Har snart kollat igenom alla dina videos i ”Kemi 1” och de har varit till riktigt stor hjälp. Dina videos är begripliga och oerhört lärorika! Tack för allt du gör 🙏🏻
Hej Magnus! Extremt bra video, tack så jätte mycket för allt! jag hade bara en fråga om saltkristallen vid 4:00 i videon. Vad är det som orsakar trycket som tillsätts på den andra delen av saltkristallen? Är det när man krossar de eller finns det något annat som orsakar detta?
Ja, eller nästan. Om vi tänker oss att man smälter en metall, så att den blir flytande, då är det fortfarande metallbindningar som hindrar den från att gå upp i gasform. Skillnaden mellan flytande och fast är dock att i fast form sitter atomerna hela tiden ihop med varandra. I flytande form bryts och uppstår det hela tiden metallbindningar, vilket är det som gör att atomerna kan "tumla" om varandra i den flytande formen. (Och likadant är det för jonerna i jonföreningen.)
Hallå Magnus! När ett salt smälter så bryts bindningarna mellan jonerna säger du, men vad är det isåfall då för typ av bindning som håller ihop saltet när det är i flytande form?
En mycket bra fråga! Det är faktiskt också jonbindningar, men i flytande form är det så att bindningarna hela tiden bryts och nybildas om vartannat. Det innebär för en viss jon att ett ögonblick är den bunden till en annan jon, men i nästa ögonblick har bindningen brutits så att den rör sig till en annan jon, där det uppstår en ny bindning och så vidare. På så vis rör sig hela tiden jonerna om varandra, och materialet är flytande.
De kan leda ström bara när jonerna är fria eftersom det är då de är laddade (med elektroner) och vi vet också att elektricitet är energi som rör sig i form av elektroner
Jag har förstått det som att jonbindningar är mycket stabila och svåra att bryta, bl.a eftersom de har såpass hög kokpunkt, hur kommer det sig då att många jonbindningar är lättlösliga i vatten? T.ex natriumklorid som löser sig till ensamt natrium och klorid i vatten, borde inte bindningarna vara starkare än så?
Det krävs energi för att bryta ner bindningarna i NaCl men den energi som frigörs vid jon-dipol bindning (mellan salt och vatten) frigörs mer energi och därför är saltet lösligt i vatten
Tjena Magnus, jag har en fråga. I min kemibok så har vi en fråga där man ska namnge olika föreningar. Det sista exemplet var KCr(SO4)2. Hur ska man veta att man säger just kaliummonokronsulfat????
Eftersom kromatomen kan bilda flera olika joner (både Cr³⁺, Cr²⁺ och Cr⁶⁺ är vanliga) måste man på något sätt säga hur många de är i förhållande till de andra jonerna. Därför bör föreningen du tar upp kallas antingen kaliummonokromsulfat eller kaliumkrom(III)sulfat.
_Wikipedia is your friend:_ Smältpunkten för magnesiumklorid är 714°C - sv.wikipedia.org/wiki/Magnesiumklorid - och natriumklorid 801°C - sv.wikipedia.org/wiki/Natriumklorid.
@@georgeGG1 Ju starkare två joner binder till varandra, desto högre smältpunkt. Styrkan i bindningen beror på två saker: Jonernas laddning och jonernas storlek. Ju mindre en jon är, desto mer koncentrerad är laddningen till en enda punkt. Det gör att mindre joner binder starkare till varandra än större. Detta är grundprincipen, och borde medföra att magnesiumklorid har högre smältpunkt än natriumklorid, eftersom magnesiumjonen är mindre än natriumjonen. Eftersom det är två kloridjoner i MgCl₂, kan inte jonerna packas lika tätt intillvarandra. Det leder i sin tur till att bindningen inte blir lika stark, och smältpunkten blir därmed _lägre_ för magnesiumklorid än för natriumklorid.
tja! en fråga. om man till exempel tar en Kloratom, vill den ju få fullt valensskal. den kan ju då antingen förena sig med natrium i en jonbindning eller med en annan kloratom i en kovalent bindning. vad är det som avgör vilket den "väljer"? föredrar den det ena framför det andra?
