Substansmängd, molmassa och massa
ฝัง
- เผยแพร่เมื่อ 4 พ.ค. 2024
- Läs om substansmängd, molmassa och massa på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
00:00 Introduktion. Hur räknar man atomer?
00:35 Hur mycket väger 1 molekyl väte?
01:12 Hur mycket väger 1 mol väte?
03:21 Hur mycket väger 1 molekyl syre?
03:57 Hur mycket väger 1 mol syre?
05:24 Hur många är det i en mol av något?
06:23 Hur man använder Avogadros konstant
07:01 Substansmängd
09:35 Hur substansmängd och molmassa hänger samman
![[LIVE] : ONE ลุมพินี 61 | คู่เอก "เพชรสุขุมวิท vs ดวงสมพงษ์"](http://i.ytimg.com/vi/edA1HvEyxh8/mqdefault.jpg)
Magnus Ehinger är legit anledningen till att jag kan gå naturlinjen
Tack för att jag får hjälpa dig genom gymnasiet! 😊
Det här är så onödigt komplicerat!
vi alla älskar väll kemi1
@@elliottnilsson5972 🧢
@@joeljonsson313 😂😂😂
Ho ho ho
Hej Magnus!
Jag går estet på gymnasiet och vi har inte NO ämnen tyvärr, men det betyder inte att jag kommer att sluta plugga det! Tack vare dina väldigt tydliga genomgångar kan jag fortsätta lära mig. Tack så mycket!
Så roligt att du vill hänga med här ändå, fastän du går estet! 😊
F blir det då :)
Japp samma här
Hahhaha samma här
förstår ingenting
gg
@Wikanimation Center Vet ej om du mena alla eller bara OP men fick godkänt, har dock en idag som jag har ingen jävla aning om.
Tusen Tack Magnus! Utan dig skulle min vardag varit betydligt svårare, det kan jag försäkra dig. Tusen tack för ditt arbete.
Tack själv, för att du anstränger dig att lära dig allt det här!
CEO of kemi
Tack för hjälpen Magnus! Nu kommer jag bli godkänd på provet😊
Varsågod, det hoppas jag också! 😊
Tack för att du förgyller min kemiinlärning
Tack för att du lär dig en massa kemi! 😊
Tack :)
Tack så mycket!
Varsågod så mycket!
Bra förklarat Magnus! Känns så mycket lättare nu
Härligt att höra att jag underlättade det för dig! 😊
Stort tack! Du är en lifesaver :)
Tack själv, det är mitt jobb! 😉
Började skriva ett räkneproblem som jag behövde hjälp med, men kom på svaret innan jag hann skriva klart...måste bero på att det var just ditt kommentarsfält.
Tack för hjälpen😊
Så bra att det löste sig! 😊
Du är bäst! Har under hela 9an klarat mig pga dina videos och nu också i gymnasiet!! tack!!
Härligt att höra, hoppas du hänger med ända till Kemi 2 och Biologi 2 då också! 😊
Måste bara tacka dig för att du gör dessa videos! Kände äntligen att jag började förstå detta tillslut så jag uppskattar verkligen att vi får ta del av dina tydliga genomgångar:)
Tack själv, det är så roligt att höra att jag kunde hjälpa dig att "få polletten att trilla ner"! 😊
mycket guld =)
Tack! 😊
Jag älskar dig Magnus.
Och jag älskar alla som vill lära sig kemi (och biologi)! 😊
Magnus våran saviour
Helt fantastisk video! Nu fattar jag äntligen, tack Magnus!
Men vad roligt att höra att det gick att fatta - varsågod! 😊
Magnus jag älskar dig
Och jag älskar alla som vill lära sig kemi (och biologi)!
Nu blir det så att när jag har någon fråga så öppnar jag direkt din kannal och hitta det som jag vill på dina videos, ETT STORT TACK Magnus!
Varsågod! 😊 Och som du ser går det också bra att ställa frågor här i kommentarerna också för den som vill. Jag besvarar så många frågor som jag kan och hinner!
Hej Magnus, jag har ett prov om två dagar och jag vet inte riktigt hur man ska tänka när det gäller beräkningar osv. Jag vill veta hur man ska TÄNKA när man ska lösa uppgifter!
Tack Magnus nu vet jag hur mycket 1 mol Magnusar väger :D
Varsågod, det var ett nöje! 😉
Jag älskar dig Magnus
Och jag älskar alla som vill lära sig kemi (och biologi)! 😊
@@MagnusEhinger01 Jag älskar att du älskar lära ut!
Sitter och lyssnar på det här i bussen på väg till provet😀
Lycka till på ditt prov! 😊
Har prov på tisdag och kollar på detta. Anyway, hej Army. Var provet svårt? Försöker bara få ett E lmao. Det här var svårt.
@@txtthingz9670 Ja det var jättesvårt men tror jag klarade mig hehe
En mol magnusar är ju min dröm:) Tack för denna och alla andra lärorika videos du är bäst
Tack själv! 😊 Än så länge tänker jag dock inte klona mig, det får räcka med originalet tills vidare… 😉
"Yours truly" LOL
Varför ska jag kunna detta när jag går teknik och vill lära mig programmera???
Det kanske är bäst att du tar upp detta med din kemilärare för att få motivationen att lära dig det?
@@MagnusEhinger01 ojojoj helt krossad
@@MagnusEhinger01 Jag har aldrig fått ett bra svar från en lärare när jag ställt såna frågor till de.....
Asså sån ångest. jag fattar ingenting
Hur kan jag hjälpa dig?
samma här
Kung Mange fr fr
😊👑
👏👏👏
😊
Hej! Tack för oerhört hjälpsamma videogenomgångar. Vid 11:00 använder du din massa x Avogadros tal för att få fram molmassan. Men i exemplet med 36 g vatten vid 13:20 så använder du periodiska systemet för att få fram nämnaren. Varför går det inte att ta 36g(H2O) x Avogadros tal?
Därför att molmassan anger hur stor massa en hel mol av något har. Då måste jag i så fall ta massan för _en enda_ vattenmolekyl (i enheten g) och multiplicera med Avogadros tal.
En enda vattenmolekyl väger ungefär 2,99e-23g. Det talet kan du använda för att beräkna molmassan för vatten. Fast allra enklast är det att addera molmassorna för väte (gånger två) och syre som du hittar i det periodiska systemet.
@@MagnusEhinger01 Ah, då förstår jag. Tack!
@@lucaseriksson4599 Så bra, varsågod! 😊
Hej Magnus, är beräkningen av koncentration mer exakt via syra-bastitrering eller med en indikator? Vilken och varför?
Rent generellt skulle jag nog säga att man får ett bättre värde om man mäter pH kontinuerligt under titreringen, och sedan beräknar koncentrationen genom att finna titrerkurvans brantaste punkt. Indikatorer har nämligen ett visst intervall inom vilket de slår om, vilket gör att det kan bli större skillnad mellan mätningarna.
