Fantastiskt! Har haft extremt svårt med detta moment där jag känner att min kemibok inte gett mig något, men denna 14 långa video fick mig att förstå allt! Tusen tack Magnus!!
@Sagad Abbas Flamers Flamers NA20D 16-17 st, inte jättesvårt men inte lätt heller. Har nt fått tbx provet än så kan inte riktigt säga, men haru lyssnat på Magnus går d nog bra
Upplösning av ammoniumnitrat i vatten. Vart kommer energin ifrån. Jag trodde att alla strävar efter att ha så låg energi. Så varför blir de till joner och varför reagerar de på det sätt som de gör
Energin kommer från rörelseenergin i de omgivande vattenmolekylerna. Reaktionen är spontan eftersom oordningen (entropin) i systemet ökar när ammoniumnitraten löses, trots att reaktionen är endoterm. Jag förklarar närmare hur det hänger samman i den här videogenomgången, men jag brukar betrakta det som överkurs i Kemi 1: www.ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi/entropi-gibbs-fria-energi.html
Antalet bindningar spelar visserligen viss roll, men vad det gäller fotosyntesen är entalpin för koldioxid och vatten så pass låg (och bindningarna mellan atomerna i dem så pass starka) att aktiveringsenergin blir hög.
vid 4:31 så ser det ut som att den avgivna energin inkluderar aktiveringsenergin i en exotermisk reaktion, men i min bok så ser det inte ut så, vad är rätt?
Nej den avgivna energin räknas från reaktanterna, och inkluderar inte aktiveringsenergin. Jag är ledsen om min bild är otydlig, men den avgivna energin är alltså lika med produkternas entalpi minus reaktanternas entalpi. I det här fallet (vid 4:31) får vi alltså att ∆H = H(produkter) - H(reaktanter).
Aktiveringsenergin är den mängd energi som krävs för att reaktionen ska sätta igång. I fotosyntesen kommer den energin från solljuset, om det är det du menar.
En endoterm reaktion är en reaktion där energi tas upp medan en exoterm reaktion är en reaktion där energi avges. Men går det att bara se på en reaktion om den är endoterm eller exoterm? Det kräver ett lite längre svar, men som tur är har jag det på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi/hur-vet-man-om-en-reaktion-ar-exoterm-eller-endoterm.html 😊
På min hemsida har jag samlat alla mina videogenomgångar om termokemi här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi.html om oxidation och reduktion här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/oxidation-och-reduktion.html och om elektrokemi här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/elektrokemi.html
Hej, jag har en fråga. När det gäller bestämningen av entalpiändringen med hjälp av en kalorimeter, varför tar man inte hänsyn till aktiveringsenergin?
I en kalorimeter mäter man endast ∆H för den totala reaktionen, det vill säga H(produkter) - H(reaktanter). För dessa två spelar det ingen roll vad aktiveringsenergin är; man använder bara "startläget" och "slutläget" för att beräkna ∆H, och det spelar ingen roll vilken "väg" energin tog upp eller ner för att uppnå dem. Du kan lära dig mer om detta (som kallas för Hess' lag) i videogenomgången på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi/mer-om-entalpi-hess-lag.html
Som regel kan man inte bara "se" att en reaktion är endoterm eller exoterm (med några få undantag). Man måste alltid mäta på reaktionen, till exempel hur temperaturen förändras, för att se om den är endo- eller exoterm. Ibland händer det också att man skriver ut värdet på ΔH för reaktionen, och då vet man direkt att om ΔH < 0 så är reaktionen exoterm, och om ΔH > 0 så är den endoterm. Men vad finns det då för undantag? Jo, för att bindningar ska kunna brytas krävs det alltid att man tillför energi. Detta är alltså alltid en endoterm process. Det omvända gäller också, att när bindningar uppstår, så frigörs det alltid energi. Det är alltså alltid en exoterm process. På så sätt kan man direkt "se" att den här processen är exoterm, för det uppstår bindningar mellan molekylerna (i det här fallet vätebindningar mellan vattenmolekylerna): H₂O(l) → H₂O(s) Ett undantag till är att förbränningar av kolföreningar (och de flesta andra oxidationer också) också alltid är exoterma. En spontan redoxprocess, till exempel när silverjoner (Ag⁺) och koppar (Cu) reagerar och omvandlas till silver (Ag) och kopparjoner (Cu²⁺), är också alltid exoterm.
@Jasmine Mosavi NA21A Ja, för att sätta igång en reaktion måste det alltid tillsättas en viss mängd energi för att bryta de första bindningarna. Denna process är _alltid_ endoterm, men _hela_ reaktionen kan ändå vara exoterm om det sedan avges mer energi än aktiveringsenergin. På samma sätt kan _hela_ reaktionen vara endoterm om den energi som frigörs när nya bindningar uppstår är mindre än aktiveringsenergin. En kemisk reaktion består i princip av två processer: Först måste bindningar brytas, och sedan uppstår nya bindningar. För att bryta bindningar krävs det alltid energi, och när nya bindningar uppstår avges det alltid energi. Beroende på vilken av de två energimängderna som är störst, blir hela den kemiska reaktionen antingen exoterm eller endoterm.