Det beror helt och hållet på vad som finns i omgivningarna. Rent generellt sker många reaktioner så att produkterna får så lågt energiinnehåll som möjligt. När vi lärare säger att atomer strävar efter att få ett fullt yttersta skal, så är det en kraftig förenkling, eftersom "ett fullt yttersta skal" kan uppstå på många olika sätt. För klor gäller att om den tar upp en elektron, så får den mycket låg energi i form av en kloridjon. Det kan till exempel ske om klorgas reagerar med natrium. Genom att tillföra energi till kloridjoner kan man dock tvinga av dem elektroner. Det gör man till exempel vid elektrolys av kopparklorid, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/elektrokemi/elektrolys.html. Om man tar bort en elektron från en kloridjon bildas det en klorradikal: Cl⁻ + energi → Cl· + e⁻ Eftersom vi har tillfört energi till kloridjonen har klorradikalen högre energi än kloridjonen. Eftersom elektronen har tagits bort kan det inte bildas en kloridjon igen. Däremot kan två klorradikaler reagera med varandra och bilda en klormolekyl: Cl· + ·Cl → Cl:Cl + energi (Vi kan skriva klormolekylen både Cl:Cl och Cl₂.) Här frigörs det nu mer energi än vad som togs upp innan. Därför har klormolekylen nu lägre energi än klorradikalerna, och därför är den också mer stabil.
Hej, jag undrar om du har nästan gått igenom alla delar inom kemi 1 och 2, eller om det fanns delar du inte har gått igenom, isåfall, tänker du släppa mer videor i framtiden?
Ja, jag har kompletta videogenomgångar för hela Kemi 1 och hela Kemi 2. Om du vill ha dem lite snyggare sorterade rekommenderar jag att du besöker min hemsida. Kemi 1: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner.html och Kemi 2: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner.html Och ja, jag släpper mer videor i framtiden också, men då handlar det mest om att jag uppdaterar gamla videogenomgångar.
I en jonförening sitter plus- och minusladdade joner bundna till varandra. Jonbindningen är det "klister", eller rättare sagt den kraft som håller jonerna bundna till varandra. Natriumklorid, NaCl, är ett exempel på en jonförening. I den sitter natrium- och kloridjonerna bundna till varandra med jonbindningar.
Har snart kollat igenom alla dina videos i ”Kemi 1” och de har varit till riktigt stor hjälp. Dina videos är begripliga och oerhört lärorika! Tack för allt du gör 🙏🏻
Tack själv, det var roligt att höra att mina videogenomgångar är till stor hjälp! 😊
Tack för att DU finns på jorden!!
Tacka mina föräldrar för det! 😉
verkligen, hjärtligt tack till dem!
Du är bäst Magnus!! Tack för all hjälp och för allt arbete du lägger ner👏🏼
Tack själv, det är alltid roligt att höra att det kommer till nytta! 😊
Du hjälpte nyss mig att nå "A" på mitt första biologi 1 prov. Jag är evigt tacksam!!!!!
Grattis till A:et Alex!
Tack själv, vad roligt att du har lärt dig så mycket biologi! 😊
Vi vill ha Magnus på 1000kr sedeln!!!!!
Eftersom saltet har så hög smältpunkt borde väl elektroderna också smälta om man för ned dem i smält salt?
Jodå, det gäller att välja elektroder som klarar av de höga temperaturerna.
Hej Magnus! Extremt bra video, tack så jätte mycket för allt! jag hade bara en fråga om saltkristallen vid 4:00 i videon. Vad är det som orsakar trycket som tillsätts på den andra delen av saltkristallen? Är det när man krossar de eller finns det något annat som orsakar detta?
