Visst förtjänar ni ni det! Ni ungdomar är vår framtid. Ni behöver och förtjänar allt stöd ni kan få för att bli duktiga biologer, kemister, medicinare och jag vet inte allt! 😊
Ajdå, då får du väl kolla igenom den en gång till för att det ska fastna bättre. Annars tack, jag ska försöka tänka på tempot i kommande videogenomgångar!
@@user-me7mm7gr1p Tyvärr finns det de som på allvar menar att detta kan vara ett sätt att lösa krisen med lärarbrist: ehinger.nu/undervisning/starta-har/nyheter/1242-flippat-klassrum/7269-flippat-larande-ar-inte-en-form-av-distansutbildning.html Mina videogenomgångar må vara bra, men de ersätter *inte* en duktig lärare!
Otur, men igår fanns inte den här videon! (Kanske hade den här hjälpt, men det är väl för sent ändå… ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/oxidation-och-reduktion/556-introduktion-till-redoxreaktioner.html 😉)
Hej Magnus, en snabb fråga. Skulle du säga att skriva en redoxformel är det mest optimala för att visa hur man tänker då jag inte tror att en elektronkonfiguration verkar vara särskilt lämpligt. Eller beror det helt enkelt på hur en prov fråga kan vara uppbyggd?
Om vi till exempel tittar på syreatomen, så har den sex valenselektroner. För att uppnå ädelgasstruktur tar den upp två elektroner, och blir då en tvåvärt negativ oxidjon, O²⁻. På motsvarande sätt kan vi också titta på magnesiumatomen, som har två valenselektroner. För att uppnå ädelgasstruktur avger den sina två valenselektroner och omvandlas då till en tvåvärt positiv magnesiumjon, Mg²⁺.
Oj, liten fråga, långt svar! Men i korthet är det såhär, att redan när jag började som lärare 2001 lade jag ut allt mitt material på min hemsida (ehinger.nu/undervisning ). Mina prov, mina laborationer och framför allt mina lektionsförberedelser hamnade där. Jag gjorde det för mina egna elevers skull, och som en trevlig spin-off-effekt kunde även andra elever (och lärare!) dra nytta av det. I början av 2010-talet fick jag upp ögonen för en pedagogisk modell som kallas för flippat klassrum (se ehinger.nu/undervisning/starta-har/nyheter/1242-flippat-klassrum/5571-nu-flippar-jag-mitt-klassrum.html ) och det blev ett naturligt utvecklingssteg från det jag redan hade gjort med min hemsida. Därmed började jag producera videogenomgångar i kemi, och så småningom också i biologi. Jag gör det fortfarande främst för mina egna elevers skull, men det är klart att de allra flesta av visningarna jag har på min kanal inte kommer enbart från mina egna elever. 😉 Sen har jag också ett mycket ambitiöst mål, något som hänger samman med varför jag tycker det är så fantastiskt kul att vara lärare: Vi har en massa problem på vår jord. Om vi som mänsklighet ska kunna fortsätta leva på den här planeten, så måste vi lösa dem. Och de problemen kan *enbart* lösas med hjälp av naturvetenskap. Mitt mål är alltså att hjälpa fler att förstå kemin och biologin, så att vi får fler duktiga kemister och biologer i Sverige - och får större chans att hjälpa oss själva till en bättre framtid!
Nej, inte riktigt. En redoxformel är en _typ_ av reaktionsformel, som beskriver vad som händer när det ena ämnet i reaktionen reduceras medan det andra ämnet oxideras.
Nej, det är bara något som jag gör för att förtydliga hur energi tas upp/avges i reaktionen. Sedan kan det ju alltid komma en provfråga där det står "sätt ut 'energi' på rätt sida om reaktionspilen; då måste man ju förstås skriva ut det.
Varför flyttas mol-talet från innan ämnet till efter i en reaktion eller vice versa? Till exempel så sker det i denna reduktion: Cl2 + 2e- -> 2Cl- Varför är det inte bara Cl2 med minus där uppe?
