Läs mer om metaller som reduktionsmedel på ehinger.nu/undervisning/kurse... Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Magnus du är ett geni! Har kursprov imorn och hade inte klarat mig utan dina videos. Har precis tagit mig igenom alla videor på kemi 1 och kan nu allt☺️
Det är för att varje Al avger 3e⁻ och omvandlas till Al³⁺ medan varje Cu²⁺ bara kan ta upp 2e⁻. För att inte några elektroner ska bli över, utan alla tas om hand av kopparjonerna måste vi ha 2Al, som tillsammans avger 2 · 3e⁻ = 6e⁻. Dessa sex elektroner kan då tas upp av 3Cu²⁺.
Då hur bra en metalls reduceringsförmåga är avgörs på hur lätt den avger elektroner, kan man säga att den elektrokemiska spänningsserien egentligen är en sortering av metallers elektronegativitet? med ökande elektronegativitet åt höger alltså.
Lite grovt räknat så kan man säga så. Egentligen är det bättre att säga den elektrokemiska spänningsserien är en sortering av några grundämnen efter deras normalpotential med lägre normalpotentialer (negativa värden) till vänster om väte och högre normalpotentialer till höger. Normalpotentialen är sedan en av de saker som påverkar ett ämnes elektronegativitet, men det är inte samma sak.
@@MagnusEhinger01 Okej, tack. Sitter i kemi 1 och vi har ännu inte gått igenom det med normalpotential och jag tyckte beskrivningen på varför vissa metaller var mer ädla än andra lät väldigt mycket som elektronegativitet. Tack.
Jag förstår inte varför det ska kompliceras på det här sättet. Oxidation innebär att elektroner läggs till, medan reduktion innebär att elektroner tas bort. Enkelt att förstå. Men om någonting oxideras så tas elektroner bort, och ifall de reduceras så läggs det till? Och om de oxiderar så blir elektronerna fler, och reducerar de så tas de bort? En ren djungel.
Jag är rädd att du har blandat ihop det lite här. Oxidation innebär att elektroner _tas bort_ medan reduktion innebär att elektroner _läggs till._ Med andra ord, när en atom oxideras, så avger den en eller flera elektroner, och när den reduceras tar den upp en eller flera elektroner.
Ofta är det så, men inte alltid. För metallerna i grupp 1, 2 och 13 är det nästan alltid så att de avger alla sina valenselektroner. Övergångsmetallerna (grupp 3-12) bildar gärna joner av flera olika slag (till exempel finns både Fe²⁺- och Fe³⁺-joner, och Cu²⁺- och Cu⁺-joner).
Är det fel att tänka som såhär: Att låtsas att de föreningar i en reaktion innehar jonbindningar, även om de kanske inte har det, för att sedan genom elektronegativiteten hos de olika grundämnena se vilket ämne som reduceras samt oxideras? För det är väl i grund och botten vad den elektrokemiska spänningsserien mynnar ut i, att ju oädlare metall --> lägre elektronegativitet.
Tja Magnus, hur kommer det sig att det bildas vätGas efter att Zn reducerar 2H+, borde inte varje H atom uppnå ädelgasstruktur självständigt och därför INTE behöva bilda kovalenta bindningar med varann?
För att en väteatom ska uppnå ädelgasstruktur måste den få två valenselektroner. Det du föreslår innebär då att det skulle bildas hydridjoner, H⁻, istället för vätgas. Eftersom väteatomen bara har en plusladdning i kärnan är det mycket svårare för väte att ta upp en elektron helt på det här sättet. Därför är hydridjonen också mycket mer instabil, och oxideras lätt. Så _om_ det skulle bildas några hydridjoner i reaktionen, så skulle de bums oxideras av omgivande vätejoner i lösningen, och bilda vätgas, som är mycket mer stabilt.