@@MagnusEhinger01 tack så mycket
@@ZahraZahra-vd4gz Varsågod! 😊
Bara önskar om du är min lärare i skolan.. vi pratar om dig ofta 🌚!
Jag får vara din lärare på TH-cam istället! 😉
@@MagnusEhinger01 😉😌ja!
Om 6,022 * 10^23 är en omvandlingsformel för att gå från enheten u -> g. Vad är då 1,6605 * 10^-24?
Båda två kan betraktas som en slags omvandlingsfaktorer. Talet 1,6605 · 10⁻²⁴g/u säger oss hur mycket en u motsvarar i enheten g. Avogadros konstant, 6,022 · 10²³/mol, säger oss egentligen bara hur många enheter det är i en mol. Men det talet är utformat så, att molmassan (massan för en mol av ett ämne) får samma mätetal som atommassan (massan för en atom av ett ämne), fast med enheten g/mol istället för u.
Hej Magnus!
I boken Kemi 1 hittar jag bara att man får molmassan genom formeln M=m/n (Också det enda min lärare gått igenom) och inte något med Avogrados nummer. Hur kommer det till sig att du tar upp det nu? Tacksam för svar.
Förresten tack så hemskt mycket för dina fantastiska videor som hjälper mig och alla i min klass ohyggligt mycket, fortsätt med det du gör.
Jag tänker mig att det sätt som jag presenterar det på i videogenomgången ovan gör det lättare att förstå vad molmassa egentligen _innebär,_ och att Avogadros konstant funkar som en slags ovandlingsfaktor som gör att mätetalet för atommassa och för molmassa blir exakt samma. Var det svar nog på din fråga?
Magnus Ehinger
Menar du att man kan få molmassa med 2 olika formler alltså M=m/n OCH M=m*NA?
@@erikkhndirian3862 Ja, om massan m i det andra sambandet är massan för _en enda_ formelenhet i g.
Hej Magnus! Förstår inte skillnaden mellan 1,6605 upphöjt till -24 och avogadros tal. Hur kan båda vara lika med 1 mol och vara en omvandlingsfaktor från u --> g?
Avogadros tal är ett antal, och det antalet är 6,022 · 10²³, ingenting annat. Enheten u är en (mycket liten) enhet för massa, och 1u motsvarar ungefär 1,6605 · 10⁻²⁴g. Om jag då vill beräkna massan för exempelvis en kol-12-atom i enheten gram, så får jag att m(¹²C) = 12u · 1,6605 · 10⁻²⁴g/u = 1,9926 · 10⁻²³g. Men det är ju bara vad _en enda_ kol-12-atom väger. Om jag vill veta vad _en mol_ kol-12-atomer väger, det är då får jag multiplicera med Avogadros tal.
Hej! Jag undrar bara hur 2.016 u är då lika med 3.347568 * 10^-24g, alltså vad är uträkningen för det. Hur får man det talet i gram?
Den får jag för att jag har omvandlingsfaktorn som säger att massan (i gram) = massan (i u) * 1,6604·10⁻²⁴ g/u. Det innebär alltså att 1u motsvarar 1,6604·10⁻²⁴ g och att 2,016u motsvarar 2,016u * 1,6604·10⁻²⁴ g/u = 3,347…·10⁻²⁴ g.
Hej tack magnus men har bara en fråga vad är u? jag förstår hur du gjorde med gram
Atommassenheten u (eller Dalton) är en mycket liten enhet för massa. Den är definierad som 1/12 av vikten på en enda kol-12-atom. Du kan lära dig mer om atommassenheten i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/atommassa-molekylmassa-och-formelmassa.html
hej
om man får två massor för reaktanter så kan man räkna ut substansmängden för dem. vilken av dessa substansmängder ska jag använda för att räkna ut produktens massa?
I princip ska du använda dig av den reaktant som tar slut först. Denna kallas för den begränsande reaktanten, och vilken det är beror på vad det är för reaktion, och hur stor substansmängden är av den andra reaktanten. Jag förklarar det mer ingående i min videogenomgång av begränsande reaktanter: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/5627-begransande-reaktanter.html
Så när det gäller allt förutom ämne man tar massan gånger Na, men när det gäller ämne då tar man bara det som står i det periodiska systemet.
Jag måste göra något fel i min beräknig gällande guldet där, då min räknare inte visar ~8,3*10^3, utan visar 8,302889406 * 10^49 när jag delar N Au med NA (5,0*10^27 delat med 6,022*10^23/mol)... Hur ska jag tänka när jag räknar?
Tack för helt otroliga videos! Hjälper mig enormt.
Det beror på att du gör såhär när du slår in det i miniräknaren: 5,0·10²⁷/6,0 · 10²³. Din miniräknare räknar ut det sekvensiellt, det vill säga först 5,0·10²⁷, sedan dela med 6,0, och sedan multiplicera *alltsammans* med 10²³.
Du kan lösa det genom att sätta en parentes runt talen i nämnaren så att du slår in "(6,0 · 10²³)". Du borde nog också lära dig att använda exponentfunktionen på din miniräknare så att du kan slå in typ 5,0E+27/6,0E+23 direkt. Allra bäst är då att du ber din lärare (eller en kompis) att visa hur man gör - olika räknare fungerar olika, och jag har inte möjlighet att visa på just din räknare såhär över kommentarer i YT.
Tack, och tack detsamma! 😊
Hej! Jag har länge haft svårt att förstå enheten u. Dock har jag på senaste tiden uppfattat det som att enheten hör ihop med masstal. Är jag på rätt spår?
Njae, egentligen inte. Enheten "u" är en viktenhet och med hjälp av den kan man ange hur mycket något väger. Exempel på andra viktenheter är kg (förstås), men också pounds (lbs) och ounces.
Masstalet är bara ett antal, närmare bestämt antalet protoner plus antalet neutroner i ett visst atomslag. När man frågar efter masstalet hos ett visst atomslag, så räknar alltså efter hur många protoner och neutroner det finns i atomen. När man frågar efter atommassan berättar man hur mycket en atom _väger,_ vilket skiljer sig från masstalet.
Exempel: En kol 13-atom har masstalet 13 eftersom den innehåller 6 protoner och 7 neutroner. Men en kol 13-atom väger 13,003u.
Om någon frågar dig "hur mycket väger en kol 13-atom" så kan du inte svara "13 stycken". Istället måste du svara "13,003u". Detta är alltså atommassan.
Om någon istället frågar dig "hur många protoner och neutroner finns det i en kol 13-atom", så kan du inte svara "13,003u". Då måste då istället svara "6 protoner och 7 neutroner, sammanlagt 13 stycken kärnpartiklar". Detta är alltså atomnumret.
@@adams7805 Lycka till på ditt prov! 👍
tjena kungen! Kan man säga att ett Mol units väger (nästan precis exakt) ett gram?