Entalpiförändring är detsamma som förändring av entalpi, vilket jag pratar om från 10:43 i videogenomgången. Den tecknas ∆H och innebär hur entalpin, _H,_ förändras för de ingående ämnena när reaktionen inträffar. Man kan definiera entalpiförändringen som ∆H = H(produkter) - H(reaktanter).
Hade du kunnat förklara vad det är som händer när koksalt hälls på is? Varför sänks isens fryspunkt? Och är det en endoterm eller exoterm reaktion? Tack på förhand!!:)
Lite förenklat, så är det så att när vattnet fryser måste dess rörelseenergi minskas så mycket att dess molekyler länkas ihop i en fast kristallstruktur. Eventuella joner i lösningen, till exempel Na⁺ och Cl⁻, sitter helt enkelt i vägen och gör att det är svårare för vattenmolekylerna att "mötas" och binda till varandra. Därför måste temperaturen och vattenmolekylernas rörelseenergi sjunka ännu mer innan de kan binda till varandra och frysa fast. Såvitt jag minns är processen endoterm, vilket är anledningen till att temperaturen sjunker till omkring -18°C när man blandar salt och is under optimala förhållanden.
Magnus Ehinger Undrar även varför temperaturen sjunker på vatten när man tillsätter koksalt... Avger vattnet energi? Och isåfall tar saltet upp den energin?
@@jakob6795 Nej, tvärtom. Här måste man skilja på vad som händer med reaktanterna och vad som händer dess omgivning. Reaktanterna (natriumkloriden i fast form) tar upp energi från omgivningen (den omgivande lösningen). Produkterna (natrium- och kloridjonerna lösta i vatten) har högre _kemisk_ energi. Den energin kommer från omgivningens värme. Värmeenergin hos den omgivande lösningen har alltså omvandlats till kemisk energi hos de lösta jonerna. Eftersom värmeenergin omvandlas till en annan typ av energi, sjunker temperaturen i lösningen.
Hej Magnus! Jag har en fråga, hur får jag reda på olika ämnens entalpivärden? Var kommer exempelvis 394 kj ifrån? Finns det någon formelsamling för detta? Jag har en uppgift där jag ska ta reda på hur mycket energi som går åt vid förbränning av butan men vet inte hur jag ska gå till väga.
Här måste man vara lite noggrann med vad man menar med "entalpivärden". Kom ihåg att det inte går att bestämma några absolutvärden för entalpi, utan bara _förändringen_ i entalpi vid en kemisk reaktion, ∆H. Där har fysikalkemister ägnat stor möda åt att mäta till exempel förbränningsentalpin för ett stort antal ämnen (hur mycket energi som frigörs vid förbränning av ett visst ämne) eller bildningsentalpin (förändringen i entalpi vid bildning av ett visst ämne om man utgår från grundämnena i ren form). Dessa värden finns att slå upp i tabell- och formelsamlingar.
Det händer. Men som regel kan man inte bara "se" att en reaktion är endoterm eller exoterm (med några få undantag). Man måste alltid mäta på reaktionen, till exempel hur temperaturen förändras, för att se om den är endo- eller exoterm. Ibland händer det också att man skriver ut värdet på ΔH för reaktionen, och då vet man direkt att om ΔH < 0 så är reaktionen exoterm, och om ΔH > 0 så är den endoterm. Men vad finns det då för undantag? Jo, för att bindningar ska kunna brytas krävs det alltid att man tillför energi. Detta är alltså alltid en endoterm process. Det omvända gäller också, att när bindningar uppstår, så frigörs det alltid energi. Det är alltså alltid en exoterm process. På så sätt kan man direkt "se" att den här processen är exoterm, för det uppstår bindningar mellan molekylerna (i det här fallet vätebindningar mellan vattenmolekylerna): H₂O(l) → H₂O(s) Ett undantag till är att förbränningar av kolföreningar (och de flesta andra oxidationer också) också alltid är exoterma. En spontan redoxprocess, till exempel när silverjoner (Ag⁺) och koppar (Cu) reagerar och omvandlas till silver (Ag) och kopparjoner (Cu²⁺), är också alltid exoterm.
Det är faktiskt två processer som sker samtidigt. Vi tittar på när natriumhydroxid löses i vatten: NaOH(s) → Na⁺(aq) + OH⁻(aq) + energi Natriumhydroxiden förlorar i kemisk energi, men man kan säga den omgivande lösningen tar upp energin i form av värme. Därför stiger temperaturen i en exoterm reaktion, samtidigt som reaktanterna förlorar kemisk energi.
Denna frågan: beräkna DeltaH Br2 + 2HCl -> Cl2 + 2HBr Jag får svaret till -82 men i facit står det plus 82. Hur vet man när det är plus eller minus för om man tar Hprodukter - Hreaktanter så blir det minus?