Menar du "åskådarjon"? I en protolys är det ingen jon som är åskådarjon. Men en stark syra som HCl är fullständigt protolyserad till H⁺ och Cl⁻. Eftersom inte kloridjonerna deltar i redoxreaktionen med magnesium (och zink) kan vi förkorta bort dem ur den reaktionsformeln. I hela reaktionen är det alltså två reaktioner som sker, en protolys och en redoxreaktion. I protolysen protolyseras saltsyran: HCl(aq) → H⁺(aq) + Cl⁻(aq) De bildade vätejonerna reduceras sedan i redoxreaktionen med zink: Zn(s) + 2H⁺(aq) → Zn²⁺(aq) + H₂(g)
Det du kan tänka på är för det första att ädelmetallerna står långt till höger i den elektrokemiska spänningsserien. För det andra kan du tänka på att alkalimetallerna och även de alkaliska jordartsmetallerna väldigt lätt oxideras, och därför är starka reduktionsmedel. För det tredje kan du använda dig av normalpotentialer istället, då en hög normalpotential innebär att ämnet är ett svagt reduktionsmedel. Se den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/elektrokemi/normalpotentialer-vatgaselektroden.html
Eftersom du är den enda som förklarar så man fattar haha, kan du förklara vad "när halogener agerar oxidationsmedel reduceras halogenatomerna till negativa joner" betyder? Det står i kemiboken.. Bildar metaller alltid positiva joner när de är reduktionsmedel i så fall?
Haha, ja - vi får väl se! 😉 Att halogener agerar som oxidationsmedel betyder att de gör så att _något annat_ oxideras, det vill säga avger elektroner. De elektroner som "något annat" avger tas istället upp av halogenen. Eftersom halogenen tar upp elektroner reduceras den. För halogenens del betyder det att den omvandlas till en negativ jon. Halogener har nämligen sju valenselektroner, och för att nå ädelgasstruktur tar de upp ytterligare en elektron och blir envärt negativa. Vad det gäller metaller, så är det riktigt att de alltid bildar positiva joner (det är en av de saker som kännetecknar metaller). Eftersom de bildar positiva joner, så betyder det att metallatomen oxideras, det vill säga släpper ifrån sig en eller flera elektroner till ett annat ämne. I det här fallet kommer då det andra ämnet, som tar upp elektroner, att reduceras. Därför är metaller reduktionsmedel.
Hej! Vi får inte använda oss av den elektrokemiska spänningsserien på vår tenta, finns det något annat sätt att förstå metoden? Kan man ta hjälp av det periodiska systemet istället?
Kommer ni att få använda tabeller med normalpotentialer istället? Då kan du använda dem istället (kom ihåg att ju lägre normalpotential, desto starkare reduktionsmedel). Annars kan det räcka med att komma ihåg vilka metaller som är ädla (dåliga reduktionsmedel) och att resten är starkare reduktionsmedel.
hur ska man veta att Cu är 2+ på periodiska systemet står det att Cu har 1 valenselektron. Följdfrågan efter det 2Al 3+ och 3Cu blir för många velenselektroner kan metaller ha mer än halogener tänker jag?
Det är för att koppar hör till övergångsmetallerna (grupp 3-12) och deras elektronkonfigurationer är inte så enkla som man får lära sig i Kemi 1. Det betyder att många av dem kan bilda flera olika slags joner. Koppar kan bilda både Cu⁺- och Cu²⁺-joner. Cu²⁺ är den mest stabila av dem, vilket gör att det är den vanligaste - och den det antas vara om man inte specifikt anger något annat.
@@MagnusEhinger01 det kräver koncentration för att man överhuvudtaget ska förstå något😅. Hursomhelst vill jag tacka för videon för att jag fick en bredare kunskap i det här nu när jag hade ett kemi prov idag😊. Men är du en no lärare eller vart har du lärt dig allt det här?