Nej, inte alls. En mol är ett antal, närmare bestämt 6,022 · 10²³ stycken. Beroende på vad det är man räknar kan en mol av något väga väldigt olika. En mol väteatomer väger ungefär ett gram, men en mol kolatomer väger ungefär 12g. För att inte tala om vad en mol elefanter väger! 😉
@@MagnusEhinger01 haha ja sant! Men jag tänkte att du sa att en unit vägde 1,6605*10^-24g om man tar det multiplicerat med en mol (6,022*10^23) så blir det 1. Kan man inte säga då att ett mol units väger 1 gram? 😁👍🏼😌
@@aliga8876 Ah, nej - det säger jag faktiskt inte. Jag säger att 1u _motsvarar_ 1,6605 · 10⁻²⁴g. Det är för att det bara är materia som har en massa; en enhet, som till exempel u, är inte materia, och väger därför inget. Däremot är det så att något som har massan 1u (till exempel en väteatom) har också molmassan 1g/mol.
Vi ser det också om vi tittar på enheterna i den multiplikation som du föreslår. Om vi multiplicerar massan 1,6605 · 10⁻²⁴g med Avogadros konstant får vi att 1,6605 · 10⁻²⁴g · 6,022 · 10²³/mol ≈ 1g/mol. Lägg märke till att Avogadros konstant alltså har enheten 1/mol. Det är därför vi får precis det som jag sade innan, att något som har massan 1u har också molmassan 1g/mol.
@@MagnusEhinger01 okej tack för att du tar tiden till att förklara trots att jag inte är din elev! Du svarar snabbare och bättre än vissa av mina egna lärare, en riktig samhälls hjälte!
@@aliga8876 Tack ska du ha! Men visst är du min elev också, alla som kollar på mina videogenomgångar är mina elever! 😊
Hej magnus,
Jag hade en fråga, hur stor massa har den fälning som uppkommer då man blandar 200 cm3 AgNo3(ag) med koncentration 0,25mol/dm3 och 200cm3 Nacl (ag) med koncentrationen 0,40 mol/dm3 och du snälla skriv med reaktionsformol
I den här videogenomgången går jag igenom precis hur du ska göra (även om det inte är med exakt samma siffror): th-cam.com/video/GKk8iPmSBwA/w-d-xo.html
När ett bi sticker utsöndras ca 1μg av estern C5H11COOCH3.
Ungefär hur många molekyler av estern utsöndras vid sticket? Avrunda till hela
tusental. är frågan jag hittade inget facit. gör jag rätt när jag räknar ut molmassan till ca 130 sedan delar det 10 upphöjt till minus 6?
För det första måste jag bar in och peta lite i själva frågeställningen. Jag är osäker på om det faktiskt är den angivna estern (pentylmetanoat) som är den huvudsakliga beståndsdelen i biets gift. Jag tror att det istället är ett protein som heter melittin, tillsammans med myrsyra.
Men strunt samma: För att beräkna hur många molekyler det är måste du först beräkna substansmängden av estern med hjälp av sambandet _n = m/M._ Sedan multiplicerar du helt enkelt substansmängden med Avogadros tal för att få antalet molekyler.
@@MagnusEhinger01 Så först räknar jag jag ut antalet mol sedan multiplicerar jag det med 6.022*10¨upphöjt med 23?
@@simonahmadi939 Exakt så.
Hej, jag har bara en snabb liten fråga.
Om man har 1 mol Sb2S3, hur fungerar det att göra om det till 2 mol Sb och vad händer då?
I en enda enhet Sb₂S₃ finns det två Sb-joner. Antalet Sb-joner är alltså dubbelt så stort som antalet Sb₂S₃-enheter. Därför innehåller 1 mol Sb₂S₃ dubbelt så många Sb-joner, alltså 2 mol Sb-joner.
@@MagnusEhinger01 Aha, tackar för svaret! Mycket hjälpsamt
@@sneaker_kid Vad bra att jag kunde hjälpa dig! 😊
11.38 in i klippet. Vart kom 3,347568 ifrån helt plötsligt?
Ja, det går kanske lite fort där: För att beräkna hur mycket en H₂-molekyl väger i gram, multiplicerar jag 2,016u · 1,6605 · 10⁻²⁴g/u (från 1:18 i videogenomgången). Det blir 3,347568 · 10⁻²⁴g.
Hej igen!
Har en fråga gällande molmassa, som i ditt exempel: Magnus väger 93000 g, för att beräkna hur mycket ett mol "Magnusar" väger multiplicerar du massan med Avogadros konstant? Det känns bara helt orimligt i jämförelse med andra ämnen att Natrium för exempel har ett värde på 23,0 g/mol men att "Magnusar" har ett värde på 5,60046*10^28 g/mol.
Tacksam för svar!! :)
Anledningen är att en Magnus väger väldigt mycket mer än en natriumatom - c:a 2,4·10²⁷ gånger mer. Därför kommer också en mol Magnusar att väga väldigt mycket mer än en mol natriumatomer, och molmassan för Magnus blir mycket större än molmassan för natrium.
Hej, tack för snabbt svar! Jaa men det är ju självklart, nu känner jag mig lite vimsig såhär i efterhand hehe..
Äsch, inte då! Det är inte så konstigt; det tar ett tag innan det här med mol sätter sig. 😊
Hej, tack för ännu en toppengenomgång!
Har bara en fråga angående en av övningsuppgifterna. Du säger att M=m/n. När du däremot ska räkna ut M för H2 tar du M=m x n. Hur kommer det sig?
Var i videon (vilken tid) menar du då?
11:40 eller är det jag som är fel ute? Eller är det bara för att visa sambandet mellan atommassan och molmassan som du räknar med konstanten 1.6605x10^-24? Egentligen räcker det att sätta ett g (för gram) istället för u när du vet ett ämnes atommassa, eller hur?
Hej Magnus!
har en uppgift här , ville bara kolla om jag har tänkt rätt nu.
Hur många syreatomer finns i 0,25g mol ozon?
Mitt svar : 0,25g x 6,022x10^23 = 1.50055x10^23 syre atomer
Glömde att multiplicera med 3 eftersom ozon har 3 syre atomer. så det blir egentligen 4.51x10^23
@@Braunter Nej, det stämmer tyvärr inte. Du måste tänka på hur du behandlar enheter här: Massan som du använder har enheten g och Avogadros konstant har enheten 1/mol (fast du glömde skriva ut den). När du multiplicerar dem med varandra får du g/mol, men det är ju inte den enhet du vill ha, eller hur? Du vill ju bara ha ett antal, alltså ingen enhet alls.
Det du vill göra är först beräkna hur stor substansmängd 0,25g ozon är. Det gör du genom att dividera massan _m_ med molmassan _M_ för ozon. Sedan multiplicerar du med tre för att få substansmängden syreatomer: Eftersom Avogadros konstant anger hur många atomer det är i 1 mol, multiplicerar du sedan med Avogadros konstant för att få antalet atomer.
Hur kommer jag fram till att 8302,889405 mol blir samma som 8,3x10^3 mol ?
Siffran är avrundad: 8,3 · 10³ ≈ 8,302889404 · 1000 = 8302,889405.
Hej!
Har fastnat på en uppgift inför ett prov som är om 1v. Skulle du kunna hjälpa mig?
