*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: th-cam.com/video/d3jMcYggw6o/w-d-xo.html Välkommen dit istället!
Informativa och underhållande lektioner på en ny och användbar platform kombinerat med en gedigen lärare som hjälper samtliga elever, du är fantastisk Magnus👍🙏
Två saker brukar jag tjata om på mina egna elever: 1) Rita bilder! Det hjälper så mycket för att visa att du förstår hur molekyler binder till varandra, hur saker löser sig i varandra etc, etc. 2) Skriv reaktionsformler! Sker det något kemiskt? Då SKA det vara med en reaktionsformel! 😉
Tack ska du ha! Har du sett att jag på min hemsida har alla videogenomgångarna sorterade i "kapitel" ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner.html och att jag har en massa gamla prov också? ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov.html De kan säkert hjälpa dig i ditt pluggande!
Magnus Ehinger ursäkta att jag stör men vi har en inlämningsuppgift på en labb vi gjorde i skolan. Och nu ska vi svara på ”varför alkoholer med mindre molekyler brinner lättare och löses lättare upp i vatten än vad alkoholer med stora molekyler gör”. Har du någon aning om varför det är så? Det skulle hjälpa väldigt mycket om jag fick svar:D
@@vipl_6971 Då har du kommit till exakt rätt ställe! Det är nämligen detta som jag förklarar i videogenomgången ovan. I alla fall varför de löser sig lättare i vatten. Fast samma resonemang går sedan att tillämpa på varför alkoholerna avdunstar lättare (och brinner lättare) också. Kolla på videogenomgången, och se vad du kan få ut av den! Om du fortfarande har några frågor efter det, så är det bara att skriva dem här, så ska jag försöka besvara dem.
Hej Magnus! Jag vill bara tacka dig för hur snäll människa du är som lär ut kemi på ett väldigt bra sätt! Du har gjort så att jag har fått bra resultat på mina prov!
Kan man säga så här då: Grundämnen, molekyler bestående av samma slags atomer. De binder sig till varandra mha 1. kovalent bindning 2. metallbindning och finns det mer?... Medans i kemiska föreningar (molekylföreningar och jonföreningar) binder sig mha 1. jonbindning 2. vätebindning 3. dipol-dipol-bindning och van der Waals bindning 4. Polärt kovalent bindning?
Hur kommer det sig att jonföreningar som NaCl löser sig i vatten trots att attraktionen mellan jonernas enhetsladdningar borde vara större än attraktionen mellan jonerna och respektive elektropositiva/elektronegativa sida på vattenmolekylen?
hejj kan man säga då att: ju långt kolskedien är desto sällan sker vätebindingar mellan den och vattnet? och ju flera hydroxid grupper är bindad till kol kedien desto löslig är kolmolekylen i vattnet? tack
Ja, så skulle man nog kunna säga. En liten detalj bara, och det är att den OH-grupp som sitter på en kolatom i en alkohol kallas för en hydroxYLgrupp, ingenting annat. 😊
Hej och tack så hemskt mycket för dina videos! Jag har en fundering. Har det någon betydelse för kroppen att vissa vitaminer är vatten- eller fettlösliga? T.ex. D-vitamin, vars molekyl är fettlöslig. Spelar det rent kroppsligt någon roll att den löser sig med fett? Är det en långsammare process jämfört med vattenlösliga vitaminer som reagerar direkt i kontakt med saliv? Och vad betyder det för kroppen? Hälsningar, Johanna
Nej, jag skulle inte tro att det har någon större betydelse för kroppen. Vår kropp har mekanismer för att ta upp både fett, proteiner och kolhydrater till blodomloppet, och därför bör fettlösliga vitaminer tas upp lika lätt som vattenlösliga. Kanske spelar det en viss roll för hur länge ett vitamin lagras i kroppen, men här spekulerar jag mest. Ett överskott på C-vitamin kissar man ut i princip omedelbart, medan jag har för mig att ett överskott på D-vitamin kan vara skadligt. Största problemet brukar dock ligga i att få i sig tillräckligt av vitaminerna. Förr i tiden var skörbjugg (vilket orsakas av C-vitaminbrist) ett stort problem, och "engelska sjukan" (rakitis, orsakas av D-vitaminbrist) likaså.
Hej! En fråga: Aceton, glycerol, etanol, strösocker är dipoler och har dipol-dipol bindningar mellan molekylerna och därför kan de lösas i vatten som är en dipol. (det är inte säkert att detta stämmer ens, så rätta det gärna!) natriumklorid, kopparsulfat, kaliumnitrat, natriumacetat är jonbindningar Varför löses sig jonbindningar i vatten? Gör alla det?