@@icequeen4984 Jag är lärare i kemi och biologi på gymnasieskolan Spyken i Lund. Så om du bara går i grundskolan just nu, så förstår jag att du tycker att det var lite svårt att förstå! 😊
@@MagnusEhinger01 Ja det var inte så komplicerat och du förklarar väldigt bra så det är ju bra presentationer det här!😊 Jag går i nian nu så kommer söka gymnasium snart, och då kommer ju de här presentationerna vara till hjälp!😊👍🏻
Slutför och balansera reaktionsformlerna i de fall reaktion sker (du måste ta hjälp av den elektrokemiska spänningsserien i din lärobok): Cu + Zn2+ ---> ? den här uppgiften finns i dina gamla prov men jag förstår inte denna. i uppgiften innan så står det att Na + H+ bildar reaktion men varför gör inte Cu och Zn det?
![[Live] : ONE FIGHT NIGHT 22 วันนี้!! "สมิลลา vs นาตาเรีย"](http://i.ytimg.com/vi/Hmzh7heFvx8/mqdefault.jpg)
![[TH] VCT Pacific - Playoffs - Upper Bracket Semifinals // GEN vs T1 | DRX vs PRX](http://i.ytimg.com/vi/9cXUFuLLI8E/mqdefault.jpg)
Helt otroligt att det inte finns någon kemilärare som kan förklara lika bra som du! Grymt jobb
Tack ska du ha! 😊
Magnus du är ett geni! Har kursprov imorn och hade inte klarat mig utan dina videos. Har precis tagit mig igenom alla videor på kemi 1 och kan nu allt☺️
Lycka till på ditt prov! 😊👍
Var provet svår? Har kursprov i kemi 1 snart
Gick det bra på provet?
Väldigt bra genomgång, tackar!
Tack själv, roligt att höra att den funkar! 😊
så jävla bra!!!!
Tackar! 😊
hej magnus har en liten fråga på 11:37 varför är det 2Al och 3Cu och inte bara en?
Det är för att varje Al avger 3e⁻ och omvandlas till Al³⁺ medan varje Cu²⁺ bara kan ta upp 2e⁻. För att inte några elektroner ska bli över, utan alla tas om hand av kopparjonerna måste vi ha 2Al, som tillsammans avger 2 · 3e⁻ = 6e⁻. Dessa sex elektroner kan då tas upp av 3Cu²⁺.
jättebra video!
Roligt att höra att du hade glädje av den! 😊
🔥
Bästa du
😊
Men om det blir starkare reduktionsmedel ju längre till vänster så borde koppar vara ett starkare reduktionsmedel än zink?
Nej, koppar (Cu) är ett svagare reduktionsmedel än zink (Zn), och står därför till höger om zink i den elektrokemiska spänningsserien (se från 5:06).
Då hur bra en metalls reduceringsförmåga är avgörs på hur lätt den avger elektroner, kan man säga att den elektrokemiska spänningsserien egentligen är en sortering av metallers elektronegativitet? med ökande elektronegativitet åt höger alltså.
Lite grovt räknat så kan man säga så. Egentligen är det bättre att säga den elektrokemiska spänningsserien är en sortering av några grundämnen efter deras normalpotential med lägre normalpotentialer (negativa värden) till vänster om väte och högre normalpotentialer till höger. Normalpotentialen är sedan en av de saker som påverkar ett ämnes elektronegativitet, men det är inte samma sak.
@@MagnusEhinger01 Okej, tack. Sitter i kemi 1 och vi har ännu inte gått igenom det med normalpotential och jag tyckte beskrivningen på varför vissa metaller var mer ädla än andra lät väldigt mycket som elektronegativitet.
Tack.
Hej Magnus!
Ska texten ovanför pilen inte vara
" reducerande förmåga ökar" ?
Jag tror att det menas med att förmågan att reducera andra ämnen minskar.
Kan man tänka såhär att ädla metaller vill hellre vara i atomform och oädla metaller vill hellre vara i katjonform om de är i samma lösning?
Ja, ju ädlare en metall är, desto hellre "vill" den vara i atomform, och ju oädlare en metall är, desto hellre "vill" den vara i katjonform.
@@MagnusEhinger01 Tusen Tack!