Jag kan alltid försöka! Vad är det för en uppgift?
@@MagnusEhinger01 Hej!
Löste uppgiften, facit i min bok hade fel det var därför jag inte fick ihop det.
Hallå! Så stora N är alltså inte något man bara använder när man anger Avogadros konstant, utan man använder den också för att ange antal för andra föremål? Kan man säga att N betyder antal?
Avogadros konstant brukar skrivas N(A) (eller _N_ med ett nedsänkt A, men det går inte att skriva här i kommentarsfältet). Inom kemin anges ofta ett antal, vilket som helst, med _N._ (I matematiken används dock ofta _n,_ men det är ju ingen bra idé för oss kemister…)
Vad er denhar Avokado konstant??😂
@@MagnusEhinger01 Gillar att du får oss att skratta. Kunskap fastnar bättre då. ☺
@@annaasplund6077 Jag gillar att du uppskattar min ganska torra humor! 😄
Kan man också säga att 36.0 g vatten innehåller 2.00×6.022*10^23=1.2×10^24 vattenmolekyler?
Ja, det kan man göra.
Hej Magnus! En liten fråga...
Om konstanten Na = 6,022 • 10²³ / mol
Och mol var ett antal = 6,022 • 10²³
Borde då inte konstanten Na bli
6,022 • 10²³/6,022 • 10²³ = 1?
Kul resonemang, men nej, egentligen inte. Vi säger först att att 1mol = 6,022·10²³st. Om vi delar med 1mol på båda sidor om likhetstecknet får vi Avogadros konstant, N(A) = 6,022·10²³st/1mol = 6,022·10²³/mol.
Tack så mycket, det är bara att hur kan numret 6,022*10^23 vara en omvandlingsfaktor från U till g, medan du har skrivit i början att 1U=1,6605*10^-24 g och vi gångrade med den för att omvandla H2 molekylsvikt från U till g? förstår inte riktigt...
hej en gång till, Jag försökte lösa M för Magnus genom att använda M=m/n och jag har fått fel (alltså inte samma svar som jag har fått genom att multiplicera m*NA) jag försökte först att hitta n genom att dela 93000 med 6,022*10^23 och sen jag har skrivit att M=93000/(93000/6,022*10^23) och absolut svaret är 6,022*10^23 som är helt fel... Jag vet att det är fel men jag förstår inte varför kan jag inte använda den här regeln (M=m/n). Jag tänker att kanske jag har räknat n fel ...men hur kan jag räkna den rätt? Hjälp gärna..
Fråga 2...Molmassa för en syre molekyl= 32 g/mol och massan för en O2= 5,3136*10^-23 g...är det rätt att säga att n (substansmängden för en O2) är 32/5,3136*10^-23= 1,6605*10^-24 mol??
@@oscarkris6954 När jag säger att 6,022e23 funkar som en omvandlingfaktor från u till g, så menar jag att tack vare det talet blir atomassan och molmassan samma siffra - men olika enheter. Till exempel så är atommassan för O = 16,00u, men då vet vi också att molmassan för O = 16,00g/mol. Det betyder alltså att _en enda_ syreatom väger 16,00u, medan en mol syreatomer (6,022e23 st) väger 16,00g.
En enda syreatom = 1/(6,022e23/mol) = 1,66057789e−24mol - så ja, du har räknat hel rätt. 😊
@@MagnusEhinger01 Tack för att du har svarat..men varför är det för en enda syreatom medan jag har räknat med massan samt molmassan för en syremolekyl?
@@oscarkris6954 Det beror på vad det är du vill beräkna. Vill du bara beräkna substansmängden syreatomer? Då måste du använda molmassan för en syreatom. Vill du beräkna substansmängden syrgas? Ja, då är det molmassan för syrgas, O₂, som du måste använda.
@@MagnusEhinger01 Hej efter ett tag, jag tittar på videon en gång till för att komma ihåg vad du har lärt oss, Jag fastnar alltid när jag försöker lösa "Magnus" uppgift med regeln M=m/n (istället för M=m.NA)
t.ex: m(Magnus)=93000g
M(Magnus)=93000g*6,022e23 det ger med regeln n=m/M att det finns 1/6,022e23 mol av Magnus (medan det som vi använt är 1 mol vilken är =6,022e23)
Vad är felet då och varför kan jag inte räkna så?
jag fattar ingenting från min kemi lärare och jag har prov efter några dagar,
och tack så mycket, för att jag fattar allt du säger och tack vare dig kemin blir allt lättare att förstå och även tycka om
10:46Varför har du multiplicerat massan med substansmängd om regeln säger M=m/n? Jag förstår inte riktigt hur det fuknar. Jag försökte att följa reglen men svaret var helt ologisk.
Det jag gör här är att jag beräknar molmassan för Magnus, det vill säga hur mycket en mol, det vill säga 6,022 · 10²³ stycken magnusar väger. Då får jag multiplicera Magnus massa (93000g) med 6,022 · 10²³/mol. Här multiplicerar jag alltså inte massan med en substansmängd, utan massan multipliceras med Avogadros konstant. Eftersom Avogadros konstant har enheten 1/mol beräknar vi molmassan för Magnus till 5,6 · 10²⁸g/mol.
Vi kan göra detsamma (och det är det jag gör i videon också) med till exempel molmassan för vätgas, H₂. Då multiplicerar jag massan för en enda vätemolekyl (i gram) med Avogadros konstant: M(H₂) = 3,347568 · 10⁻²⁴g · 6,022 · 10²³/mol ≈ 2,016g/mol.
@@MagnusEhinger01 Jag förstår nu. Tack så mycket Magnus!! :)
@@qnas1627 Topp! 👍
Så u är alltså samma sak som g/mol?
Oh, nej - absolut inte! Atommassenheten u är en väldigt liten massa, närmare bestämt 1/12 av massan på en kol 12-atom. Enheten g/mol anger hur mycket 6,022·10²³ stycken av någonting väger. För just kol 12-atomen gäller att 6,022·10²³ stycken av dem väger 12g. Därför är molmassan för kol 12-atomen 12g/mol. Då är det ju också så att 6,022·10²³ stycken kallas för 1 mol. Det talet är valt så, att atommassan och molmassan för en viss atom får _samma siffra,_ men olika enhet.
Om du på ett prov får frågan, "hur mycket väger _en enda_ kol 12-atom", då är det rätta svaret "12u". Om du istället svarar "12g/mol", så är det lika fel som att säga att avståndet mellan Lund och Malmö är cirka 20km/h.
Kan du förklara NA (kursivt, nedsänkt A) betyder. Varför delat på mol? varför inte bara avogadros siffra utan /mol? 07:00
Det är för att Avogadros konstant anger hur många enheter det är _per mol._ Det där "per", det är helt enkelt ett divisionstecken, på samma sätt som när man säger att bensinen kostar tio kronor per liter, så skriver vi det 10 kr/l. Eftersom det då är 6,022 · 10²³ enheter per mol, så skriver vi att N(A) = 6,022 · 10²³/mol.