Poängen är här att siffrorna betyder lite olika saker beroende på var de står. När vi skriver Cl₂ - och här är det då viktigt att tvåan är _nedsänkt_ till höger om atomslaget - så betyder det att atomerna sitter ihop med en kovalent bindning. När vi har en tvåa framför, som i 2Cl⁻, sitter atomerna (eller i det här fallet egentligen jonerna) inte ihop alls. Det är bara det att det råkar vara två stycken kloridjoner som bildas. Du kan lära dig mer om kovalenta bindningar i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/kovalent-bindning.html och om joner och jonföreningar i den här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/hur-jonforeningar-bildas.html
Det första är att du måste ta reda på vad det är just du behöver repetera på. För att du ska kunna göra det har jag satt samman en massa dokument med titeln "Vad kan du om …?" Du hittar dem på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl/6637-repetera-infor-ditt-slutprov-i-kemi-1.html Kryssa i glad/neutral/sur gubbe och plugga på just det *du* behöver. I dokumentet hittar du också länkar till alla videogenomgångar som jag har i Kemi 1, och till gamla prov i Kemi 1. Kort sagt, där hittar du allt du behöver för att kunna plugga på ett effektivt sätt inför slutprovet. Lycka till!
Hej Magnus! Jag har en fråga om redoxreaktioner som du inte tar upp i videon. Hur vet man redoxreaktionens riktning, för alla redoxreaktioner går ju inte till höger. Skulle vara tacksam för svar!
Man måste titta på de ingående ämnenas normalpotentialer (eller deras position i den elektrokemiska spänningsserien). De ämnen som har en stor normalpotential är starkare oxidationsmedel (och står längre till höger i den elektrokemiska spänningsserien) och kommer att oxidera de ämnen som har lägre normalpotential (står längre till vänster i den elektrokemiska spänningsserien).
Elektroner skrivs ofta e⁻ (aldrig e⁺ inom kemin). Om energi avges eller tas upp i en reaktion kan det skrivas in i reaktionsformeln, men då skriver man hela ordet "energi".
Jag tänker ju så att ett ämne som har 7 eller 6 valens.E vill helst TA UPP elektroner, i detta fallet så reduceras ämnet Ett ämne som har 1 eller 2 valens.E till exempel, de vill helst ge bort sina valens.E och uppnå ädelgastrucktur därför oxideras dem.(Med andra ord ge bort sina elektroner)
Hej igen Magnus! Start av reaktionen klorgas + natrium kan alltså vara att tillsätta en droppe vatten till klorgasen (videon 'Reaction of sodium with Chlorine')? Annars, så länge man inte tillsätter en reagens, eller värmer det hela så händer ingenting?
@@MagnusEhinger01 Att det hela kan starta utan reagens, beror det då på att några klorgasmolekyler får lite högre energi i behållaren, tillräcklig energi för att få natriumatomerna att börja avge elektroner?
För det första behöver du lära dig utantill att de allra vanligaste varianterna av koppar-, zink- och silverjoner är Cu²⁺, Zn²⁺ och Ag⁺. För det andra kan du dra slutsatser utifrån ämnets formel (om den är med). Om man till exempel har en jonförening med formeln CuCl₂, så vet man att koppar jonen är 2+ eftersom det är två kloridjoner som vardera är 1-, och hela föreningen är oladdad. (Om jonföreningens formel istället är CuCl, då måste kopparjonens laddning vara 1+). Du kan lära dig mer om jonföreningarnas namn och formel i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonforeningars-namn-och-formel.html För det andra kan namnet ge en ledtråd om oxidationstalet står med. Föreningen CuCl₂ kallas för koppar(II)klorid eftersom kopparjonen i den är tvåvärt positiv. Du kan lära dig mer om hur man använder oxidationstal för att namnge jonföreningar i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/oxidation-och-reduktion/namngivning-och-formelskrivning-med-hjalp-av-oxidationstal.html Om du mot förmodan inte kommer ihåg det jag skrivit ovan kan man alltid gissa på 2+. Det stämmer inte alltid - silverjonen, till exempel är envärt positiv, Ag⁺ - men det är i alla fall en hyfsad gissning.
