Namngivning och formelskrivning med hjälp av oxidationstal
ฝัง
- เผยแพร่เมื่อ 2 ม.ค. 2021
- Läs om hur man namnger föreningar och balanserar reaktionsformler med hjälp av oxidationstal på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
fööööööööööööör bra video!
Tack, tack! 😊
Hej Maguns! Bra video! Har du möjligen en bild/pdf som du visar 0:29 som du kan länka?
Tack! Det är nog bäst jag länkar till originalet i så fall, som jag har hittat på den här länken: www.mrbigler.com/documents/Periodic-Table.xls
Hej Magnus!
Hur skriver man jonföreningen/joner om jonen är negativt laddad? Blir t.ex. H^- väte(-I)jon?
För negativt laddade atomjoner gör man så att man tar stammen i atomslagets latinska namn och lägger till ändelsen "-idjon". Därför får jonen H⁻ namnet "hydridjon". Du kan lära dig mer om jonföreningars namn och formel i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonforeningars-namn-och-formel.html
Hej igen Magnus, Jag förstår inte hur jag jag ska tänka på denna uppgift: Man blandar 10g järnpulver och 10g svavelpulver och upphettar blandningen. Då sker reaktionen: Fe + S --> FeS. Beräkna massan av den järnsulfid som bildas?
Vad jag gjorde var att ta reda på n(Fe) och sedan ta dess substansmängd och multiplicera med M(FeS), då n(Fe) är ekvivalent med n(FeS) som 1:1
Du måste först beräkna vilken reaktant som är begränsande. Beräkna både n(Fe) och n(S) och avgör vilken av dem som kommer att ta slut först. Lär mer om hur man använder begränsande reaktanter i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/begransande-reaktanter.html
@@MagnusEhinger01 Ja juste, och tack för länken!:)
Men hur vet man vad alla ämnen och föreningar har för jonladdningar?
Hur pass laddad en metalljon blir beror på hur många valenselektroner den har. Med hjälp av periodiska systemets grupper kan man avgöra hur många valenselektroner en viss metallatom har. Övergångsmetallerna och de tyngre metallerna till höger i periodiska systemet har dock en mer komplicerad elektronstruktur, som gör att antalet valenselektroner inte alltid överensstämmer med laddningen på den vanligast förekommande jonen. Silverjoner är envärt positiva, Ag⁺, men annars är det bättre att gissa på 2+ om man inte är säker på vilken laddning metalljonen har.
Halogener bildar alltid envärt negativa joner eftersom de har sju valenselektroner, och syre och svavel bildar alltid tvåvärt negativa joner eftersom de har sex valenselektroner. Vad det gäller sammansatta joner (som består av två eller flera atomslag) kan man räkna ut vilken laddning de får genom att ta reda på deras elektronstruktur, men enklare är faktiskt att lära sig dem utantill. På den här länken har jag skrivit upp vilka joner jag själv kräver att mina elever ska lära sig utantill: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl/att-lara-och-kunna-utantill-i-kemi-1.html
@@MagnusEhinger01 Hmm okej! Så om Aluminium placeras i kopparsulfat, kommer Al ge ifrån sig 3 elektroner eftersom den har 3 valenselektroner och bli trevärt plusladdad. Tar cu upp de tre då? Cu kan väl bara bli 2+?
Jag tror jag listade ut det, man får balansera formeln sådan att 2Al ger ifrån sig 2 x 3 eletroner som tas upp av 3Cu2+, för att Cu2+ ska kunna ta upp alla elektroner. För visst får det inte finnas några fria elektroner i en redoxreaktion?
Hej Magnus, Om 2Mg + O2 -> 2MgO , varför blir då 4Na + O2 -> (2Na2O)…..bör inte första exemplet vara som den andra, alltså istället 2Na + O2 -> 2NaO, och tack för dina makalösa videos!!
Som jag har förstått det har den med deras laddningar, men om det är så...behöver man då kolla på både laddningar samt att reaktionen är balanserad på varenda sådan uppgift
Jajamensan, du behöver kolla _både_ på laddningar och att reaktionen är balanserad på varenda uppgift. Anledningen till att det skiljer sig mellan de båda reaktionerna är att när magnesiumatomen oxideras, så omvandlas den till en tvåvärt positiv jon, Mg²⁺, men när natriumatomen oxideras, så blir den bara en envärt positiv jon, Na⁺. Därför behövs det två natriumjoner för varje oxidjon, O²⁻, i formeln för natriumoxid, Na₂O. Och eftersom syreatomer hänger ihop "två och två" i syremolekyler, O₂, så måste reaktionen mellan natrium och syre balanseras på det sätt som du själv skriver:
4Na + O₂ → 2Na₂O
@@MagnusEhinger01 tack så jätte mycket Magnus, jag missade att Na blir envärt positivt🤩
@@bellabella9101 Varsågod så mycket, det är lätt hänt! 😊