Hallå Magnus! Jag har en fundering om en exempeluppgift i din bok Kemi 1, det är exempeluppgift 7.2. I lösningsförslaget anger du massan i formeln q=CmT som 250 gram. Du adderar alltså 230 gram vatten och de 20 grammen löst kaliumhydroxid. Blir inte det egentligen fel om man gör det, och sen använder den specifika värmekapaciteten för vatten? Jag tänker att kaliumhydroxid har ju en annan specifik värmekapacitet än vatten?
Kylpåsen brukar innehålla vatten och ammoniumnitrat separerade av ett tunt membran. När membranet spräcks blandas ammoniumnitraten och vattnet, och när ammoniumnitraten löses i vatten så tas det upp värme från omgivningen på precis det sätt som jag beskriver från 8:50 i videogenomgången ovan.
Kan man tänka att en reaktion alltid är exoterm om den är spontan? Eftersom den kan ske utan tillförd energi. Då borde man ju kunna använda gibbs lag om fri energi för att kunna veta om reaktionen är exoterm eller endoterm.
För att kunna avgöra om en reaktion är spontan eller inte måste man också införa begreppet entropi. I en exoterm reaktion där entropin minskar är reaktionen inte spontan om temperaturen är alltför hög. I den här genomgången (som jag brukar betrakta som överkurs i Kemi 1) förklarar jag närmare hur det hänger samman: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi/entropi-gibbs-fria-energi.html
Hej Magnus! När man blandar isvatten med natriumklorid så sänks temperaturen, men vad är det som egentligen händer? Är det en endoterm reaktion? Och isåfall, vad är aktiveringsenergin som gör att reaktionen sker?
Är det inte egentligen Hreaktanter - Hprodukter för då får man ju rätt svar direkt och man behöver inte ändra på tecknet? När jag gör den rätta varianten får jag alltid fel tecken.
Det vet man för att snälla fysikaliska kemister innan mig har mätt upp det - det vill säga, jag har kollat upp det i min tabellsamling. Det här är alltså ingenting som kan räkna ut eller förväntas kunna utantill, utan det är som sagt ett uppmätt värde.
Hej! Jag har en inlämningen i kemi och behöver rita ett entalpi diagram men jag vet inte hur jag ska gå tillväga. Vad för app/ hemsida har du använt att göra dina egna. Tacksam för hjälp.
Jag använder Keynote (Apples svar på Microsofts PowerPoint), men PowerPoint eller Google Presentationer går lika bra - eller varför inte OpenOffice Impress.
Jo, visst gör det det! I diagrammet vid 12:42 valde jag dock att inte ta med det för att göra det tydligare när jag bara jämför H(produkter) med H(reaktanter). Samma gäller förstås för diagrammet vid 13:41.
Det finns flera olika sätt som man kan resonera på. Det enklaste är att man tittar på vad som händer i omgivningen. Om den blir kallare, så beror det på att reaktanterna har tagit upp energi från omgivningen. Då handlar det om en endoterm reaktion. Om det istället är så att omgivningen blir varmare (eller det avges ljus), så beror det på att reaktanterna har avgett energi till den, och då är reaktionen exoterm.
Detta är frågan: Beräkna med bindningsenergier värmeomsättningen vid reaktionen: N2(g) + 3H2(g) --> 2NH3(g) och sen skall man använda bindningsenergier för några olika kovalenta bindningar. Svaret skall bli att 93kJ frigörs och att reaktionen är exoterm. Hur gör man?
magnus du säger att produkterna har lägre energiinnehåll än reaktanterna MEN i boken står typ så: i en exoterm reaktion som involverar hydratisering av joner, frigörs mer energi när joner hydratiseras (produkter) än vad som krävs för att bryta jonbindningarna (reaktanter). Detta gör reaktionen exoterm. jag ha prov snart och blir sååååå förvirrad kan du hjälpa mig tack
Ja, båda två är riktiga. När en reaktion är exoterm, så frigörs det energi. Det beror på att produkterna har lägre energi än reaktanterna. De som står i din bok är alltså att när jonerna löses i vatten får de lösta jonerna lägre energi än när jonföreningen var i fast form. Det beror på att det uppstår bindningar mellan jonerna och vattenmolekylerna. När de bindningarna uppstår frigörs det mer energi än vad som krävs för att bryta jonbindningarna i det fasta saltet.
@@MagnusEhinger01 tack så mkt, en liten fundering här: När de bindningarna uppstår frigörs det mer energi än vad som krävs för att bryta jonbindningarna i det fasta saltet. men i det fallet bör inte produkterna ha högre energi än det fasta saltet, reaktanterna? eller va menas
@@alhusseamal Nej, att det frigörs energi betyder att det avges eller "släpps ifrån" energi från reaktanterna när de omvandlas till produkter. Jämför med om du är rik, och har mycket pengar. Om du avger pengar kommer du att bli fattig, och ditt framtida jag (produkten) har mindre pengar än vad du hade från början (reaktanten).