@@MagnusEhinger01 Jaha okej. Men blir lite förvirrad. Är det som att säga 12 st per dussin? Det låter lite konstigt, då det är alltid 12 st per dussin, och väl alltid 6,022 · 10²³ per mol
@@applesaucy0925 Ja, det är precis som att säga att det är 12/dussin. Om du då vill räkna ut hur många dussin 288 enheter är så bör du den här beräkningen:
288/(12/dussin) = 24 dussin.
@@MagnusEhinger01 Nu förstår jag. Tack!!!
@@applesaucy0925 Så bra! 😊
Hej Magnus, jag tänkte fråga en sak om det går bra, jag har en fråga angående en uppgift som jag försöker lära mig.
Frågan är följande:
Blyoxid, PbO, kan framställas ur blysulfid, PbS, enligt reaktionsformeln 2 PbS + 3 O2 -> 2 PbO + 2 SO2
a) Vilken substansmängd syrgas behövs för att bilda 0,80 mol svaveldioxid?
b) Vilken substansmängd blyoxid bildas om vi har 2,5 mol blysulfid som kan reagera med syrgas i överskott?
Jag vet att svaret är på a) 1.2 och 2.5 på b.
Men skulle du kunna berätta för mig vad jag gör fel, jag började först att räkna ut molmassan för SO2 vilket är ca = 64. Därefter delade jag syrgasens molmassa med saveloxidens molmassa för att få fram hur många mol syrgas det behövs för att få fram 1 SO2 så delade jag 32 med 64 och fick fram 0.5. Men då uppfattar jag det som att det krävs dubbelt så mycket mer syrgas för att bilda svaveloxid, varför blir inte svaret då 2x0.8 = 1.6 mol syrgas?
på uppgift b vet jag inte ens hur man ska räkna..
Jag ber verkligen om ursäkt att jag stör
När man gör en sådan här uppgift måste man titta på mängderna. I a) frågas det vilken substansmängd syrgas som behövs för att det ska bildas 0,80 mol svaveldioxid, SO₂. Om vi tittar i reaktionsformeln så ser vi att det behövs 3 molekyler syrgas för att det ska kunna bildas 2 molekyler svaveldioxid. Antalet (mängden) syremolekyler som behövs är alltså 1,5 gånger större än antalet svaveldioxidmolekyler som bildas.
Det betyder att om om det ska bildas 0,80 mol SO₂, så behövs det 1,5·0,80 mol O₂ = 1,2 mol O₂.
Du ska resonera på samma sätt i b). Klarar du det?
Tack gode Gud att du finns Magnus, jag tackar och bockar för den tid du lägger ner för att hjälpa oss. Jag hänger med nu, det var så enkelt så det blev svårt skulle man nästan kunna säga.
Tack för allt. Trevlig fortsättning
Ja, ibland ser man inte skogen för bara träd! 😉 Lycka till med resten av pluggandet!
kan en mol också skrivas som ett gram?
Nej, inte direkt. En mol är ett "antalsord" och är alltid lika med 6,022·10²³ st. Ett gram är en viktenhet, och anger ungefär hur mycket 1cm³ vatten väger.
Man kan dock omvandla mol till gram med hjälp av molmassan. Molmassan anger hur mycket 1mol av något väger. Kol har till exempel molmassan 12,0 g/mol. Det betyder att 1 mol kolatomer väger 12,0g.
Hej Magnus! Jag har en snabb fråga till dig. I min kemibok finns det en uppgift som lyder: Man löser 42,5 g kalciumklorid, CaCl2, i vatten och späder till volymen 0,200 dm3.
a) Beräkna lösningens koncentration.
b) Ange [Ca2+] och [CI-]
På a) vet jag hur jag ska göra, jag börjar med att räkna ut substansmängden CaCl2 för att sedan kunna använda formeln c = n/v. Men hur ska jag gå tillväga på uppgift b)? Jag förstår ej vad de frågar efter.
Tack för dina videos, de hjälper jättemycket!
Juste, jag har ytterligare en fråga, hehe: I ett kolväte, dvs en förening mellan kol och väte, är antalet väteatomer 2,25 gånger så stort som antalet kolatomer. Molmassan är 114 g/mol. Vilken molekylformel har föreningen?
När kalciumklorid löses i vatten sker den här reaktionen:
CaCl₂(s) → Ca²⁺(aq) + 2Cl⁻(aq)
Hakparenteserna [ ] betecknar partikelkoncentration. Jag går igenom hur det fungerar i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/537-losningars-halt.html I korthet kan jag dock säga såhär, att eftersom det frigörs 1 st Ca²⁺ för varje CaCl₂ som löses upp, så kommer [Ca²⁺] att bli lika stor som c(CaCl₂). Men eftersom det frigörs 2st Cl⁻ för varje CaCl₂ som löses upp, så kommer [Cl⁻] att bli *dubbelt* stor som c(CaCl₂).
För din andra fråga; jag går igenom hur man gör i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/533-berakning-av-formler.html Har du redan kollat på den?
Magnus Ehinger Ja, jag har redan kollat på den videogenomgången. Jag vet hur jag ska gå tillväga för att ta reda på ett ämnes empiriska formel och molekylformel, men jag förstår inte själva frågan. Hur ska lösa uppgiften när jag inte vet massprocenten syre eller kol, eller hur stor massa kol eller syre jag har?
Tack för svaret på min första fråga!
Ah, nej - nu ser jag närmare på frågan, och inser att den inte ska lösas alls på det sättet. Vi kan kalla antalet kolatomer n(C). Eftersom antalet väteatomer är ett heltal, och antalet väteatomer är 2,25x större än n(C), måste n(C) vara delbart med 4. Det betyder att du kan pröva vilka kolväten med 4, 8, 12 osv kolatomer som ger molmassan 114g/mol.
(Det finns säkert ett matematiskt snyggare sätt att lösa den här uppgiften, men det funkar och just nu är jag lite trött…)
hur många värdesiffror bör jag ha för molmassan hos ett ämne
Du kan ha samma antal värdesiffror som anges i ditt periodiska system. Om du är osäker på hur man använder värdesiffror på ett prov är annars ett bra tips att avrunda till tre värdesiffror. Det blir nästan alltid rätt eller i alla fall tillräckligt rätt för att det ska godkännas.
Tänk också på att ta med så många värdesiffror som du kan under hela beräkningen. Avrunda inte förrän du kommer till svaret!
@@MagnusEhinger01 tackar för hjälpen
@@adamlindfors5082 Varsågod! 😊
Hur motsvarar 2,016 u = 3,347568*10^-24 g? Hänge nog inte riktigt med
Eftersom 1u motsvarar 1,6605·10⁻²⁴g måste 2,016u motsvara 2,016 · 1,6605·10⁻²⁴g = 3,347568·10⁻²⁴g.
Varför det sedan är så att 1u motsvarar 1,6605·10⁻²⁴g, det får du i alla fall så här i början av kursen, bara acceptera att det är så. (Det är alltså ingen siffra som jag räknade ut i videogenomgången eller förutsätter att du kan, lär dig, eller kan räkna ut.)
