-rakna-ut-en-molekyls-struktur.html
Tack för din fantastiska förklaring
Har du genomgångar om intermolekylär- och intramolekylär bindning
Ja, det har jag. Du hittar alla mina videogenomgångar om kemisk bindning på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning.html
Hej Magnus! Jag försöker att lista ut huruvida t.ex Diklorometan, CH2Cl2, är en dipol eller inte. Fungerar det att bara jämföra skillnaden i elektronegativitet mellan C & H, och C & Cl?
T.ex: C & H: 2.5 - 2.1 = Delta 0.4.
C & Cl: 3.5 - 2.5 = Delta 0.5.
C & H, mindre än 0.5 (icke-polär)?
C & Cl, 0.5 eller högre (polär)?
En kovalent bindning och en polärt kovalent bindning? Gör 0.5 skillnaden i C & Cl hela molekylen till en dipol?
Du måste också analysera molekylens tredimensionella struktur. Då kommer du att se att i diklormetanmolekylen kommer kloratomerna att dra lite mer i elektronerna åt ett håll, vilket gör att molekylen blir lite mer minusladdad i ena änden och lite mer plusladdad i andra änden. Den är alltså en dipol. Du kan se en modell av diklormetanmolekylen i den här bilden: commons.wikimedia.org/wiki/File:Dichloromethane-3D-balls.png
Kan man säga att en molekyl inte är en dipol om det finns några extra elektroner som inte är med i nån kovalent bindning?
Nej, det bör man inte säga. Istället ska du typiskt leta efter OH-grupper, NHₓ-grupper eller F-atomer i strukturen. De är de mest elektronegativa atomerna, och de gör i regel att molekylen blir polär.
bäst walla tack
Tack själv! 😊
Kanske är det jag som är ute och cyklar men jag förstår inte riktigt begrepp polär. Kallas en molekyl som sitter ihop med polärt kovalenta bindningar för polär? I så fall så borde väl CO2 även kallas för polär då skillnaden i elektronegativitet mellan kol och syre är över 0.9?
Nej, det räcker inte att en molekyl innehåller polärt kovalenta bindningar för att den ska kallas polär - och koldioxidmolekylen är ett utmärkt exempel på varför det är så. För att molekylen ska vara polär måste den vara en dipol. Ett rätt så säkert kännetecken på att en molekyl är polär är att den innehåller en eller flera hydroxylgrupper (-OH) eller amingrupper (-NHₓ).
@@MagnusEhinger01 Jag började ju kemi 1 den här terminen och förstår inte riktigt skillnaden mellan att molekyl är polär eller en dipol. Jag försökte förstå med hjälp av videon och din kommentar men även i vår bok så är det lite luddigt. Förresten i videon så skrev du "glykol - inte nödvändigtvis en dipol, men polär ändå" och i kommentaren skrev att en molekyl måste vara en dipol för att vara polär?!? Jag blir förvirrad.
Jag tror faktiskt att du har förstått. En polär molekyl och en dipol är nästan samma sak. Alla dipoler är också polära, men en del polära molekyler (till exempel glykol) är inte nödvändigtvis dipoler. För att en molekyl ska vara en dipol ska den ha en ända som är negativt laddad och en som är positivt laddad. I glykol är det ingen skillnad på ändarna i molekylen, och summan av de positiva och negativa laddningarna sammanfaller i molekylens mitt. Däremot gör OH-grupperna i molekylen att den ändå blir polär.
@@MagnusEhinger01 jahaaaa!!! Då förstår jag. Tack så mycket för svaret.
Vad gör man när man har en molekyl som Be3N2 eller C02? Jag har försökt räkna ut elektronegativiteten och det stämmer inte enligt facit. Du berättar aldrig i videon eller i boken hur man räknar ut sådana formler.
När man ska ta reda på om en bindning är fullständigt kovalent, polärt kovalent eller jonbindning, så jämför man alltid elektronegativitetsvärdet för endast _två_ atomer - det är ju för att kolla vilken karaktär bindningen mellan den ena och den andra atomen har. För berylliumnitrid, Be₃N₂, är skillnaden i elektronegativitet mellan N och Be lika med 3,0-1,5 = 1,5. Bindningen mellan Be-N är alltså starkt polärt kovalent.
På motsvarande sätt blir bindningen mellan O och C lika med 3,4-2,5 = 0,9, även det en polärt kovalent bindning.
@@MagnusEhinger01 jaha ok det står inte så uttryckligen i varken boken eller filmen. Tack för svaret
@@shplack Varsågod! 😊
Riktigt jädra kung är du, hjälper otroligt fruktansvärt bra! Men jag har en fundering, är alla dipoler polära molekyler och alla icke-dipoler opolära molekyler? Har jag förstått det rätt då? Stort tack på förhand! :D
Av alla polära molekyler, så finns det också de som är dipoler. Både glykol (CH₂(OH)-CH₂(OH)) och väteklorid (H-Cl) är polära, men bara väteklorid är en (permanent) dipol.