Hur kan järn ha störst reducerande förmåga än koppar. Reducerande förmåga betyder uppta elektroner och när man kollar på den elektriska spänningserien så är koppar till vänster och då är det väl den? Jag fattar verkligen inte
Nej, reducerande förmåga innebär förmåga att göra så att ett annat ämne reduceras. Järn oxideras lättare än koppar. Därför har har järnet större reducerande förmåga än koppar, för järn kommer att reducera kopparjoner till fast koppar, men koppar kan inte reducera järnjoner till fast järn.
Magnus Ehinger ok tack och en annan fråga; din bok repetitionskurs 1 kemi uppgift 10,2 b som handlar om elektrokemi. Behöver också hjälp med den, när jag kollade facit så hade jag fel och förstår verkligen inte varför.
@@antonpetersson7635 Frågan gäller att skriva ett cellschema för en galvanisk cell där följande reaktion sker: Sn²⁺(aq) + Cl₂(g) → Sn⁴⁺(aq) + 2Cl⁻(aq). Hur skulle du vilja att det cellschemat skrevs?
Magnus jag behöver kunna såna uppgifter: Svavelväte reagerar med permanganatjoner i sur lösning och bildar svagel, magan(ll)joner samt vatten. jag ska skriva reaktionsformeln m.h.a oxidationstalsmetoden. ja känner t oxidationstalsmetoden men ha svårt och förstå hur o så tack
Det du behöver göra är att öva, gärna med stöd av en lärare. Vi börjar här direkt. I din fråga har du i princip skrivit en ordformel för reaktionen. Skriv den här under med kemiska tecken istället (obalanserad), så tar vi det steg för steg!
@@MagnusEhinger01 Här är oxidationstillstånden för varje ämne: H₂S: Svavel (S) har oxidationstillståndet -2 i H₂S. MnO₄⁻: Mangan (Mn) har oxidationstillståndet +7 i MnO₄⁻. H⁺: Väte (H) har oxidationstillståndet +1 i H⁺. S: Svavel (S) har oxidationstillståndet 0 i S (det är neutralt). Mn²⁺: Mangan (Mn) har oxidationstillståndet +2 i Mn²⁺. H₂O: Syre (O) har oxidationstillståndet -2 i H₂O och väte (H) har oxidationstillståndet +1. i tredje steget ska man beräkna ändringen i ox för atomslaget som oxideras resp. reducerats: S: -2 --> 0 reducerats och Mn: 7 --> 2 men va menar de med ändringen?
Det är faktiskt en fråga i boken som lyder så: Vilken av syrorna är starkast( HNO3 / HNO2). I facit står det HNO3 ( Stark syra fullständigt protokollerad, Högt oxidations tal ger stark syra). Jag förstår inte riktigt varför en hög oxidationstal ger en stark syra.
Det var faktiskt första gången jag sett den kopplingen också. Det är sant att HNO₃ är en starkare syra än HNO₂, liksom att svavelsyra (H₂SO₄) är en starkare syra än svavelsyrlighet (H₂SO₃), men jag kan inte se varför oxidationstalet hos N/S påverkar styrkan i syrorna. Det finns andra starka syror också, till exempel HCl, oxidationstalet är -I för kloratomen; inte alls högt.
I en spontan redoxreaktion, så är det för att atomerna som ingår i reaktionen får lägre entalpi (de blir mer stabila). I en endoterm redoxreaktion, där produkterna har högre entalpi än reaktanterna, så är det för att den tillförd energin "tvingar" atomerna att avge/ta upp elektroner.
Elektronerna är negativt laddade och protonerna är positivt laddade. I reaktionen tar kloratomen upp en elektron från natriumatomen. Kloratomen då får en extra minusladdning i och med att elektronen är minusladdad. För natriumatomen gäller det motsatta. Natriumatomen har 11 plusladdade protoner i kärnan och 11 minusladdade elektroner i elektronskalen. Eftersom natriumatomen avger en elektron till kloratomen får den nu 11 plusladdningar men bara 10 minusladdningar. Den får alltså ett överskott på en plusladdning, och blir därför plusladdad. Gick det bättre att förstå så? Du kan också kolla från 1:49 i videon för en djupare förklaring.