Jag förstår inte varför det ska kompliceras på det här sättet. Oxidation innebär att elektroner läggs till, medan reduktion innebär att elektroner tas bort. Enkelt att förstå. Men om någonting oxideras så tas elektroner bort, och ifall de reduceras så läggs det till? Och om de oxiderar så blir elektronerna fler, och reducerar de så tas de bort? En ren djungel.
Jag är rädd att du har blandat ihop det lite här. Oxidation innebär att elektroner _tas bort_ medan reduktion innebär att elektroner _läggs till._ Med andra ord, när en atom oxideras, så avger den en eller flera elektroner, och när den reduceras tar den upp en eller flera elektroner.
Är det alltid alla valenselektroner som avges vid oxidation?
Ofta är det så, men inte alltid. För metallerna i grupp 1, 2 och 13 är det nästan alltid så att de avger alla sina valenselektroner. Övergångsmetallerna (grupp 3-12) bildar gärna joner av flera olika slag (till exempel finns både Fe²⁺- och Fe³⁺-joner, och Cu²⁺- och Cu⁺-joner).
Är det fel att tänka som såhär: Att låtsas att de föreningar i en reaktion innehar jonbindningar, även om de kanske inte har det, för att sedan genom elektronegativiteten hos de olika grundämnena se vilket ämne som reduceras samt oxideras? För det är väl i grund och botten vad den elektrokemiska spänningsserien mynnar ut i, att ju oädlare metall --> lägre elektronegativitet.
Tja Magnus, hur kommer det sig att det bildas vätGas efter att Zn reducerar 2H+, borde inte varje H atom uppnå ädelgasstruktur självständigt och därför INTE behöva bilda kovalenta bindningar med varann?
För att en väteatom ska uppnå ädelgasstruktur måste den få två valenselektroner. Det du föreslår innebär då att det skulle bildas hydridjoner, H⁻, istället för vätgas. Eftersom väteatomen bara har en plusladdning i kärnan är det mycket svårare för väte att ta upp en elektron helt på det här sättet. Därför är hydridjonen också mycket mer instabil, och oxideras lätt. Så _om_ det skulle bildas några hydridjoner i reaktionen, så skulle de bums oxideras av omgivande vätejoner i lösningen, och bilda vätgas, som är mycket mer stabilt.
Hej! Har en fråga; hur vet man vilka är oxkodar jon när man ska ha en protolysformel.
Menar du "åskådarjon"? I en protolys är det ingen jon som är åskådarjon. Men en stark syra som HCl är fullständigt protolyserad till H⁺ och Cl⁻. Eftersom inte kloridjonerna deltar i redoxreaktionen med magnesium (och zink) kan vi förkorta bort dem ur den reaktionsformeln.
I hela reaktionen är det alltså två reaktioner som sker, en protolys och en redoxreaktion. I protolysen protolyseras saltsyran:
HCl(aq) → H⁺(aq) + Cl⁻(aq)
De bildade vätejonerna reduceras sedan i redoxreaktionen med zink:
Zn(s) + 2H⁺(aq) → Zn²⁺(aq) + H₂(g)
Magnus Ehinger ja tack
Hej, hur kan man komma ihåg den elektrokemiska sp'nningsserien då vi inte kommer ha den på tentan?
Det du kan tänka på är för det första att ädelmetallerna står långt till höger i den elektrokemiska spänningsserien. För det andra kan du tänka på att alkalimetallerna och även de alkaliska jordartsmetallerna väldigt lätt oxideras, och därför är starka reduktionsmedel. För det tredje kan du använda dig av normalpotentialer istället, då en hög normalpotential innebär att ämnet är ett svagt reduktionsmedel. Se den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/elektrokemi/normalpotentialer-vatgaselektroden.html
Eftersom du är den enda som förklarar så man fattar haha, kan du förklara vad "när halogener agerar oxidationsmedel reduceras halogenatomerna till negativa joner" betyder? Det står i kemiboken.. Bildar metaller alltid positiva joner när de är reduktionsmedel i så fall?