+Jake Rose Glycerol, etanol och strösocker har dessutom en eller flera OH-grupper på sig, vilket gör att de kan binda till vatten med vätebindningar. De ämnen som binds samman med jonbindningar löses gärna i polära lösningsmedel (som t.ex. vatten). Varför? Kolla den här videon: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6445-salters-loslighet-i-vatten.html
+Anna Eriksson Visst finns det det! Du hittar mina videolektioner om syror och baser för Kemi 1 på ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/syror-och-baser.html och för Kemi 2 på ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-2/lektioner/syror-och-baser.html.
Eftersom kol och väte har nästan samma elektronegativitet blir inte väteatomerna i hexan särdeles positivt laddade. Därför kan de inte bilda någon vätebindning till syret i vattenmolekylen (syret blir ju negativt laddat på grund av sin starka elektronegativitet).
Det här var det enda jag tyckte var otroligt krångligt med kemin i Naturkunskap 2. Kollar om och om igen. Antecknar varje gång. Hoppas jag lär mig till slut! 😅
Tack för jättebra videor! Just nu arbetar jag med dina "10 frågor om kemisk binding" men jag fastnar på en uppgift: Varför löser sig pentanol lätt i hexan medans metanol är mer svårlösligt i hexan?
Det beror på att metanol är betydligt mer polär, och metanolmolekyler binder i ganska hög grad till varandra med vätebindningar - mer än pentanolmolekyler.
+Magnus Ehinger Hmmm OK. Fast vad är den egentliga anledningen till att vissa alkoholer löser sig i vatten och andra inte? Varför löser sig etanol men inte hexanol? Handlar det bara om en skillnad i kolkedjelängden, och i så fall vad har längden på kolkedjan för egentlig betydelse? Varför kan inte alla alkoholer skapa vätebindningar till vatten med sina OH-grupper??
+Carl Johan Freme En riktigt bra fråga! För det första är det precis så som du säger, att OH-gruppen hos alla alkoholer gör den löslig i vatten. Men ju längre kolkedjan är, desto mindre löslig blir alkoholen i vatten. En lång kolkedja får nämligen svårare att binda till vattenmolekylerna, utan binder hellre till en annan lång kolkedja (med van der Waals-bindningar). Det finns ingen skarp gräns för det där, utan lösligheten sjunker successivt ju längre kolkedjan är.
Hej! Hur kommer det sig att salt inte är lösligt i glycerol? Salt som är en jonförening är väl extremt polär, precis som att glycerol är starkt polär med sina tre OH-grupper. Kan det då inte bildas dipol-dipol-bindningar till saltet?
Nja, salt är inte olösligt i glycerol, det är bara inte lika lösligt i glycerol som i vatten. Att det går att lösa salt i glycerol beror precis som du säger på OH-grupperna i glycerolmolekylen. Att det inte går att lösa lika mycket som i vatten beror på att glycerolmolekylen ändå innehåller tre kolatomer som ger den viss opolär karaktär.
Nejdå, huvudsaken är att det är _bindningar_ mellan de olika ämnena. Till exempel uppstår det jon-dipol-bindningar mellan vattenmolekylerna och jonerna när natriumklorid, NaCl, löses i vatten. Du kan lära dig mer om salters löslighet i vatten i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/salters-loslighet-i-vatten.html
Nej, det är just det som kännetecknar opolära molekykler: De är inte dipoler, och därför kan de inte heller binda till varandra med dipol-dipol-bindningar. Däremot kan de binda till varandra med van der Waals-bindningar, vilka man kan betrakta som en slags tillfälliga dipol-dipol-bindningar. Du kan lära dig mer om van der Waalsbindningar i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/5568-van-der-waals-bindningar.html
Nej, de har mycket olika lätt för att avdunsta. Ju starkare (och ju fler) bindningar det uppstår mellan molekylerna i ett ämne, desto svårare har det för att avdunsta.
Hej Magnus! Bra video, men det är en sak som jag funderat på över ett tag som jag inte fattar: Varför ritar man upp modeller av en del ämnen (som ammoniak i den här videon) med bindningar som ser olika ut? Alltså att en är tjockare, en är sträckat etc.
Du menar vid 9:22 då? Det är för att försöka illustrera att den tjocka kilen pekar mot dig, "ut" från skärmen/pappret. Den streckade bindningen använder man istället för att illustrera att bindningen pekar bort från dig, "in" i skärmen/pappret.