Tjena, jag har en fråga. Ifall det krävs 439 KJ/mol för att bryta en C-H binding. Då frigörs det 439 KJ/mol när det skapas en C-H binding. Och då ifall man har metan Ch4, borde inte bildningsentalpin för den vara -4*439 KJ/mol= -1756/mol? Min kompis säger att det borde vara högre(närmare 0).
Bildningsentalpin anger förändringen i entalpi vid bildning av 1mol av ett ämne ur grundämnena i deras stabilaste form vid STP. Det betyder att i bildningsentalpin ingår både att bindningar bryts (i ämnet i grundämnesform) och att bindningar bildas (i det bildade ämnet). Därför kan man inte bara räkna på hur mycket energi som frigörs när bindningar bildas i ett ämne.
Det för att visa vilket aggregationstillstånd ämnena befinner sig i. Om de är i fast form lägger man till (s). Flytande form beskrivs med (l), som i engelskans _liquid,_ och ämnen som är i gasform beskrivs med (g). Ämnen som är lösta i vatten beskrivs med (aq) efter latinets _aqua_ = vatten.
(aq) betyder att ämnet är löst i vatten, som i engelskans "aqua". (S) visar ämnets aggregationstillstånd. (S) som i engelskans solid. (S) = ämnet är i fast form.
Passande tid att lägga upp denna video; har prov imorrn. Du räddar liv Magnus!
Lycka till på ditt prov! 😊
Hur gick de på provet?
@@marcusr5524 Sitter du också o stresspluggar innan provet? 🧐
@@noyuzuchiii Har provet om någon vecka men ett mindre test imorgon dock 😅 men lycka till på provet du fixar de! 💪
@@marcusr5524 Tackarrr 🙏 Lycka till på provet du med!!
Fantastiskt! Har haft extremt svårt med detta moment där jag känner att min kemibok inte gett mig något, men denna 14 långa video fick mig att förstå allt! Tusen tack Magnus!!
Tusen varsågod, härligt att jag fick "polletten att trilla ner" för dig! 😊
Kursprov imorn, tack för videon!
Lycka till på provet! 😊👍
Har det på tisdag, hur många frågor var det (om du minns)?
@Sagad Abbas Flamers Flamers NA20D 16-17 st, inte jättesvårt men inte lätt heller. Har nt fått tbx provet än så kan inte riktigt säga, men haru lyssnat på Magnus går d nog bra
Det är helt sjukt, du är definitionen av en bra lärare!
Tack! 😊
Bra video som vanligt magnus du räddar betyg!
Tack, tack - det är skönt att jag kan hjälpa till i de här tiderna! 😊
De borde ge dig ett Nobelpris, tack Magnus, du gör kemi lättare.
Tack ska du ha! År 2016 fick jag faktiskt Kungliga VetenskapsAkademiens lärarpris; det är nog så nära ett nobelpris jag kan komma! 😉
Tack så jättemycket för dina videos, du hjälper mig verkligen!
Tack själv, det är alltid roligt att höra att man kan vara till hjälp! 😊
du är den bästa som finns
Nä, det bästa är ju att du lär dig en massa kemi! 😊
Skit bra video. Tack så mycket.
Varsågod så mycket! 😊
Superbra video!! Hjälpte mig mycket.
Det var roligt att höra att den var till hjälp! 😊
Tack så mycket för alla videos! De hjälper jättemycket :)
Varsågod så mycket, det är alltid roligt att höra att de är till hjälp! 😊
Tack så hemskt mycket för denna videon, hjälpte till massor. Min lärare förvirrade mig jättemycket med entalpi!
Tack själv, roligt att höra att den kunde hjälpa dig! 😊
Fin video Magnus! Kursprov imorgon, dags att hålla tummarna :)
Lycka till! 😊
Så enkelt! vi måste hålla det enkelt, vilket jag verkligen tycker du gör! tackar
Tack själv, roligt att höra att min pedagogik går hem! 😊
Bra video som alltid Magnus 👍🏽
Tack ska du ha! 😊
Upplösning av ammoniumnitrat i vatten. Vart kommer energin ifrån. Jag trodde att alla strävar efter att ha så låg energi. Så varför blir de till joner och varför reagerar de på det sätt som de gör
Energin kommer från rörelseenergin i de omgivande vattenmolekylerna. Reaktionen är spontan eftersom oordningen (entropin) i systemet ökar när ammoniumnitraten löses, trots att reaktionen är endoterm. Jag förklarar närmare hur det hänger samman i den här videogenomgången, men jag brukar betrakta det som överkurs i Kemi 1: www.ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi/entropi-gibbs-fria-energi.html
Är den höga aktiveringsenergin i fotosyntesexemplet pga att fler bindingar behöver brytas, eller beror aktiveringsenergin på att bindngarna är starka?
Antalet bindningar spelar visserligen viss roll, men vad det gäller fotosyntesen är entalpin för koldioxid och vatten så pass låg (och bindningarna mellan atomerna i dem så pass starka) att aktiveringsenergin blir hög.