Haha, ja - vi får väl se! 😉 Att halogener agerar som oxidationsmedel betyder att de gör så att _något annat_ oxideras, det vill säga avger elektroner. De elektroner som "något annat" avger tas istället upp av halogenen. Eftersom halogenen tar upp elektroner reduceras den. För halogenens del betyder det att den omvandlas till en negativ jon. Halogener har nämligen sju valenselektroner, och för att nå ädelgasstruktur tar de upp ytterligare en elektron och blir envärt negativa.
Vad det gäller metaller, så är det riktigt att de alltid bildar positiva joner (det är en av de saker som kännetecknar metaller). Eftersom de bildar positiva joner, så betyder det att metallatomen oxideras, det vill säga släpper ifrån sig en eller flera elektroner till ett annat ämne. I det här fallet kommer då det andra ämnet, som tar upp elektroner, att reduceras. Därför är metaller reduktionsmedel.
@@MagnusEhinger01 Du misslyckas då aldrig!! Tack snälla
Tack själv! 😊👍
Hej! Vi får inte använda oss av den elektrokemiska spänningsserien på vår tenta, finns det något annat sätt att förstå metoden? Kan man ta hjälp av det periodiska systemet istället?
Kommer ni att få använda tabeller med normalpotentialer istället? Då kan du använda dem istället (kom ihåg att ju lägre normalpotential, desto starkare reduktionsmedel). Annars kan det räcka med att komma ihåg vilka metaller som är ädla (dåliga reduktionsmedel) och att resten är starkare reduktionsmedel.
hur ska man veta att Cu är 2+ på periodiska systemet står det att Cu har 1 valenselektron. Följdfrågan efter det 2Al 3+ och 3Cu blir för många velenselektroner kan metaller ha mer än halogener tänker jag?
Det är för att koppar hör till övergångsmetallerna (grupp 3-12) och deras elektronkonfigurationer är inte så enkla som man får lära sig i Kemi 1. Det betyder att många av dem kan bilda flera olika slags joner. Koppar kan bilda både Cu⁺- och Cu²⁺-joner. Cu²⁺ är den mest stabila av dem, vilket gör att det är den vanligaste - och den det antas vara om man inte specifikt anger något annat.
Svaret på din andra fråga är att maximalt antal valenselektroner är 8 st.
Väldigt lärorikt men kan vara svårt att förstå
Ja, för de flesta tar det ett tag innan det här sätter sig.
@@MagnusEhinger01 det kräver koncentration för att man överhuvudtaget ska förstå något😅. Hursomhelst vill jag tacka för videon för att jag fick en bredare kunskap i det här nu när jag hade ett kemi prov idag😊. Men är du en no lärare eller vart har du lärt dig allt det här?
@@icequeen4984 Jag är lärare i kemi och biologi på gymnasieskolan Spyken i Lund. Så om du bara går i grundskolan just nu, så förstår jag att du tycker att det var lite svårt att förstå! 😊
@@MagnusEhinger01 Ja det var inte så komplicerat och du förklarar väldigt bra så det är ju bra presentationer det här!😊
Jag går i nian nu så kommer söka gymnasium snart, och då kommer ju de här presentationerna vara till hjälp!😊👍🏻
@@icequeen4984 Om du bor i Lund eller i närheten så hoppas jag förstås att du söker till Spyken i så fall! 😉
Slutför och balansera reaktionsformlerna i de fall reaktion sker (du måste ta hjälp av den elektrokemiska spänningsserien i din lärobok):
Cu + Zn2+ ---> ?
den här uppgiften finns i dina gamla prov men jag förstår inte denna. i uppgiften innan så står det att Na + H+ bildar reaktion men varför gör inte Cu och Zn det?
@@MagnusEhinger01 tack Magnus 😁😁😁
Varsågod! 😊
Gör dagen den lilla biten bättre bara. :)