Har du sett att jag har en massa gamla prov på min hemsida också? De kan säkert vara till hjälp när slutet på kursen närmar sig! 😊 ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov.html
Hej Magnus! Denna videon är ju nummer 7 i kemi 1-serien, i din bok Kemi 1 kommer redoxreaktioner först i kapitel 8 - Oxidation och reduktion. Bör man kanske vänta med denna videon och se den i samband med din video 54 - Oxidation och reduktion?
I den här omgången Kemi 1 testade jag att introducera begreppen oxidation och reduktion mycket tidigare i kursen för att lättare kunna förklara vad det är som händer när det bildas atomjoner. Sedan återvänder vi till oxidation och reduktion för elektrokemin senare i kursen.
@@MagnusEhinger01 Tusen tack! Då fortsätter jag att plugga i video-ordningen och kompletterar med bokens avsnitt och övningsuppgifter. Lysande undervisningsmaterial!!!
![KRK - ชนิสรา Ft.WanMai , N/A [Official MV] Prod. By Sakarin](http://i.ytimg.com/vi/C-WMwwYobcU/mqdefault.jpg)
English-speaking or IB student? Check out the English version instead: th-cam.com/video/qypr_iuHO4I/w-d-xo.html 😊
Du är en frälsare vi svenska skolungdomar inte förtjänar. Tusen tack för allt! :)
Visst förtjänar ni ni det! Ni ungdomar är vår framtid. Ni behöver och förtjänar allt stöd ni kan få för att bli duktiga biologer, kemister, medicinare och jag vet inte allt! 😊
Du är bäst Magnus! Tack så mycket!
👍😊
Kan bara hålla med, fantastiskt bra jobbat! :)
du förklarar så himla bra! dina genomgångar hjälper mig jättemycket
Tack ska du ha, vad roligt att höra att jag kan hjälpa dig! 😊
Du har räddat mitt kemibetyg! Tack!!
Tack själv, roligt att hör att du har lärt dig en massa kemi! 😊
Hej, vill säga tack för videosarna, dem hjälpte mig mycket när jag läste Kemi 1 nu i Februari. Väldigt bra med tydlighet och olika färger o bilder.. 👍
Tusen tack för dina videor! Tack vare dig klarade jag kemi 1 under 6 veckor på basåret! :)
Tack själv, så roligt att jag fick hjälpa dig att klara kemin! 😊
Denna lektion gick lite för fort för mig! Annars mycket bra.
Ajdå, då får du väl kolla igenom den en gång till för att det ska fastna bättre. Annars tack, jag ska försöka tänka på tempot i kommande videogenomgångar!
@@MagnusEhinger01 Jag får göra det! Nejdå! De är super. Går igenom alla nu i Kemi-delen för lite repetition. Tack för alla videos! Kanon!
@@user-me7mm7gr1p 👍
@@MagnusEhinger01 Kan avskeda lärare och använda dina videos istället ;D
@@user-me7mm7gr1p Tyvärr finns det de som på allvar menar att detta kan vara ett sätt att lösa krisen med lärarbrist: ehinger.nu/undervisning/starta-har/nyheter/1242-flippat-klassrum/7269-flippat-larande-ar-inte-en-form-av-distansutbildning.html Mina videogenomgångar må vara bra, men de ersätter *inte* en duktig lärare!
Om jag hade sett denna videon igår hade jag inte missat fråga 3:an på mitt prov! haha så otur man har! Du e bäst Magnus! 👑🙌🏼
Otur, men igår fanns inte den här videon! (Kanske hade den här hjälpt, men det är väl för sent ändå… ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/oxidation-och-reduktion/556-introduktion-till-redoxreaktioner.html 😉)
Vi älskar dig
Mvh Ethel och Adam
Jag älskar alla som vill lära sig kemi! ♥
Tackar, tackar!!! Utmärkt video!
Tack själv, alltid roligt att höra att den funkar! 😊
Magnus, hela naturklassen(Nn20b) från Nacka gymnasium älskar dig!