Man kan säga att det är vi människor som har bestämt det, ungefär på samma sätt som att vi har bestämt att 1ton = 100kg = 1000000g eller att 1 pund = 454g.
Hur kan 32,0 u gånger 1,6605x10 upphöjt till minus 24 bli 5,3136x10 upphöjt till minus 23? borde det inte bli till minus 24, som det blev med vätemolekylen?
Hmmm intressant...
Det är för att syreatomen väger ungefär 16 gånger mer än väteatomen. Pröva att slå det på miniräknaren, så får du se! 😊
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket!!
@@MagnusEhinger01 Jag har även en till fråga, jag slog 5,0x10^27/6,022x10^23. Jag fick svaret 8.3028894e+49 på miniräknaren och undrar vad står "e+49" för? Mitt svar skiljer sig från ditt och om inte jag hade haft facit i hand hade jag inte riktigt vetat hur jag skulle avrunda 8.3028894e+49 till 8,3x10^3 mol.
@@samanthasyed4071 Det du gör när du slår in det så som du skriver på miniräknaren, är att du multiplicerar 5,0 · 10²⁷/6,022 med 10²³ - och då blir det fel. För att få med "· 10²³" i nämnaren kan du göra så att du sätter parentes runt det som ska vara i nämnaren: 5,0 · 10²⁷/(6,022 · 10²³).
Ännu bättre är det att du lär dig använda "EE-funktionen" på din miniräknare. När det står "e+49" i räknarens fönster betyder det "· 10⁴⁹". Därför är det mycket säkrare att slå 5,03e+27/6,022e+23 på räknaren, så behöver du inte fundera på parenteser i nämnaren (i alla fall inte i just det fallet).
Det är lite svårt att förklara hur "EE-funktionen" fungerar här i kommentarsfältet, men om du söker på "EE function" + din miniräknares beteckning här på TH-cam, så kan du säkert hitta en video där det förklaras hur man gör.
Jag håller på att få en stroke och jag borde typ byta till barn och fritid där det enda jag behöver räkna är hur många barn som kommer till dagis
Inte ska du byta till barn och fritid! Håll i och härda ut, bara, så ska du se att du fixar natur också!. 😊
Har du en video där du förklarar kemiska beräkningar och balansering? T.ex hur mycket av ett ämne behövs för att framställa X gram? Och sedan får man reaktionsformeln i uppgiften. Jag har frågat min lärare, läst boken men fattar ändå inte. Tack i förhand!
Det där är en såpass stor fråga att den inte räcker med en enda videogenomgång. Först skulle du kanske behöva repetera grunderna i hur och varför reaktionsformler balanseras: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/stokiometri-massan-bevaras.html Sedan kanske det skulle platsa med några grundläggande exempel på hur man använder den balanserade reaktionsformeln för att beräkna till exempel hur många gram av en viss produkt som bildas: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/ekvivalenta-substansmangder-och-massor.html
På den här länken har jag ett lite tuffare exempel på ekvivalenta substansmängder och massor: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/ekvivalenta-substansmangder-och-massor.html#ett-lite-tuffare-exempel Annars är beräkningar på kristallvatten ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/kristallvatten.html och hur man beräknar ett ämnes kemiska formel ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/berakning-av-ett-amnes-kemiska-formel.html bra övning.
Slutligen, i den här videogenomgången hittar du också lite övningar (med video) på att balansera reaktionsformler: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/laborationer-och-ovningar/mol-och-stokiometri/ovning-i-skrivning-av-reaktionsformler.html
@@MagnusEhinger01 Tack så hemskt mycket! Ska kolla igenom alla videos!
@@s4r4h58 Varsågod, hoppas det går lättare att förstå då! 👍
@@MagnusEhinger01 Jag har också en fråga angående hur man ska resonera och jämföra ämnens kok-och smältpunkt löslighet i heptan eller vatten utifrån strukturformler och kemisk bindning. Jag har tittat igenom läroboken men hittar ingen direkt svar till den här frågan.
@@s4r4h58 Generellt är det såhär, att ju fler och ju starkare bindningar, desto högre kokpunkt. Polära grupper (hydroxylgrupper och amingrupper) gör att det kan uppstå vätebindningar mellan molekylerna ⇒ högre kokpunkt, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/vatebindningar-det-ovanliga-vattnet.html Ju mer grenat ett kolväte är, desto färre van der Waals-bindningar kan uppstå mellan molekylerna, och desto lägre blir kokpunkten. Se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/van-der-waals-bindningar.html
Ju mer lika två ämnen är varandra, desto lättare kan det uppstå bindningar mellan ämnena, och desto lättare kan de lösa sig i varandra. Se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/lika-loser-lika.html
Varför tar man 1,6605 x 10 upphöjt med -24
Det är för att det råkar vara så att 1u motsvarar 1,6605 · 10⁻²⁴g
Hej, vad är skillnaden mellan molekylmassa och molmassa?
Molekylmassan är massan för _en enda_ molekyl av ett ämne, angett i enheten u (eller Da). Molmassan är massan för en _mol_ av ett ämne (det vill säga 6,022·10²³ enheter av ämnet), angett i enheten g/mol.
Magnus Ehinger Alltså Magnus du är bara för bra!! Fått A på alla mina prov i kemi 1 hittills, allt tack var det dig! Det sorgliga nu är att när fysik1 börjar snart så finns inga videos som på biologi och kemi🥴
@@Wayfaringzara Vad jag har hört har både Tomas Sverin - th-cam.com/channels/EKbTpMg0zj1Fv5p3OED7fA.html - och Daniel Barker - th-cam.com/users/TheG2Daniel - bra videogenomgångar också. Kolla in deras kanaler, så går det säkert lika bra i fysiken! 😊
Zaraaa Hur kan du vara så bra på Kemi 1?
Går du Natur?
Dima Abufayyad Hej, Aa jag går natur🥰
På Wikipedia står det att 1,6605402·10 upphöjt till -27 istället för -24 varför?
Jag antar att där står det i enheten kg, inte g.
8:31 är det 1,5*10^24 g eller u?
eller 1,5*10^24 antal järnatomer
@@Lhw12356 Det är antalet järnatomer (och därför enhetslöst).
@@MagnusEhinger01 Tack snälla för svar! Dina videos hjälper så mycket då man studerar distans! :-)
@@Lhw12356 Tack själv, alltid kul att kunna hjälpa till! 😊
varför multiplicera 32.0 u (O2) × 1.6605.10^-24? medan mol per molekyl är 6.022.10^23????
Var i videon (vilken tid) menar du då?
@@MagnusEhinger01 4.47 minuter
@@GODSPOWER369 Jag vill räkna ut hur mycket _en enda_ O₂-molekyl väger i enheten gram (g). Därför tar jag 32u · 1,6605·10⁻²⁴g/u (OBS: enheterna!). Det blir lika med 5,3136·10⁻²³. Men vad blir det för enhet?