+Magnus Ehinger en sista fråga (tror jag) varför blandar sig 2-butanol och heptan ihop sig? Är det vätebindningar där också? Funkar vätebindningar när det inte är polära lösningar? 2-butanol är svag polärt
Hej! Varken jag eller min kemilärare kan förstå var dipol - dipol bindningen uppstår mellan t.ex. Etanol och vatten? Är inte den samma som vätebindningen? Tacksam för svar :)
Vätebindningen kan betraktas som en starkare form av dipol-dipol-bindning, men det är inte riktigt hela sanningen. I vätebindningen ingår att två elektronegativa atomer mer eller mindre delar på en proton (en vätejon). På vilket sätt kan då vatten och etanol binda till varandra, som inte är vätebindning? Vatten är en dipol eftersom syreatomen är så starkt elektronegativ. Det betyder att elektronerna tillbringar mer tid hos syreatomen än hos väteatomerna. Därför blir ändan med syreatomen mer negativt laddad än ändan med väteatomerna, som blir mer positivt laddad. Det är likadant med etanolmolekylen. Därför kan en vattenmolekyl vända sin positivt laddade ända mot etanolmolekylens negativt laddade syreatom, och därmed uppstår det en dipol-dipol-bindning mellan de två molekylerna.
+mm Nu finns det! Om DNA på ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/198-hur-dna-molekylen-kopieras-replikeras.html och hur RNA och proteiner bildas med start på ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/6497-proteinsyntesen-i-transkription.html.
Visst är det dipol bindning i ammoniak molekylen, men mellan atomerna i molekylen är det polär kovalent bindning. Det är väll dessa bindningar som bryts när ammoniak kokar? Jag hoppas du svarar
Nej, det är inte dipol-bindning _i_ ammoniakmolekylen, utan det är dipol-dipol-bindningar _mellan_ ammoniakmolekylerna. Det är dessa dipol-dipol-bindningar som bryts när ammoniak kokar.
Hej Magnus! Jag har rört till det litegrann.. Är NaCl en dipol? Kan en molekyl vara polär utan att vara en dipol? skulle uppskatta om du kunde hjälpa mig, tack!:)
1) Nej, NaCl är inte en dipol. Det beror på att det är en jonförening. Då sitter inte natrium- och kloridjonerna ihop alls som NaCl-enheter, utan omväxlande natrium- och kloridjoner i en enda stor NaCl-kristall. Kolla min videogenomgång om jonbindningar för att se vad jag menar: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonbindningar.html 2) Ja, en molekyl som glykol är polär trots att den inte är en dipol. Jag förklarar det mot slutet av videogenomgången på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipoler-och-opolara-molekyler.html
Hej Magnus, varför konstateras det att vid vätebindning delar molekylerna på en proton (vätet som sammanbinder de) och inte väte? Jag tänker att vätet delar elektronparbindning med syret samt attraheras av elektronerna på den andra molekylens syreatom, därav är det ju en väteatom och inte en vätejon? Vänlig hälsning
SVAR: Utdrag från ehinger.nu "I den första molekylen Den elektronegativa atomen drar åt sig så mycket av elektronerna, att väteatomen blir helt fri från elektroner Väteatomen - fast nu är det ju bara en vätejon, alltså en proton - kan pysa iväg till den andra elektronegativa atomen, som "lånar ut" sitt fria elektronpar till vätet."
Det stämmer att det i grund och botten är en väteatom. Men i en väteatom ingår alltid en proton *och* en elektron. I en vätebindning delar inte de två elektronegativa atomerna på några elektroner alls, utan det är bara protonen (och egentligen den positiva laddning som den bär på), som ingår i själva vätebindningen.
På den här sidan hittar du all information du behöver om du ska använda mig eller mitt material som källa: ehinger.nu/undervisning/om/om-dessa-sidor/kallkritik.html
När man löser ett ämne i vatten, räknas det bara som lösligt om alla atomer i det lösta ämnet reagerar med vattenmolekylerna? Som när NaCl löses i vatten.
Nejdå, du kan få en mättad lösning av natriumklorid också. Det är bara det att det krävs så mycket mer av ett lättlösligt salt än ett svårlösligt för att lösningen ska bli mättad.
Hur kan 4 valenselektroner (två i en elektronparbindning och två lediga) dela på bara en proton utan att protonen blir missnöjd? (protonen vill bara ha två valenselektroner för att uppnå ädelgasstruktur) eller är det så att en av de två valenselektronerna i elektronparbindningen och en av de två lediga valenselektronerna ingår inte i vätebindningen så att protonen blir nöjd?