Hälsa tillbaka att jag älskar alla som vill lära sig kemi och biologi! 😊❤️
Tack ❤️
Varsågod! 😊
Hej Magnus, en snabb fråga. Skulle du säga att skriva en redoxformel är det mest optimala för att visa hur man tänker då jag inte tror att en elektronkonfiguration verkar vara särskilt lämpligt. Eller beror det helt enkelt på hur en prov fråga kan vara uppbyggd?
Jag skulle säga, att hur man skriver en reaktionsformel beror på vad det är man vill visa. Med andra ord, det beror på hur provfrågan är uppbyggd.
@@MagnusEhinger01 tack för ett snabbt svar Magnus! Ha en fortsatt trevlig helg!
Det ska jag! 😊
Hur blir formleln då om det är mer än en elektron som tas bort/in. Blir det då upphöjt till -2 eller blir det bara "upphöjt" till negativt
Om vi till exempel tittar på syreatomen, så har den sex valenselektroner. För att uppnå ädelgasstruktur tar den upp två elektroner, och blir då en tvåvärt negativ oxidjon, O²⁻.
På motsvarande sätt kan vi också titta på magnesiumatomen, som har två valenselektroner. För att uppnå ädelgasstruktur avger den sina två valenselektroner och omvandlas då till en tvåvärt positiv magnesiumjon, Mg²⁺.
Liten fråga bara, vad fick dig att vilja göra alla dessa videos? Du hjälper många, tusen tack!
Oj, liten fråga, långt svar! Men i korthet är det såhär, att redan när jag började som lärare 2001 lade jag ut allt mitt material på min hemsida (ehinger.nu/undervisning ). Mina prov, mina laborationer och framför allt mina lektionsförberedelser hamnade där. Jag gjorde det för mina egna elevers skull, och som en trevlig spin-off-effekt kunde även andra elever (och lärare!) dra nytta av det.
I början av 2010-talet fick jag upp ögonen för en pedagogisk modell som kallas för flippat klassrum (se ehinger.nu/undervisning/starta-har/nyheter/1242-flippat-klassrum/5571-nu-flippar-jag-mitt-klassrum.html ) och det blev ett naturligt utvecklingssteg från det jag redan hade gjort med min hemsida. Därmed började jag producera videogenomgångar i kemi, och så småningom också i biologi. Jag gör det fortfarande främst för mina egna elevers skull, men det är klart att de allra flesta av visningarna jag har på min kanal inte kommer enbart från mina egna elever. 😉
Sen har jag också ett mycket ambitiöst mål, något som hänger samman med varför jag tycker det är så fantastiskt kul att vara lärare: Vi har en massa problem på vår jord. Om vi som mänsklighet ska kunna fortsätta leva på den här planeten, så måste vi lösa dem. Och de problemen kan *enbart* lösas med hjälp av naturvetenskap. Mitt mål är alltså att hjälpa fler att förstå kemin och biologin, så att vi får fler duktiga kemister och biologer i Sverige - och får större chans att hjälpa oss själva till en bättre framtid!
Tack för svaret! Drömmer ligger i att någon gång arbeta inom Kemi. :)
Lycka till, hoppas din dröm går i uppfyllelse! 😊
Cash is king brother :p
Hej Magnus!
Är en redoxformel och reaktionsformel samma sak?
Nej, inte riktigt. En redoxformel är en _typ_ av reaktionsformel, som beskriver vad som händer när det ena ämnet i reaktionen reduceras medan det andra ämnet oxideras.
Behöver man alltid skriva ut + energi i reaktionerna? eller är det något du gör för att förtydliga att det bildas energi.
Nej, det är bara något som jag gör för att förtydliga hur energi tas upp/avges i reaktionen. Sedan kan det ju alltid komma en provfråga där det står "sätt ut 'energi' på rätt sida om reaktionspilen; då måste man ju förstås skriva ut det.
Fiiiiiliiiiip
Varför flyttas mol-talet från innan ämnet till efter i en reaktion eller vice versa?
Till exempel så sker det i denna reduktion: Cl2 + 2e- -> 2Cl-
Varför är det inte bara Cl2 med minus där uppe?
