Lika löser lika
ฝัง
- เผยแพร่เมื่อ 18 ส.ค. 2021
- Läs mer om hur lika löser lika på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Bildkällor:
" Modell av metanol: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Benjah-bmm27 (Eget arbete) [Public domain], via Wikimedia Commons
" Modell av etanol: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., CC0 Public domain
" Modell av ammoniak: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Public domain
" Ammoniakens strtukturformel: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Radio89 (Eget arbete) [CC BY-SA 3.0 (creativecommons.org/licenses/...)], via Wikimedia Commons
" Modell av vatten: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Ben Mills (Eget arbete) [Public domain], via Wikimedia Commons
Först nu efter gymnasiet när jag tittar på dina videor börjar jag förstå kemin allt mer och mer. "Lika löser lika" har aldrig varit så klart för mig som det är nu! Tusen tack! Du är en riktigt bra lärare
Tack själv, *så* roligt att höra att du får koll på kemin tack vare mina videogenomgången! 😊
Din video passar alla oavsett behärskning av svenska språket. Man förstår hela videon utan mycket ansträngning. Tack så mycket.
Tack själv, alltid lika roligt att höra att mina videor går att förstå! 😊
Du är bäst!!!! Man förstod allt!!
Tack själv, så bra att det gick att förstå! 😊
@@MagnusEhinger01 nej
Stort tack för videon Magnus! Har en fråga om det är ok- varför bryts salt och socker inte ned lika väl i etanol som t.ex vatten? Tack i förhand :)
Här är det viktigt att vara noga med begreppen: Varken salt eller socker bryts ner i etanol eller vatten, utan de _löses upp._ (I kroppens celler kan socker brytas ner till koldioxid och vatten, och saltet bryts inte ner alls.) I alla fall, att de inte löses lika lätt i etanol som i vatten beror på de två kolatomerna i etanolen, CH₃CH₂OH. De gör att det inte kan uppstå lika många jon-dipol-bindningar (till saltets joner) och lika många vätebindningar (till sockret), som när de löses i vatten.
Du kan repetera vad jon-dipol-bindningar är på den här länken ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/salters-loslighet-i-vatten.html och vätebindningar på den här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/vatebindningar-det-ovanliga-vattnet.html
Grym video! Har en fråga. Eftersom Hexanmolekyler binder till varandra och till heptanmolekyler med hjälp av vdw-bindningar, innebär det att alla kolväten utan sidogrupper kan binda sig till varandra med dessa vdw-bindningar?😅
Ja, det stämmer bra, det. Det innebär i sin tur att alla kolväten är lättlösliga i varandra.
@@MagnusEhinger01 Toppen! Tack för snabbt svar😁
@@figoschneider9946 Varsågod! 😊
bra video
Tack! 😊
Tack så jättemycket! Perfekt att kolla på inför provet som jag har i veckan.
Jag undrar hur diskmedel förstör ytspänningen, alltså vätebindningarna mellan vattenmolekyler och gör att saker som innan flöt på vattenytan, t.ex ett gem, istället sjunker.
Diskmedelsmolekylerna kilar in sig mellan vattenmolekylerna och bryter därmed vätebindningarna mellan vattenmolekylerna. Då kan inte längre ytspänningen upprätthållas, och det som flöt sjunker genom vattenytan.
@@MagnusEhinger01 tack men är det för att diskmedel har både en stor polär och en opolär del som detta sker?
@@isaklindqvist1842 Det har snarare att göra med att diskmedlet har en stor opolär del. Det gör att många diskmedelsmolekyler lägger sig just i ytan av vätskan, så att den opolära delen inte sticker ner i vattnet. Där stör diskmedelsmolekylerna ytspänningen som mest.
@@MagnusEhinger01 ok tack!
Varsågod! 😊
Jag har en fråga. Kan man klara sig Kemi 1/ Biologi 1 med bara dina videor samt övningar(labb), och utan böcker?
Tanken är att mina videogenomgångar ska vara heltäckande för kurserna. Men precis som du själv säger behöver du också övningsuppgifter (med facit!) och att göra laborationer för att ta dig igenom kursen helt.
Hej Magnus! Visst bryts vätebindningar i vatten när det löses i aceton? Jag tänker att varje molekyl omges av den motsatta molekylen i det andra lösningsmedlet? Då bildas vätebindningar mellan vätet i vattnet och syret i aceton och dipol dipoö bindning mellan syret i vattnet och metylgruppen i aceton, eller är jag helt ute och cyklar?
Ja, så kan man se det.
@@MagnusEhinger01 Tack Magnus! Du är en äkta kung!!
En sista sak: omges varje molekyl av en annan som i jonbindningar, då syftar jag på att en jon är omgiven av en annan jon i alla håll.
Typ att acetonmolekyler bara binder med vattenmolekyler och inte att de binder med varandra?
@@dragonflies825 Så länge ämnena är i flytande fas (eller fast) binder molekylerna till varandra på något sätt - antingen till molekyler av samma slag, eller till molekyler av andra slag (om det är en lösning).
@@MagnusEhinger01 Ja ja om det är samma ämne dvs, men om tex vatten löses i metanol så omges varje vattenmolekyl av metanolmolekyler och precis tvärtom.