@@MagnusEhinger01 Yes då fattar jag, tack!
vid 4:31 så ser det ut som att den avgivna energin inkluderar aktiveringsenergin i en exotermisk reaktion, men i min bok så ser det inte ut så, vad är rätt?
Nej den avgivna energin räknas från reaktanterna, och inkluderar inte aktiveringsenergin. Jag är ledsen om min bild är otydlig, men den avgivna energin är alltså lika med produkternas entalpi minus reaktanternas entalpi. I det här fallet (vid 4:31) får vi alltså att ∆H = H(produkter) - H(reaktanter).
tack pookie
snabb fråga, i endoterm är aktiveringsenergin samma solljuset eller 5:50
Aktiveringsenergin är den mängd energi som krävs för att reaktionen ska sätta igång. I fotosyntesen kommer den energin från solljuset, om det är det du menar.
KVG vart är ni?
Kung!
😊👑
Hur urskiljer man endoterma och exoterma reaktioner? Exempelvis i en reaktion mellan järn och syre eller i allmänhet?
En endoterm reaktion är en reaktion där energi tas upp medan en exoterm reaktion är en reaktion där energi avges. Men går det att bara se på en reaktion om den är endoterm eller exoterm? Det kräver ett lite längre svar, men som tur är har jag det på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi/hur-vet-man-om-en-reaktion-ar-exoterm-eller-endoterm.html 😊
jag fattar inte vad du menar med att produkterna har lägre energi än reaktanterna 8:21 skulle du kunna förklara lite mer tack
Kommer det fler videos om termokemi? Skulle du kunna göra om reduktion och oxidation också?
Han har videos om detta th-cam.com/video/Q41UmLdWycw/w-d-xo.html
Det finns videor om reduktion och oxidation.
På min hemsida har jag samlat alla mina videogenomgångar om termokemi här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi.html om oxidation och reduktion här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/oxidation-och-reduktion.html och om elektrokemi här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/elektrokemi.html
Magnus Ehinger tack så mycket ska kolla in dem :)
Hej, jag har en fråga. När det gäller bestämningen av entalpiändringen med hjälp av en kalorimeter, varför tar man inte hänsyn till aktiveringsenergin?
I en kalorimeter mäter man endast ∆H för den totala reaktionen, det vill säga H(produkter) - H(reaktanter). För dessa två spelar det ingen roll vad aktiveringsenergin är; man använder bara "startläget" och "slutläget" för att beräkna ∆H, och det spelar ingen roll vilken "väg" energin tog upp eller ner för att uppnå dem. Du kan lära dig mer om detta (som kallas för Hess' lag) i videogenomgången på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi/mer-om-entalpi-hess-lag.html
lycka till idag alla 06:or
Instämmer; Lycka till! 😊
hur ska man veta inför ett prov om reaktioner är exoterma eller endoterma? mvh
Som regel kan man inte bara "se" att en reaktion är endoterm eller exoterm (med några få undantag). Man måste alltid mäta på reaktionen, till exempel hur temperaturen förändras, för att se om den är endo- eller exoterm. Ibland händer det också att man skriver ut värdet på ΔH för reaktionen, och då vet man direkt att om ΔH < 0 så är reaktionen exoterm, och om ΔH > 0 så är den endoterm.
Men vad finns det då för undantag? Jo, för att bindningar ska kunna brytas krävs det alltid att man tillför energi. Detta är alltså alltid en endoterm process. Det omvända gäller också, att när bindningar uppstår, så frigörs det alltid energi. Det är alltså alltid en exoterm process.
På så sätt kan man direkt "se" att den här processen är exoterm, för det uppstår bindningar mellan molekylerna (i det här fallet vätebindningar mellan vattenmolekylerna):
H₂O(l) → H₂O(s)
Ett undantag till är att förbränningar av kolföreningar (och de flesta andra oxidationer också) också alltid är exoterma. En spontan redoxprocess, till exempel när silverjoner (Ag⁺) och koppar (Cu) reagerar och omvandlas till silver (Ag) och kopparjoner (Cu²⁺), är också alltid exoterm.
@@MagnusEhinger01 wow trodde inte du skulle svara, grym e du, tack!!!
@@Arazkassem Jag svarar på så många kommentarer som jag kan och hinner. 😊
@Jasmine Mosavi NA21A Ja, för att sätta igång en reaktion måste det alltid tillsättas en viss mängd energi för att bryta de första bindningarna. Denna process är _alltid_ endoterm, men _hela_ reaktionen kan ändå vara exoterm om det sedan avges mer energi än aktiveringsenergin. På samma sätt kan _hela_ reaktionen vara endoterm om den energi som frigörs när nya bindningar uppstår är mindre än aktiveringsenergin.
En kemisk reaktion består i princip av två processer: Först måste bindningar brytas, och sedan uppstår nya bindningar. För att bryta bindningar krävs det alltid energi, och när nya bindningar uppstår avges det alltid energi. Beroende på vilken av de två energimängderna som är störst, blir hela den kemiska reaktionen antingen exoterm eller endoterm.