Poängen är här att siffrorna betyder lite olika saker beroende på var de står. När vi skriver Cl₂ - och här är det då viktigt att tvåan är _nedsänkt_ till höger om atomslaget - så betyder det att atomerna sitter ihop med en kovalent bindning. När vi har en tvåa framför, som i 2Cl⁻, sitter atomerna (eller i det här fallet egentligen jonerna) inte ihop alls. Det är bara det att det råkar vara två stycken kloridjoner som bildas.
Du kan lära dig mer om kovalenta bindningar i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/kovalent-bindning.html och om joner och jonföreningar i den här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/hur-jonforeningar-bildas.html
@@MagnusEhinger01 Tackar👍
Hej, har du några tips inför slutprovet i Kemi 1, som är om 4 veckor? Vad ska man tänka på, hur ska man plugga inför provet? :)
Det första är att du måste ta reda på vad det är just du behöver repetera på. För att du ska kunna göra det har jag satt samman en massa dokument med titeln "Vad kan du om …?" Du hittar dem på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl/6637-repetera-infor-ditt-slutprov-i-kemi-1.html Kryssa i glad/neutral/sur gubbe och plugga på just det *du* behöver.
I dokumentet hittar du också länkar till alla videogenomgångar som jag har i Kemi 1, och till gamla prov i Kemi 1. Kort sagt, där hittar du allt du behöver för att kunna plugga på ett effektivt sätt inför slutprovet. Lycka till!
Hej magnus! vad är det för skillnad på övergångsmetaller och halvmetaller?
Hej Magnus! Jag har en fråga om redoxreaktioner som du inte tar upp i videon. Hur vet man redoxreaktionens riktning, för alla redoxreaktioner går ju inte till höger. Skulle vara tacksam för svar!
Man måste titta på de ingående ämnenas normalpotentialer (eller deras position i den elektrokemiska spänningsserien). De ämnen som har en stor normalpotential är starkare oxidationsmedel (och står längre till höger i den elektrokemiska spänningsserien) och kommer att oxidera de ämnen som har lägre normalpotential (står längre till vänster i den elektrokemiska spänningsserien).
Har du något exempel vi skulle kunna titta på för att förklara närmare?
@@MagnusEhinger01 ett exempel som jag inte förstår är: Cu + 2Ag+ .... 2Ag + Cu+. Reaktionen ska gå åt höger, men varför?
Jag undrar: är e- eller e+ elektroner eller energi? alltså att e- är energi som avges och e+ är energi som tas emot, är jätteförvirrad.
Elektroner skrivs ofta e⁻ (aldrig e⁺ inom kemin). Om energi avges eller tas upp i en reaktion kan det skrivas in i reaktionsformeln, men då skriver man hela ordet "energi".
@@MagnusEhinger01 Tackar!
@@s4r4h58 Varsågod! 😊
hur ska man veta om ämnet ska oxideras eller reduceras?
Jag tänker ju så att ett ämne som har 7 eller 6 valens.E vill helst TA UPP elektroner, i detta fallet så reduceras ämnet
Ett ämne som har 1 eller 2 valens.E till exempel, de vill helst ge bort sina valens.E och uppnå ädelgastrucktur därför oxideras dem.(Med andra ord ge bort sina elektroner)
@@GarryWan666 tack ska du har
Tusen Tack. Lärare utan gräns. Om du kan göra även mate it will be great.
Ah, nej - tyvärr! Jag undervisar bara i kemi och biologi.
Hej igen Magnus!
Start av reaktionen klorgas + natrium kan alltså vara att tillsätta en droppe vatten till klorgasen (videon 'Reaction of sodium with Chlorine')?
Annars, så länge man inte tillsätter en reagens, eller värmer det hela så händer ingenting?
@@MagnusEhinger01 Att det hela kan starta utan reagens, beror det då på att några klorgasmolekyler får lite högre energi i behållaren, tillräcklig energi för att få natriumatomerna att börja avge elektroner?
@@lottasimrishamn3652 Ja, exakt så.
@@MagnusEhinger01 Tusen tack, vill så gärna förstå grunderna riktigt ordentligt!