Tack så mycket för din hjälp Magnus, du är bäst
@@dragonflies825 Precis, om det är en lösning omges det lösta ämnet av molekyler av lösningsmedlet, dvs. binder till lösningsmedlet. Vilket antal det är beror på både det lösta ämnets och lösningsmedlets egenskaper och koncentration.
Magnus har du en videogenomgång om jon-dipolbindningar?
I den här videogenomgången om salters löslighet i vatten pratar jag också om jon-dipol-bindningar: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/salters-loslighet-i-vatten.html
världens bästa lärare
Tack! 😊
När ammoniak "donerar" 3 av sina väteatomer och bara binder åt sig en, borde inte den molekyler bara vara NH då?
Var i videon (vilken tid) är det du menar då?
@@MagnusEhinger01 7:43
@@svens3612 Saken är den att en ammoniakmolekyl inte avger någon väteatom helt och hållet. (Kväveatomen är inte tillräckligt starkt elektronegativ för att kunna göra det.) Den bara donerar väteatomen till bindningen, där den något mer plusladdade väteatomen kan binda till det fria elektronparet hos (i det här fallet) den något minusladdade syreatomen i vattenmolekylen. Väteatomerna hos ammoniaken lämnar alltså aldrig kväveatomen helt och hållet.
Hur ska man resonera kring ett ämnes löslighet i vatten eller heptan utifrån strukturformler och kemisk bindning? Visst har det något att göra med "lika löser lika"?
Det är precis det jag tar upp från 10:55 i videogenomgången ovan, fast där pratar jag om hexan istället för heptan. Principen är ändå densamma: Heptanmolekyler binder helst till varandra med van der Waals-bindningar medan vattenmolekyler binder till varandra med dipol-dipol-bindningar. Därför är vatten svårlösligt i heptan.
@@MagnusEhinger01 Tack så hemskt mycket!
@@s4r4h58 Varsågod! 😊
Hej. Varför är Kaliumklorid till viss del löslig till Etanol?
Lite kaliumklorid kan lösas i etanolen tack vare att det uppstår jon-dipol-bindningar mellan jonerna och etanolen. Etanolen är dock inte en lika stark dipol som vatten, så därför kan inte lika mycket joner binda till etanolmolekylerna, och därför är inte kaliumklorid lika lättlösligt i etanol som i vatten.
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket
@@techovex7681 Varsågod! 😊
Om det är en lösning har det då skett en kemisk reaktion?
För det sker ju intermolykulärabindninar men räknas det som en kemisk reaktion då?
Nej, i regel betraktar man det inte som en kemisk reaktion, när ett ämne bara löses upp.
@@MagnusEhinger01 Okej. Hur många vätebindningar kan en etandiol molekyl få? Jag skulle säga att det är sex.
@@tysken0251 Ja, den kan donera till två och ta emot från fyra.
Är alla alkoholer dipoler?
Ja, mer eller mindre. Ju längre kolkedjan är, desto mindre blir inslaget av dipol, och desto mer blir inslaget av opolär molekyl och van der Waals-bindningar.
Varför vill vänta binda med syreatomerna när den redan är nöjd? Den var ju redan 2 elektroner (i k skalet) som den vill ha. Då vill den väl inte göra en vätebindning med en syreatom?
Mycket förenklat: För att väteatomen blir ännu mer "nöjd" om det binder till en syreatom istället för en annan väteatom.
Lite mer fördjupat: Vätemolekylen, H₂, har högre energiinnehåll (entalpi) än vattenmolekylen. Det är mycket högre sannolikhet att ett ämne rör sig från en högre energinivå till en lägre, än tvärtom. Därför reagerar gärna vätgas med syrgas och bildar vatten.
@@MagnusEhinger01 fast då får väl väte ännu mer elektroner än 2 och blir inte nöjd iallafall? Asså den har ju från början en polär kovalent bindning med syre, men då blir det väl svårt för den att reagera med en till syreatom genom vätebindning?
Det är för att på grund av syreatomens starka elektronegativitet blir väteatomen lite plusladdad, samtidigt som syreatomen blir lite minusladdad. Då dras den plusladdade väteatomen till en minusladdad syreatom på en annan vattenmolekyl. Vätebindningen kan alltså betraktas som (en starkare form av) dipol-dipol-bindning.
@@MagnusEhinger01 Kung🙌
@@danieljonsson6934 😊👑
Hej,
Vilka är mest lättlösliga respektive mest svårlösliga av ämnena och varför?
Det finns många ämnen som är kan lösas i vilka proportioner som helst i vatten, till exempel etanol eller glycerol. Det beror på att de just är så lika vattnet till strukturen. I svårlösliga ämnen binder molekylerna/atomerna/jonerna mycket hellre till varandra än till vattenmolekylerna. Det beror på att det är mer termodynamiskt stabilt, det vill säga det krävs lägre energi på det sättet.
@@MagnusEhinger01 okej tack, dock syftade jag främst på de exemplen som du tog upp i videon, sorry
@@maestro2625 Av de ämnen jag tog upp i videon är både metanol och etanol fullständigt blandbara med vatten. Heptan är mest svårlösligt eftersom heptanmolekylerna hellre binder med van der Waals-bindningar till varandra än till vattenmolekyler.
är det maesro från forre??
@@ludwighammerstrom449 aa
First! xD
Attans!!!! Du tog mig med 6 hundradels sekunder 😀😴
😉