Begreppet "Entalpiförändring" hade du inte med i videon, kan du förklara den till mig?
Entalpiförändring är detsamma som förändring av entalpi, vilket jag pratar om från 10:43 i videogenomgången. Den tecknas ∆H och innebär hur entalpin, _H,_ förändras för de ingående ämnena när reaktionen inträffar. Man kan definiera entalpiförändringen som ∆H = H(produkter) - H(reaktanter).
Hade du kunnat förklara vad det är som händer när koksalt hälls på is? Varför sänks isens fryspunkt? Och är det en endoterm eller exoterm reaktion? Tack på förhand!!:)
Lite förenklat, så är det så att när vattnet fryser måste dess rörelseenergi minskas så mycket att dess molekyler länkas ihop i en fast kristallstruktur. Eventuella joner i lösningen, till exempel Na⁺ och Cl⁻, sitter helt enkelt i vägen och gör att det är svårare för vattenmolekylerna att "mötas" och binda till varandra. Därför måste temperaturen och vattenmolekylernas rörelseenergi sjunka ännu mer innan de kan binda till varandra och frysa fast. Såvitt jag minns är processen endoterm, vilket är anledningen till att temperaturen sjunker till omkring -18°C när man blandar salt och is under optimala förhållanden.
Magnus Ehinger Det jag inte förstår är, varför är den endoterm? Om lösningen blir kallare har den väl avgett värme och är därmed exoterm?
Magnus Ehinger Undrar även varför temperaturen sjunker på vatten när man tillsätter koksalt... Avger vattnet energi? Och isåfall tar saltet upp den energin?
@@jakob6795 Nej, tvärtom. Här måste man skilja på vad som händer med reaktanterna och vad som händer dess omgivning. Reaktanterna (natriumkloriden i fast form) tar upp energi från omgivningen (den omgivande lösningen). Produkterna (natrium- och kloridjonerna lösta i vatten) har högre _kemisk_ energi. Den energin kommer från omgivningens värme. Värmeenergin hos den omgivande lösningen har alltså omvandlats till kemisk energi hos de lösta jonerna. Eftersom värmeenergin omvandlas till en annan typ av energi, sjunker temperaturen i lösningen.
Hej Magnus! Jag har en fråga, hur får jag reda på olika ämnens entalpivärden? Var kommer exempelvis 394 kj ifrån? Finns det någon formelsamling för detta? Jag har en uppgift där jag ska ta reda på hur mycket energi som går åt vid förbränning av butan men vet inte hur jag ska gå till väga.
Här måste man vara lite noggrann med vad man menar med "entalpivärden". Kom ihåg att det inte går att bestämma några absolutvärden för entalpi, utan bara _förändringen_ i entalpi vid en kemisk reaktion, ∆H. Där har fysikalkemister ägnat stor möda åt att mäta till exempel förbränningsentalpin för ett stort antal ämnen (hur mycket energi som frigörs vid förbränning av ett visst ämne) eller bildningsentalpin (förändringen i entalpi vid bildning av ett visst ämne om man utgår från grundämnena i ren form). Dessa värden finns att slå upp i tabell- och formelsamlingar.
Når du sier «syre-molekyl» er det liksom ett annet navn på bara oksygenmolekyl på svenske?
Ja, exakt: Syremolekyl på svenska = O₂-molekyl = oksygenmolekyl på norska.
Brukar en fråga kommer på prov att om reaktionen är endoterm eller exoterm? hur ska man veta om i reaktionen energi avges eller upptas?
Det händer. Men som regel kan man inte bara "se" att en reaktion är endoterm eller exoterm (med några få undantag). Man måste alltid mäta på reaktionen, till exempel hur temperaturen förändras, för att se om den är endo- eller exoterm. Ibland händer det också att man skriver ut värdet på ΔH för reaktionen, och då vet man direkt att om ΔH < 0 så är reaktionen exoterm, och om ΔH > 0 så är den endoterm.
Men vad finns det då för undantag? Jo, för att bindningar ska kunna brytas krävs det alltid att man tillför energi. Detta är alltså alltid en endoterm process. Det omvända gäller också, att när bindningar uppstår, så frigörs det alltid energi. Det är alltså alltid en exoterm process.
På så sätt kan man direkt "se" att den här processen är exoterm, för det uppstår bindningar mellan molekylerna (i det här fallet vätebindningar mellan vattenmolekylerna):
H₂O(l) → H₂O(s)
Ett undantag till är att förbränningar av kolföreningar (och de flesta andra oxidationer också) också alltid är exoterma. En spontan redoxprocess, till exempel när silverjoner (Ag⁺) och koppar (Cu) reagerar och omvandlas till silver (Ag) och kopparjoner (Cu²⁺), är också alltid exoterm.
@@MagnusEhinger01 Tusen tack för hjälpen
Hej, jag har en fråga var kommer 394 kj ifrån? Äre från formelboken eller ska man räkna ut den annars förstår jag varför den blir negativ tack!!