@@lottasimrishamn3652 Varsågod, det gör du ju snart! 😊
🐉
Hej Magnus. Hur kan man veta att vad har övergångsmetall (som koppar, järn osv) grundämne för laddning?
För det första behöver du lära dig utantill att de allra vanligaste varianterna av koppar-, zink- och silverjoner är Cu²⁺, Zn²⁺ och Ag⁺. För det andra kan du dra slutsatser utifrån ämnets formel (om den är med). Om man till exempel har en jonförening med formeln CuCl₂, så vet man att koppar jonen är 2+ eftersom det är två kloridjoner som vardera är 1-, och hela föreningen är oladdad. (Om jonföreningens formel istället är CuCl, då måste kopparjonens laddning vara 1+). Du kan lära dig mer om jonföreningarnas namn och formel i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonforeningars-namn-och-formel.html
För det andra kan namnet ge en ledtråd om oxidationstalet står med. Föreningen CuCl₂ kallas för koppar(II)klorid eftersom kopparjonen i den är tvåvärt positiv. Du kan lära dig mer om hur man använder oxidationstal för att namnge jonföreningar i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/oxidation-och-reduktion/namngivning-och-formelskrivning-med-hjalp-av-oxidationstal.html
Om du mot förmodan inte kommer ihåg det jag skrivit ovan kan man alltid gissa på 2+. Det stämmer inte alltid - silverjonen, till exempel är envärt positiv, Ag⁺ - men det är i alla fall en hyfsad gissning.
Hur kan järn ha störst reducerande förmåga än koppar.
Reducerande förmåga betyder uppta elektroner och när man kollar på den elektriska spänningserien så är koppar till vänster och då är det väl den? Jag fattar verkligen inte
Nej, reducerande förmåga innebär förmåga att göra så att ett annat ämne reduceras. Järn oxideras lättare än koppar. Därför har har järnet större reducerande förmåga än koppar, för järn kommer att reducera kopparjoner till fast koppar, men koppar kan inte reducera järnjoner till fast järn.
Magnus Ehinger ok tack och en annan fråga; din bok repetitionskurs 1 kemi uppgift 10,2 b som handlar om elektrokemi. Behöver också hjälp med den, när jag kollade facit så hade jag fel och förstår verkligen inte varför.
Magnus Ehinger är reducerande förmåga samma sak som reduktionsmedel?
@@antonpetersson7635 Frågan gäller att skriva ett cellschema för en galvanisk cell där följande reaktion sker: Sn²⁺(aq) + Cl₂(g) → Sn⁴⁺(aq) + 2Cl⁻(aq). Hur skulle du vilja att det cellschemat skrevs?
@@antonpetersson7635 Ja, man kan säga att ett reduktionsmedel har en viss reducerande förmåga.
när läraren frågar om vi vill sluta tidigare från lektionen 9:40
Magnus jag behöver kunna såna uppgifter: Svavelväte reagerar med permanganatjoner i sur lösning och bildar svagel, magan(ll)joner samt vatten. jag ska skriva reaktionsformeln m.h.a oxidationstalsmetoden. ja känner t oxidationstalsmetoden men ha svårt och förstå hur o så tack
Det du behöver göra är att öva, gärna med stöd av en lärare. Vi börjar här direkt. I din fråga har du i princip skrivit en ordformel för reaktionen. Skriv den här under med kemiska tecken istället (obalanserad), så tar vi det steg för steg!
@@MagnusEhinger01 Här är oxidationstillstånden för varje ämne:
H₂S: Svavel (S) har oxidationstillståndet -2 i H₂S.
MnO₄⁻: Mangan (Mn) har oxidationstillståndet +7 i MnO₄⁻.
H⁺: Väte (H) har oxidationstillståndet +1 i H⁺.
S: Svavel (S) har oxidationstillståndet 0 i S (det är neutralt).
Mn²⁺: Mangan (Mn) har oxidationstillståndet +2 i Mn²⁺.
H₂O: Syre (O) har oxidationstillståndet -2 i H₂O och väte (H) har oxidationstillståndet +1.
i tredje steget ska man beräkna ändringen i ox för atomslaget som oxideras resp. reducerats:
S: -2 --> 0 reducerats och Mn: 7 --> 2
men va menar de med ändringen?