Ja, det kan vara att man lägger på ett tryck, försöker vrida kristallen eller något annat fysiskt.
@@MagnusEhinger01okej, tack så mycket! Bäst är du🙏🙏🙏🙏
@@leez7380 Varsågod! 😊
Tack så mycket !
Håll till godo! 😊
Så kan jonbindning och metallbindning endast ske i fast form? Och i flytande är jonerna inte bundna till varandra
Ja, eller nästan. Om vi tänker oss att man smälter en metall, så att den blir flytande, då är det fortfarande metallbindningar som hindrar den från att gå upp i gasform. Skillnaden mellan flytande och fast är dock att i fast form sitter atomerna hela tiden ihop med varandra. I flytande form bryts och uppstår det hela tiden metallbindningar, vilket är det som gör att atomerna kan "tumla" om varandra i den flytande formen. (Och likadant är det för jonerna i jonföreningen.)
Det är svårt att förstå, men jag försöker mitt bästa
Ingen kan kräva mer av dig, än att du försöker ditt bästa! 👍
du är kung!
😊👑
Hallå Magnus! När ett salt smälter så bryts bindningarna mellan jonerna säger du, men vad är det isåfall då för typ av bindning som håller ihop saltet när det är i flytande form?
En mycket bra fråga! Det är faktiskt också jonbindningar, men i flytande form är det så att bindningarna hela tiden bryts och nybildas om vartannat. Det innebär för en viss jon att ett ögonblick är den bunden till en annan jon, men i nästa ögonblick har bindningen brutits så att den rör sig till en annan jon, där det uppstår en ny bindning och så vidare. På så vis rör sig hela tiden jonerna om varandra, och materialet är flytande.
Hej! Kan ström endast ledas när jonerna är fria dvs när det inte finns några bindningar emellan dem? Eller finns det vissa undantag?
De kan leda ström bara när jonerna är fria eftersom det är då de är laddade (med elektroner) och vi vet också att elektricitet är energi som rör sig i form av elektroner
@@ninibyoussef7744 ok tack för svaret!
@@supersebbe0414 fråga en riktigt lärare för bättre förklaring. Jag själv är en elev som studerar kemi 1😊
Jag har förstått det som att jonbindningar är mycket stabila och svåra att bryta, bl.a eftersom de har såpass hög kokpunkt, hur kommer det sig då att många jonbindningar är lättlösliga i vatten? T.ex natriumklorid som löser sig till ensamt natrium och klorid i vatten, borde inte bindningarna vara starkare än så?
Det krävs energi för att bryta ner bindningarna i NaCl men den energi som frigörs vid jon-dipol bindning (mellan salt och vatten) frigörs mer energi och därför är saltet lösligt i vatten
Hur kan man räkna ut vilket oxidationstal ett ämne har på ett periodiskt system om man har atomnmr och elektronnegativitet?
Tjena Magnus, jag har en fråga. I min kemibok så har vi en fråga där man ska namnge olika föreningar. Det sista exemplet var KCr(SO4)2. Hur ska man veta att man säger just kaliummonokronsulfat????
Eftersom kromatomen kan bilda flera olika joner (både Cr³⁺, Cr²⁺ och Cr⁶⁺ är vanliga) måste man på något sätt säga hur många de är i förhållande till de andra jonerna. Därför bör föreningen du tar upp kallas antingen kaliummonokromsulfat eller kaliumkrom(III)sulfat.
@@MagnusEhinger01 jahaaaaa, tack för infon. Började gymnasiet nu den här terminen och du har redan hjälpt mig mycket med kemin.
Hej Magnus jag har en fråga, vilken förening har högre smältpunkt av dessa: MgCl2 eller NaCl
_Wikipedia is your friend:_ Smältpunkten för magnesiumklorid är 714°C - sv.wikipedia.org/wiki/Magnesiumklorid - och natriumklorid 801°C - sv.wikipedia.org/wiki/Natriumklorid.