Den hämtade jag från min formelsamling! 😊
Hej! Hur kan temperaturen stiga om energi/värme avges till den omgivande lösningen? Blir det inte kallare om energi avges?
Det är faktiskt två processer som sker samtidigt. Vi tittar på när natriumhydroxid löses i vatten:
NaOH(s) → Na⁺(aq) + OH⁻(aq) + energi
Natriumhydroxiden förlorar i kemisk energi, men man kan säga den omgivande lösningen tar upp energin i form av värme. Därför stiger temperaturen i en exoterm reaktion, samtidigt som reaktanterna förlorar kemisk energi.
Denna frågan: beräkna DeltaH
Br2 + 2HCl -> Cl2 + 2HBr
Jag får svaret till -82 men i facit står det plus 82. Hur vet man när det är plus eller minus för om man tar Hprodukter - Hreaktanter så blir det minus?
Det beror på om reaktionen är exoterm eller endoterm. För exoterma reaktioner är ∆H < 0 och för endoterma är ∆H > 0. Vilken lärobok kommer frågan ur?
@@MagnusEhinger01 Aa jo det visste jag men om inte det står, hur vet man då eller går det inte? Boken är modell och verklighet.
@@agnetabengtsson7700 Tack, då ska jag kolla upp den boken för att kunna ge ett vettigt svar.
@@MagnusEhinger01 👍
Hallå Magnus! Jag har en fundering om en exempeluppgift i din bok Kemi 1, det är exempeluppgift 7.2. I lösningsförslaget anger du massan i formeln q=CmT som 250 gram. Du adderar alltså 230 gram vatten och de 20 grammen löst kaliumhydroxid. Blir inte det egentligen fel om man gör det, och sen använder den specifika värmekapaciteten för vatten? Jag tänker att kaliumhydroxid har ju en annan specifik värmekapacitet än vatten?
Joa, det stämmer att det inte blir riktigt rätt, men approximationen är ändå tillräckligt nära för att det ska vara okej.
@@MagnusEhinger01 Ok! :)
Borde inte entalpin för varje ämne lyda Einsteins special relativity? E=Mc^2
Dvs hur mycket energi det finns i ett ämne av viss massa.
Nej, det är inte samma energiform eftersom ämnenas massa inte förändras när de reagerar med varandra.
@@MagnusEhinger01 Okej, väldigt bra poäng, tack
Hej Magnus! Hur fungerar en kylpåse? Du vet när man måste kasta en liten påse i golvet för att den ska bli kall
Kylpåsen brukar innehålla vatten och ammoniumnitrat separerade av ett tunt membran. När membranet spräcks blandas ammoniumnitraten och vattnet, och när ammoniumnitraten löses i vatten så tas det upp värme från omgivningen på precis det sätt som jag beskriver från 8:50 i videogenomgången ovan.
@@MagnusEhinger01 Jag förstår. Stort tack för svar! Och tusen tack för alla superbra genomgångar, du har verkligen hjälpt mig genom denna kurs
@@emmaalmstrom8340 Tack själv, det är alltid kul att höra att jag kan vara till hjälp! 😊
@Footing Ball555 Ah, kan vara bra att veta. Tack för den infon! 😊
Kan man tänka att en reaktion alltid är exoterm om den är spontan? Eftersom den kan ske utan tillförd energi. Då borde man ju kunna använda gibbs lag om fri energi för att kunna veta om reaktionen är exoterm eller endoterm.
För att kunna avgöra om en reaktion är spontan eller inte måste man också införa begreppet entropi. I en exoterm reaktion där entropin minskar är reaktionen inte spontan om temperaturen är alltför hög. I den här genomgången (som jag brukar betrakta som överkurs i Kemi 1) förklarar jag närmare hur det hänger samman: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi/entropi-gibbs-fria-energi.html
Hej Magnus! När man blandar isvatten med natriumklorid så sänks temperaturen, men vad är det som egentligen händer? Är det en endoterm reaktion? Och isåfall, vad är aktiveringsenergin som gör att reaktionen sker?
Ja, det är en endoterm process. Aktiveringsenergin kommer från den lilla värme som vattenmolekylerna, natrium- och kloridjonerna har.
Magnus Ehinger Tack så mycket!
Jag är övertygad om att det är Johan Glans som pratar
…jag vet inte om jag ska ta det som en komplimang eller en förolämpning?
Är det inte egentligen Hreaktanter - Hprodukter för då får man ju rätt svar direkt och man behöver inte ändra på tecknet? När jag gör den rätta varianten får jag alltid fel tecken.
Fast på vissa fungerar mitt alternativ och på vissa fungerar endast den vanliga
För 1 mol bildad CO2(g) avges 394 kJ värme. Hur vet man att det avges 394 kJ värme?
Det vet man för att snälla fysikaliska kemister innan mig har mätt upp det - det vill säga, jag har kollat upp det i min tabellsamling. Det här är alltså ingenting som kan räkna ut eller förväntas kunna utantill, utan det är som sagt ett uppmätt värde.