Det betyder då också att den andra delen av ditt påstående inte är helt rätt: Glykol är (i sin mest stabila konfigration) en "icke-dipol" eftersom summan av de positiva och negativa laddningarna sammanfaller i molekylens mitt. Men den är ändå en polär molekyl pga. de båda OH-grupperna.
@@MagnusEhinger01 ahaaa, det är såpass! Tack så jättemycket! 🙏😃
@@eliasanundsson6702 Varsågod så jättemycket! 😊
Hej! Är dipoler mer stabila, och därför har en högre smältpunkt, än fullständigt kovalenta bindningar? Eller är det någon annan orsak till att CH4 har lägre smältpunkt än CCl4? Nedsänkt 4 på båda 😄
Här gäller det att hålla tungan rätt i mun, så att man använder begreppen på rätt sätt! 😜 En kovalent bindning kan inte sägas ha en smältpunkt. En kovalent bindning håller samman två atomer genom att de delar på ett eller flera elektronpar. Eftersom en bindning inte kan existera i olika aggregationstillstånd (fast, flytande eller gas), kan man inte heller tala om dess smältpunkt.
Dipoler har ofta relativt höga smältpunkter eftersom det kan uppstå dipol-dipol-bindningar mellan dess molekyler. Det krävs då mer energi för att bryta bindningarna mellan molekylerna.
Varken metan (CH₄) eller tetraklormetan (CCl₄) är några dipoler. Mellan metanmolekyler eller mellan tetraklormetanmolekyler kan det bara uppstå van der Waals-bindningar. Att tetraklormetan har högre smältpunkt än metan beror på att tetraklormetan-molekylen är mycket större, och med fler elektroner. Då kan tetraklormetan-molekylen bli en kraftigare tillfällig dipol än metan. Då kan den också binda starkare till andra tetraklormetan-molekyler, och därmed blir också dess smältpunkt högre.
@@MagnusEhinger01 tack för ett så utförligt svar! Har inte läst om van der Waals-bindningar än så ska kolla upp det. Min kemilärare har varit sjuk i över en vecka (har alltså haft en halv föreläsning på basåret) så uppskattar ditt svar supermycket! Tack!
@@linneag2337 Det var så lite så! 😊 Om du vill kan du lära dig mer om van der Waals-bindningar här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/van-der-waals-bindningar.html
vet du har man tar reda på om en molekyl är symmetrisk eller inte? för att den ska vara en dipol måste dne väl vara asymmetrisk men jag fattar inte hur man tar reda på det
Ja, hur man gör det beskriver jag i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/hur-kan-man-rakna-ut-en-molekyls-struktur.html
@@mamdohjasim Varsågod! 😊
Är 1,2-propandiol en dipol? Jag förstår att etandiol (glykol) inte är det enligt din film.
"Problemet" med organiska molekyler är att de kan vrida sig hur som helst runt enkelbindningarna i molekylen. Det gör att 1,2-propandiol i de allra flesta konfigurationerna är en dipol. I vart fall är 1,2-propandiol _polär,_ vilket brukar vara det viktigaste i sammanhanget.
@@MagnusEhinger01 Okej. Allt lätt rimligt förutom att du skrev att den var opolär. Propandiolen måste väll vara polär på grund utav Oh-grupperna?
Sen undrar jag om en polär molekyl som ej är en dipol exempelvis glykol kan bilda dipol-dipolbindnigar
Arrrgh! Nej, _POLÄR_ ska den ju vara! (Jag redigerar kommentaren så att det blir rätt nu.)
Ja, glykol kan binda med dipol-dipol-bindningar till andra molekyler eftersom det uppstår lokala laddningsförskjutningar ("lokala dipoler") inne i glykolmolekylen.
9:10, Varför blev Kolet 2 gånger så mer plusladdat? Är det för det är en linjär molekyl?
Det är för att varje syreatom tar varsin liten minusladdning från kolatomen. Om vi säger att varje syreatom tar en minusladdning från kolatomen, så avger kolatomen sammanlagt två plusladdningar - alltså dubbelt så mycket som varje syreatom tar upp.
Magnus jag älskar dig
Och jag älskar alla som vill lära sig kemi (och biologi)! 😊❤
Hej Magnus, jag har en fråga. Varför är vätebromid en dipol? Jag gjorde struktur formeln och den är väll rak? Den är polär men struktur formeln är rak.
Ja, det stämmer. Men liksom i vätekloridmolekylen är bromatomen mer elektronegativ än väteatomen. Därför kommer elektronerna i bindningen att tillbringa mer tid hos bromatomen än hos väteatomen, och därför blir vätebromidmolekylen en dipol där bromatomen är lite mer negativt laddad, och väteatomen är lite mer positivt laddad.
@@MagnusEhinger01 jag förstår att den är polär men alla polära molekyler är ej dipoler. Så det enda sättet att se om den är dipol är att rita struktur formeln men den var rak?? Jag tycker att det är svårt att se en om en molekyl är dipol eller inte. Finns det saker man ska tänka på som gör det lättare?