Eftersom jag först har enheten u och sedan enheten g/u får jag att enheten i svaret blir u · g/u = g. En enda O₂-molekyl väger alltså 5,3136·10⁻²³g.
Om jag istället hade multiplicerat med Avogaros konstant, 6,022·10²³/mol hade svaret fått enheten u/mol - och det är ju inte alls vad jag vill ha. Jag ville veta vad massan på en O₂-molekyl är i enheten gram (g) - inte någon konstig enhet "u/mol"!
@@MagnusEhinger01 vad är 1.6607.10^-24 i själva verket?
@@GODSPOWER369 Man kan kalla det en omvandlingsfaktor från u till g. Ungefär på samma sätt som att 1 pund = 0,465kg gäller att 1u = 1,6607·10⁻²⁴g. Genom att dela med u på båda sidor får vi omvandlingsfaktorn 1,6607·10⁻²⁴g/u, vilket betyder att i varje u är det 1,6607·10⁻²⁴g.
Hej Magnus! Kan du hjälpa mig med någon uppgift? Jag ska beräkna massan svavel i 0,3760 g BaSO₄
Jag började med att räkna ut alla formelenheter först. jag fick fram
M = 233, 4 g/mol
m = 0,3760 g
n = 0,00161 mol
Jag har räknat rätt hittills, i boken står det att eftersom substansmängden för n(BaSO₄) är 0,00161 mol
så är substansmängden för n(S) också 0,00161 mol. Jag förstår inte riktigt vad de menar med det. Varför blir substansmängden S samma som substansmängden BaSO₄?
Det är för att i varje enhet bariumsulfat, så finns det också en svavelatom. Det betyder att om vi har 2 enheter bariumsulfat, så innehåller de också sammanlagt 2 svavelatomer, om det är 32 enheter bariumsulfat, så innehåller de också sammanlagt 32 svavelatomer, och så vidare. Det betyder då att substansmängden (antalet) svavelatomer blir lika stort som substansmängden (antalet) bariumsulfat-enheter.
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket Magnus! Om jag får fråga en fråga, är formelenhet antalet atomer det finns i ett ämne? Antalet formelenheter i 1 mol av ett ämne är väll 6,022 x 10²³
Men jag kan tänka antalet atomer i 1 mol av ett ämne är 6,022 x 10²³
@@txtthingz9670 Nej, du ska snarare se det som att en formelenhet motsvarar en molekyl, fast för jonföreningar. En formelenhet NaCl består av en natriumjon (Na⁺) och en kloridjon (Cl⁻) på samma sätt som en vattenmolekyl består av en syreatom (O) och två väteatmer (H).
@@MagnusEhinger01 Räknar man inte ut antalet atomer med den formeln? Jag förstår tyvärr inte fortfarande.
@@txtthingz9670 Är det inte bariumsulfaten du håller på att räkna på nu då?
hur mycket väger 1g nötfärs
i din o2 exempel så får du fram siffran 5,3136. men borde inte bli 53,136
Var i videon (vilken tid) menar du då?
Hallå, på uppgiften om biten guld som består av 5,0 x 10^27 guldatomer får jag svaret 8,302..... istället för 8302,... får alltså samma siffror men komma tecknet hamnar på ett annat ställe. Någon aning varför? :)
Jag skulle tro att du slår fel på något sätt på din miniräknare. Pröva sätta parentes om både uttrycket i täljaren och i nämnaren. Annars är det så att de flesta miniräknare har en genväg för att skriva "tio upphöjt till", som ofta skrivs E. Jag skulle rekommendera att du lär dig använda det, eftersom det är mycket snabbare och säkrare. Då kan du direkt slå in 5,0E27/6,022E23 och få rätt svar! 😊
@@MagnusEhinger01 När jag använde parenteser blev svaret rätt, Tack!
Hur får du 8302,88941? Jag får direkt 8.302 + massa decimaler sen e+49
Var i videon (vilken tid) menar du då?
@@MagnusEhinger01 5,0*10^27 / 6,022*10^23 runt 9 minuter
@@adingus9832 Aha, beräkningen vid 9:04! Det du gör när du slår in det så som du skriver på miniräknaren, är att du multiplicerar 5,0 · 10²⁷/6,022 med 10²³ - och då blir det fel. För att få med "· 10²³" i nämnaren kan du göra så att du sätter parentes runt det som ska vara i nämnaren: 5,0 · 10²⁷/(6,022 · 10²³).
Ännu bättre är det att du lär dig använda "EE-funktionen" på din miniräknare. När det står "e+49" i räknarens fönster betyder det "· 10⁴⁹". Därför är det mycket säkrare att slå 5,03e+27/6,022e+23 på räknaren, så behöver du inte fundera på parenteser i nämnaren (i alla fall inte i just det fallet).
Det är lite svårt att förklara hur "EE-funktionen" fungerar här i kommentarsfältet, men om du söker på "EE function" + din miniräknares beteckning här på TH-cam, så kan du säkert hitta en video där det förklaras hur man gör.
@@MagnusEhinger01 Det verkar som att parantesmetoden funkar, e-metoden ger samma resultat som ovanför, men tack för hjälpen!
@@adingus9832 Jag gissar att "e-metoden" inte funkar för dig för att du trycker in ett gångertecken innan "EE". Pröva en gång till, det blir smidigare när du lyckas få ordning på det!
jag förstod ingenting!!!!
Ja kanske kan hjälpa dig. Hur långt kunde du hänga med i videogenomgången, och var tog det stopp?
@@MagnusEhinger01 alltså jag behöver hjälp med att alla kemiska beräkningar..(samt förbränning av ett ämne i ett annat) pOH, PH-värdet och OH...särskilt med den (10^-23). Jag vet inte vad är det för något och hur man skaffa det ens.
OK, såhär är det. Som kemist måste man kunna räkna atomer. Det är för att i en kemisk reaktion är det alltid ett antal atomer (eller molekyler) som reagerar med ett annat antal, och bildar ett antal produkt-molekyler. Om vi till exempel tittar i den här reaktionsformeln:
2H₂ + O₂ → 2H₂O
så kan vi se att två vätemolekyler (H₂) reagerar med en syremolekyl (O₂) och bildar två vattenmolekyler (H₂O).
Men det går inte att rätt och slätt räkna atomer och molekyler - de är för små! Istället använder vi massan, för det är mycket lättare att väga ett ämne. Grejen är då bara att man måste veta hur många molekyler det är i en viss massa av ett ämne. Det är här substansmängd, mol och molmassa kommer in.
1 mol, det är ingenting annat än ett antal. Du känner redan till att till 1 dussin är 12st. På ungefär samma sätt är 1mol 6,022·10²³st. Så om du bara tänker att en mol är ett antal, precis som ett dussin (fast det är ett annat antal), så har du redan börjat med att förstå det här med mol och beräkningar.