@@MagnusEhinger01 Men finns det inte ett annat sätt som man kan ta reda på vilken av dessa föreningar som har högst smältpunkt?
@@georgeGG1 Ju starkare två joner binder till varandra, desto högre smältpunkt. Styrkan i bindningen beror på två saker: Jonernas laddning och jonernas storlek. Ju mindre en jon är, desto mer koncentrerad är laddningen till en enda punkt. Det gör att mindre joner binder starkare till varandra än större. Detta är grundprincipen, och borde medföra att magnesiumklorid har högre smältpunkt än natriumklorid, eftersom magnesiumjonen är mindre än natriumjonen. Eftersom det är två kloridjoner i MgCl₂, kan inte jonerna packas lika tätt intillvarandra. Det leder i sin tur till att bindningen inte blir lika stark, och smältpunkten blir därmed _lägre_ för magnesiumklorid än för natriumklorid.
tja! en fråga. om man till exempel tar en Kloratom, vill den ju få fullt valensskal. den kan ju då antingen förena sig med natrium i en jonbindning eller med en annan kloratom i en kovalent bindning. vad är det som avgör vilket den "väljer"? föredrar den det ena framför det andra?
Det beror helt och hållet på vad som finns i omgivningarna. Rent generellt sker många reaktioner så att produkterna får så lågt energiinnehåll som möjligt. När vi lärare säger att atomer strävar efter att få ett fullt yttersta skal, så är det en kraftig förenkling, eftersom "ett fullt yttersta skal" kan uppstå på många olika sätt. För klor gäller att om den tar upp en elektron, så får den mycket låg energi i form av en kloridjon. Det kan till exempel ske om klorgas reagerar med natrium.
Genom att tillföra energi till kloridjoner kan man dock tvinga av dem elektroner. Det gör man till exempel vid elektrolys av kopparklorid, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/elektrokemi/elektrolys.html. Om man tar bort en elektron från en kloridjon bildas det en klorradikal:
Cl⁻ + energi → Cl· + e⁻
Eftersom vi har tillfört energi till kloridjonen har klorradikalen högre energi än kloridjonen. Eftersom elektronen har tagits bort kan det inte bildas en kloridjon igen. Däremot kan två klorradikaler reagera med varandra och bilda en klormolekyl:
Cl· + ·Cl → Cl:Cl + energi
(Vi kan skriva klormolekylen både Cl:Cl och Cl₂.) Här frigörs det nu mer energi än vad som togs upp innan. Därför har klormolekylen nu lägre energi än klorradikalerna, och därför är den också mer stabil.
@@MagnusEhinger01 tack för superbra svar! dina genomgångar underlättar verkligen när man pluggar på distans. keep up the good work!
@@edithjohansson5450 Tack, och tack detsamma! 😊
Hej, jag undrar om du har nästan gått igenom alla delar inom kemi 1 och 2, eller om det fanns delar du inte har gått igenom, isåfall, tänker du släppa mer videor i framtiden?
Ja, jag har kompletta videogenomgångar för hela Kemi 1 och hela Kemi 2. Om du vill ha dem lite snyggare sorterade rekommenderar jag att du besöker min hemsida. Kemi 1: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner.html och Kemi 2: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner.html Och ja, jag släpper mer videor i framtiden också, men då handlar det mest om att jag uppdaterar gamla videogenomgångar.
adoptera mig snälla
Haha, jag ser alla mina elever som min "familj"! 😉
Vad är skillnaden mellan jonförening och jonbindning?
I en jonförening sitter plus- och minusladdade joner bundna till varandra. Jonbindningen är det "klister", eller rättare sagt den kraft som håller jonerna bundna till varandra. Natriumklorid, NaCl, är ett exempel på en jonförening. I den sitter natrium- och kloridjonerna bundna till varandra med jonbindningar.