Hej ! skulle du kunna svara på denna fråga ? Varför är det så att en hög oxidations tal ger en stark syra .
Jag är inte säker på att jag förstår vad du menar här. Skulle du kunna ge ett exempel på när ett högt oxidationstal ger en stark syra?
Det är faktiskt en fråga i boken som lyder så: Vilken av syrorna är starkast( HNO3 / HNO2). I facit står det HNO3 ( Stark syra fullständigt protokollerad, Högt oxidations tal ger stark syra).
Jag förstår inte riktigt varför en hög oxidationstal ger en stark syra.
Det var faktiskt första gången jag sett den kopplingen också. Det är sant att HNO₃ är en starkare syra än HNO₂, liksom att svavelsyra (H₂SO₄) är en starkare syra än svavelsyrlighet (H₂SO₃), men jag kan inte se varför oxidationstalet hos N/S påverkar styrkan i syrorna. Det finns andra starka syror också, till exempel HCl, oxidationstalet är -I för kloratomen; inte alls högt.
Varför ta upp/släppa från sig / elektron?
I en spontan redoxreaktion, så är det för att atomerna som ingår i reaktionen får lägre entalpi (de blir mer stabila). I en endoterm redoxreaktion, där produkterna har högre entalpi än reaktanterna, så är det för att den tillförd energin "tvingar" atomerna att avge/ta upp elektroner.
@@MagnusEhinger01 tack
Varför blir klorid jonen negativ , och natrium jonen positiv? Jag fattade inte riktigt
Kan du förklara mer?
Elektronerna är negativt laddade och protonerna är positivt laddade. I reaktionen tar kloratomen upp en elektron från natriumatomen. Kloratomen då får en extra minusladdning i och med att elektronen är minusladdad.
För natriumatomen gäller det motsatta. Natriumatomen har 11 plusladdade protoner i kärnan och 11 minusladdade elektroner i elektronskalen. Eftersom natriumatomen avger en elektron till kloratomen får den nu 11 plusladdningar men bara 10 minusladdningar. Den får alltså ett överskott på en plusladdning, och blir därför plusladdad.
Gick det bättre att förstå så? Du kan också kolla från 1:49 i videon för en djupare förklaring.
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket nu kan jag få bra betyg och bli en kemist!
@@STAY-gy4rs Så bra, det är precis vad jag hoppas på! 😊
Vad heter appen, och kan man ha den på iphone?
Den heter "Chemist by THIX", och den finns både till iPad och iPhone.
behöver du iphone laddare?
Kemi kursen räddad
Har du sett att jag har en massa gamla prov på min hemsida också? De kan säkert vara till hjälp när slutet på kursen närmar sig! 😊 ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov.html
Magnus Ehinger Det ska jag ta en titt på, tack!
Hej Magnus! Denna videon är ju nummer 7 i kemi 1-serien, i din bok Kemi 1 kommer redoxreaktioner först i kapitel 8 - Oxidation och reduktion. Bör man kanske vänta med denna videon och se den i samband med din video 54 - Oxidation och reduktion?
I den här omgången Kemi 1 testade jag att introducera begreppen oxidation och reduktion mycket tidigare i kursen för att lättare kunna förklara vad det är som händer när det bildas atomjoner. Sedan återvänder vi till oxidation och reduktion för elektrokemin senare i kursen.
@@MagnusEhinger01 Tusen tack! Då fortsätter jag att plugga i video-ordningen och kompletterar med bokens avsnitt och övningsuppgifter. Lysande undervisningsmaterial!!!
@@lottasimrishamn3652 Tack själv, lycka till med pluggandet! 😊
magnus, sluta inte att publicera videos, behöver dig under hela gymnasietsgång
Skulle aldrig få för mig att sluta publicera sådana här videogenomgångar så länge jag får ett sådant positivt gensvar från elever runt om i Sverige! 😊
appen kostar ju fan 109kr
Ajdå - Den kanske bara var gratis under en kort introduktion (då jag införskaffade den).