Och sen ett annat problem är att CH4 är ej en dipol men Si4 är en dipol. Vad är skillnaden liksom? Varför är deras struktur formel så annorlunda när de båda har 4 valenselektroner och de omringas av 4 H. Silan är väll svagt polär så den är polär.
Vätebromid blir en dipol därför att den ena änden av molekylen (väte-ändan) blir lite mer positivt laddad och den andra ändan (bromid-ändan) blir lite mer negativt laddad. Ungefär som en stavmagnet:
δ+ δ-
H-Br
Är det silan, SiH₄, du menar? Den är inte polär, av exakt samma anledning som att metan, CH₄, inte är polär den heller. De fyra väteatomerna "drar" exakt lika mycket åt varsitt håll i molekylen, vilket leder till att summan av de positiva och negativa laddningarna i molekylen sammanfaller i mitten.
Om elektronegativitet är större då blir det jonbindning, alltså kan en jonbindning också va en dipol?
Nej, en jonbindning kan aldrig vara en dipol. Det är för att en jonbindning är en _bindning_ mellan två joner och en dipol är en _molekyl_ där ena änden är mera minusladdad och den andra mera plusladdad. Men däremot är gränsen mellan jonbinding och polärt kovalent bindning glidande, och ibland har bindningarna mellan två atomer både drag av polärt kovalent bindning och jonbindning.
Glukosmolekylen är polär men är den en dipol? Mina hjärna klarar inte av att räkna ut det med vsepr...
I och med att det är fri rotation kring bindningarna i glukosmolekylen, kommer den ibland vara vriden så att den är en dipol, och ibland så att den inte är en dipol. Det viktiga är därför att inse att glukosmolekylen är _polär,_ och egentligen spelar det ingen roll om den är en dipol eller inte.
@@MagnusEhinger01 tack Magnus. Du är BÄST!
@@Gabriel-vk9oc Det var så lite, så! 😊
Hej, jag har en fråga om det allra sista du säger i videon: att hexanmolekylen inte har några starkt elektronegativa syre- eller kväveatomer alls, utan består bara av kol- och kväveatomer, och att den därför inte är en dipol alls, utan fullständigt kovalent. Skillnaden i elektronegativtet mellan kol och kväve är ju 0,4, så fullständigt kovalent bör väl inte bindningarna vara? Kolatomerna bör väl dra lite mer i elektronerna än vad väteatomerna gör, och därför göra molekylen till en dipol? (även om det inte är stor skillnad)
Nja, jag säger såhär (vid 12:42): "[Hexan] har inga starkt elektronegativa syreatomer eller kväveatomer alls, utan består bara av kol- och väteatomer." Men det är lätt hänt att höra fel på "kväve" och "väte"; jag har själv gjort det många gånger!
@@MagnusEhinger01 Hej! Ja jag skrev fel, menade väte och inte kväve! Men det är ändå mellan kol och väte som elektronegativteten är 0,4 så jag undrar fortfarande :)
@@gabrielkarlsson9379 Ah! Nej, skillnaden är ändå så pass liten, och väteatomerna är helt jämnt fördelade över molekylen, att det inte ger upphov till någon laddningsförskjutning alls i molekylen.
@@MagnusEhinger01 Ok, tack för svar!
Hej! Har prov imorgon och förstår inte egneskaperna hos polära respektive opolära ämnen.. Kan du hjälpa mig?:)
Mycket enkelt skulle man kunna säga att polära ämnen är lättlösliga i vatten medan opolära är lösliga i fetter. Om ett ämne är polärt, så beror det ofta på att OH-grupper eller NH₂-grupper. Syreatomen och kväveatomen är nämligen starkt elektronegativa, vilket gör att de blir lite mer minusladdade än resten av molekylen. Då kan molekylen binda med dipol-dipol-bindningar till andra polära molekyler. Du kan lära dig mer om elektronegativitet och polärt kovalent bindning i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/polar-kovalent-bindning.html
Opolära ämnen kan vara diatomära gaser, till exempel N₂ eller O₂, men också organiska molekyler med mycket kol och väte. Mellan opolära molekyler kan det uppstå van der Waals-bindningar. Du kan lära dig mer om van der Waals-bindningar i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/van-der-waals-bindningar.html
10.15
Länge leve Magnus Ehinger!
Tackar! 😊
Jag förstår inte varför koldioxid molekylen inte är en dipol. Du säger att både sidorna på är lika negativa när det gäller syre och att det är därför den inte är en dipol, men i ammoniak är det samma sak och den är en dipol. Snälla kan du förklara till mig varför koldioxid inte är en dipol
Nej, det är inte samma sak i ammoniak som i koldioxid. I koldioxiden sammanfaller de positiva och negativa laddningarna i centrum av molekylen (mitt i kolatomen). I ammoniakmolekylen, som är som en pyramid med kväveatomen i toppen av pyramiden, är "kväveändan" mer negativt laddad medan "väteändan" (basen av pyramiden) är mer positivt laddad. Därför är ammoniakmolekylen en dipol.
@@MagnusEhinger01jaha! jag tror att jag förstår:)
Så bra! 😊