Hej! Jag har en inlämningen i kemi och behöver rita ett entalpi diagram men jag vet inte hur jag ska gå tillväga. Vad för app/ hemsida har du använt att göra dina egna. Tacksam för hjälp.
Jag använder Keynote (Apples svar på Microsofts PowerPoint), men PowerPoint eller Google Presentationer går lika bra - eller varför inte OpenOffice Impress.
Hej! Krävs det ingen aktiveringsenergi för att bryta bindningarna vid entalpidiagrammet för C(s) +O2 -> CO2?
Jo, visst gör det det! I diagrammet vid 12:42 valde jag dock att inte ta med det för att göra det tydligare när jag bara jämför H(produkter) med H(reaktanter). Samma gäller förstås för diagrammet vid 13:41.
Hej! Jag har inte förstått hur man vet om en reaktion är endoterm eller exoterm. Tack i förväg
Det finns flera olika sätt som man kan resonera på. Det enklaste är att man tittar på vad som händer i omgivningen. Om den blir kallare, så beror det på att reaktanterna har tagit upp energi från omgivningen. Då handlar det om en endoterm reaktion. Om det istället är så att omgivningen blir varmare (eller det avges ljus), så beror det på att reaktanterna har avgett energi till den, och då är reaktionen exoterm.
Magnus Ehinger. Tack för hjälp
Har haft tenta inom termodynamik dag😤🗿😎
@@LinkSpets Hoppas den gick bra! 👍 😊
Detta är frågan:
Beräkna med bindningsenergier värmeomsättningen vid reaktionen:
N2(g) + 3H2(g) --> 2NH3(g) och sen skall man använda bindningsenergier för några olika kovalenta bindningar. Svaret skall bli att 93kJ frigörs och att reaktionen är exoterm.
Hur gör man?
Det kan jag tyvärr inte svara på.
@@MagnusEhinger01 Så är det kanske fel i facit då?
För det är exakt så det står
Vilken lärobok använder ni?
@@MagnusEhinger01 Kemi 1, Modell och verklighet
Är detta Kemi 1 eller 2?
Detta är Kemi 1.
magnus du säger att produkterna har lägre energiinnehåll än reaktanterna MEN i boken står typ så: i en exoterm reaktion som involverar hydratisering av joner, frigörs mer energi när joner hydratiseras (produkter) än vad som krävs för att bryta jonbindningarna (reaktanter). Detta gör reaktionen exoterm. jag ha prov snart och blir sååååå förvirrad kan du hjälpa mig tack
Ja, båda två är riktiga. När en reaktion är exoterm, så frigörs det energi. Det beror på att produkterna har lägre energi än reaktanterna. De som står i din bok är alltså att när jonerna löses i vatten får de lösta jonerna lägre energi än när jonföreningen var i fast form. Det beror på att det uppstår bindningar mellan jonerna och vattenmolekylerna. När de bindningarna uppstår frigörs det mer energi än vad som krävs för att bryta jonbindningarna i det fasta saltet.
@@MagnusEhinger01 tack så mkt, en liten fundering här: När de bindningarna uppstår frigörs det mer energi än vad som krävs för att bryta jonbindningarna i det fasta saltet. men i det fallet bör inte produkterna ha högre energi än det fasta saltet, reaktanterna? eller va menas
@@alhusseamal Nej, att det frigörs energi betyder att det avges eller "släpps ifrån" energi från reaktanterna när de omvandlas till produkter. Jämför med om du är rik, och har mycket pengar. Om du avger pengar kommer du att bli fattig, och ditt framtida jag (produkten) har mindre pengar än vad du hade från början (reaktanten).
Tjena, jag har en fråga. Ifall det krävs 439 KJ/mol för att bryta en C-H binding. Då frigörs det 439 KJ/mol när det skapas en C-H binding. Och då ifall man har metan Ch4, borde inte bildningsentalpin för den vara -4*439 KJ/mol= -1756/mol? Min kompis säger att det borde vara högre(närmare 0).
Bildningsentalpin anger förändringen i entalpi vid bildning av 1mol av ett ämne ur grundämnena i deras stabilaste form vid STP. Det betyder att i bildningsentalpin ingår både att bindningar bryts (i ämnet i grundämnesform) och att bindningar bildas (i det bildade ämnet). Därför kan man inte bara räkna på hur mycket energi som frigörs när bindningar bildas i ett ämne.
Jag förstår inte varför du skriver inom parantes efter ämnen som (aq) eller (s)
Det för att visa vilket aggregationstillstånd ämnena befinner sig i. Om de är i fast form lägger man till (s). Flytande form beskrivs med (l), som i engelskans _liquid,_ och ämnen som är i gasform beskrivs med (g). Ämnen som är lösta i vatten beskrivs med (aq) efter latinets _aqua_ = vatten.
(aq) betyder att ämnet är löst i vatten, som i engelskans "aqua". (S) visar ämnets aggregationstillstånd. (S) som i engelskans solid. (S) = ämnet är i fast form.
💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀
du rädda mitt betyg
tack
Det är det som är mitt jobb! 😉