Men det här är bara början. Jag har en spellista med alla videogenomgångar om mol och stökiometri här: th-cam.com/video/Yus2CHW7clE/w-d-xo.html För att du ska kunna lära dig det här räcker det tyvärr inte med att du bara kollar på videogenomgångarna. Allra bäst är det om du också tar anteckningar från dem, annars fastnar det liksom inte! Det kommer att krävas en del jobb, men så är det… man får ingenting gratis här i livet! 😉 Lycka till med pluggandet i alla fall, och hör gärna av dig igen om du behöver mer hjälp!
@@MagnusEhinger01 tussssen tack.... jag kommer kolla på de videogenomgånger. Hoppas att jag kan klara mig med det svårare uppgifterna. 🌷🌷🌷💯
Hej
Kan man säga att U x 1,6605 x 10-^24 = grammet ?
Nja, jag skulle nog snarare säga att 1u = 1,6605 · 10⁻²⁴g.
jag kanske utrycker mig fel. Jag verkar få rätt ändå,eller stämmer detta
O2 = 5.3136x10^-23 Gram
i minuten 09.24 i videon. Varför 5.0.10^27/6.022.10^23= 8.3×10^3 Varför inte 10^4 ... menar 10^27-10^23=10^4???
varför får du -23 och -24 på andra när du anävnder dig utav 1,66022*10 upphöjt till 24
Var i videon (vilken tid) menar du då?
Jag var nog trött och såg fel! Tack för att du gör dessa videos!
Sånt händer! 😊
1:30
Hej jag förstår inte varför du säger att 1u motsvarar 1,6605*10..
Det finns många olika sätt att ange en massa på. Då använder man olika enheter. Man kan till exempel säga att 50kg motsvarar 50000g eller 110 pund. En viktenhet som är mycket liten, det är den universella atommassenheten u. Då är det på det viset att 1u ≈ 1,6605 · 10⁻²⁴g.
Hej Magnus,
Jag hade hoppats att kunna få hjälp med en fråga, nu är den här frågan kanske inte direkt relaterat till det som du just gick igenom men jag har svårt att hitta andra klip som förklarar det bättre än du.
Hur beräknar man molmassan för kristallierad järnnitrat?
Fe(NO3)3 • 6H2O(s)
och vad betyder den här pricken i mitten??
Pricken i mitten är ett multiplikationstecken, fast ett _kemiskt_ multiplikationstecken. Det betyder att i varje enhet med järn(III)nitrat finns det också sex stycken vattenmolekyler. Jag pratar mer om det i min videogenomgång om kristallvatten: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/kristallvatten.html
@@MagnusEhinger01 Tack så hemskt mycket Magnus!
Abbe was here
Va?
Tyvärr jag kunde inte förstå både från den här videon och från min lärare. Vad ska jag göra :(
Fråga klassen
Magnus Ehinger Magnus Ehinger igår började vi med kapital 6 kemi 1. Då var det första lektion att lära oss att räkna. Men, tyvärr jag förstådd ej att vad betyder äntligen den 6,022*10 24 eller 6,022*10-24. Tack för att du finns och hjälper oss.
När man skriver ett tal upphöjt till ett annat, betyder det att man ska multiplicera talet med sig självt så många gånger som det är upphöjt till. Det betyder till exempel att 10² = 10 · 10 = 100, att 10³ = 10 · 10 · 10 = 1000 och så vidare. Det betyder att 6,022·10²³ = 602200000000000000000000.
För en genomgång av hur man använder upphöjda tal rekommenderar jag den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/matematik/matematik-1c/taluppfattning-och-aritmetik/6523-tal-i-potensform.html För mer om hur man använder just tiopotenser kan du också se den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/matematik/matematik-1c/taluppfattning-och-aritmetik/6525-tiopotensform-och-grundpotensform.html
Var det svar nog på din fråga, eller tolkade jag den fel?
Magnus Ehinger ska jag räkna så här till ex: 197 som är gulds atommassa . 197* 6,022 upphöjt till 23?
Magnus Ehinger ska jag multiplicera alltid med 6,022 upphöjt 23?
Det gick får snabbt för min hjärna att koppla..:(
Då är det ju det här fina med videogenomgångar, att du är alltid välkommen tillbaka och ta det en gång till! 😊 Ett tips är också att göra några enklare övningsuppgifter om substansmängd, molmassa och massa, och sedan komma tillbaka till videogenomgången för att komma lite längre och få djupare kunskaper.
6.22 De finns inte så många elefanter, det är orimligt.
Jag upplever också videon som sjukt onödigt komplicerat
Tack för återkopplingen! På vilket sätt tror du att jag skulle kunnat göra det mindre onödigt komplicerat?
Magnus du e en på miljonen
Tack! 😊
Nää jag förstår ingenting. För många grejer att tänka på. Kommer faila asså
Hur långt hänger du med, och var (vilken tid) känner du att det tar stopp? Så att jag kan hjälpa dig att komma över den här tröskeln!
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket, det är det där med mol och atommassa. Hur omvandlar man u till gram? Ett exempel är t.ex. kväve, om den har 14,0u, hur många gram blir det? Det är själva uträkningen som är jobbig.
@@txtthingz9670 Om man vill veta hur många gram en enda kväveatom väger, så kan man använda sig av omvandlingsfaktorn 1,6605·10⁻²⁴ g/u. Det betyder att kväveatomen väger 14,0 · 1,6605·10⁻²⁴ g = 2,3247·10⁻²³g.
För kväve gäller då också att molmassan _M_ = 14g/mol. Med hjälp av molmassan kan du räkna ut hur stor massa en viss substansmängd _n_ är. Låt oss säga att vi till exempel har 2,5 mol kväveatomer, alltså att _n_ = 2,5mol. Vi har sambandet _m_ = _Mn_ vilket ger oss att _m_ = 14g/mol · 2,5mol = 35g.
Det var mycket förvirrande för mig. Det var inte alls bra förklarad. Jag hoppas att skolan öppnar igen så jag kunna lära mig där.
För att kunna förstå innehållet i videogenomgången är det en hel del som man måste kunna redan innan. För det första måste man känna till hur man behandlar storhet, mätetal och enhet rent matematiskt. Det kan du lära dig mer om på ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/storhet-enhet-och-matetal.html För det andra måste du veta vad atommassa är, och hur det relaterar till storheterna molekylmassa och formelmassa. Det kan du lära dig mer om på ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/atommassa-molekylmassa-och-formelmassa.html När du har koll på det är du välkommen tillbaka till den här videogenomgången. Förhoppningsvis går det lättare att förstå den då! 😊
@@MagnusEhinger01 Jag vill bara säga att, även om jag inte fattar allt(än), så vill jag och många andra som har fått stort hjälp ifrån dina videos tacka dig:)
@@jesuslovesyou6108 Tack själv, det är ett nöje att få hjälpa dig! 😊
Fan kemi är inget vidare 👎👎
iaf stökiometri det är det värsta jag sett
@@helmetboyHD ja och det blir värre därifrån🤮
@@kol3158 vad kommer sen?
@@arvalb0 jag vet inte men det blir mer beräkningar / matte och konstiga ord man måste lära sig 😢