Man kan betrakta vätebindningarna (inte van der Waalsbindningarna) som extra starka dipol-dipol-bindningar. Väteatomen blir mer plusladdad när den är bunden till en starkt elektronegativ atom, och kan då binda till en annan starkt elektronegativ atom (som är mer minusladdad). När den gör det, kan man också se det som att vätatomen (tillfälligt) släpper de två elektronerna från den första elektronegativa atomen, och istället binder till den andra elektronegativa atomen via dess fria elektronpar.
Så man kan säga att väteatomen typ är en servitris som försöker servera två kunder kostant fast kan inte göra det samtidigt eftersom de sitter vid två olika bord, efter ena kunden äter klart serverar hon kuden igen, och sedan den andra efter han äter klart, vilket är varför du skriver "(tillfälligt)". Väteatomen värvar alltså mellan de två olika kunderna konstant kan man säga. Frågan är varför inte väteatomen väljer att sluta servera två atomer, och istället bara en atom.
Ja, så skulle man kunna säga - det var en liknelse som var ny för mig! Anledningen till att väteatomen inte "kan" bestämma sig är elektronernas natur i bindningen O-H. Ena stunden är de nära väteatomen, och då är väteatomen också bunden till syreatomen. Andra stunden är de på andra sidan om syreatomen, och då kan väteatomen sticka iväg och "låna" elektroner hos en annan starkt elektronegativ atom.
Om man få några olika molekyler på ett prov som man vet är dipoler, hur vet man vilken av dem som är mest löslig i vatten? Är det den som har störst polär del?
Ja, eller att den som har längst kolkedja är minst löslig i vatten. För egen del brukar jag försöka göra så att det ändå ska vara tydligt vad som är det rätta svaret. Se till exempel fråga 5 i det här gamla provet: www.ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/kemisk-bindning/prov-2015-11-06-i-kemisk-bindning.html
Det finns inget definitivt bestämt; det är upp till varje skola att bestämma hur man gör. På den skola som jag jobbar på just nu läser vi Kemi 2 från januari år 2 till april år 3.
När man går på teknikprogrammet är det bara obligatoriskt med Kemi 1. Om man vill, kan man välja Kemi 2 i tvåan eller trean (beroende på hur det ordnas på skolan).
Här gäller det att vara lite noga med språket: Metanol är inte en vätebindning. Mellan metanolmolekyler är det dock så att det kan uppstå vätebindningar, det är helt riktigt. OCH dipol-dipol-bindningar! 😊
Man behöver fundera på om molekylerna är polära eller opolära. Mellan polära molekyler kan det nämligen uppstå dipol-dipol-bindningar, men mellan opolära molekyler kan det bara uppstå van der Waals-bindningar. Jag har också en "nyckel" till hur man ska ta reda på vad det är i videogenomgången på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/hur-ser-man-pa-amnena-vilka-bindningar-som-haller-dem-samman.html
@@MagnusEhinger01 Oj. Har ju till och med antecknat hela det "schemat" från en annan gång när jag kollade på den videon och den låg precis bredvid mig men glömde av att det var då jag skulle använda den(: Har prov om några dagar så tackar så mycket för hjälpen!
hej magnus får jag använda din bild på metanol i mitt arbete? den hade suttit perfekt !! jag kan skicka mitt arbete till dig också så får du säga vad du tycker :)
Det är inte min bild, utan den har jag tagit från wikipedia (vilket är tillåtet). 😊 Du kan läsa i beskrivningen vilka bildkällor jag har, och var man laddar ner dem.
Hej Magnus! Jag undrar om du kan hjälpa. Vad är det som händer med sackaros i vattnet? Jag vet hur NaCl reagerar med H2O men sackaros är en disackarid och löser sig annorlunda än koksalt. Vad händer med socker på en atomisk-molekylär nivå, om det går att förklara? Samma sak med vetemjöl som är då en polysackarid, vad händer med den?
Du behöver först förstå att sackaros är en polär molekyl. Se den här videogenomgången från 10:52: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipoler-och-opolara-molekyler.html Eftersom sackarosen är polär kan det uppstå vätebindningar mellan sackarosmolekylen och vattenmolekylerna, och därför kan den lösa sig i vattnet.
Hej! Kanske inte rätt video för frågan men har med lösningar att göra så jag gör ett försök! Jag hade en uppgift där jag skulle ta reda på koncentrationen av kväve i en 100 ml lösning av ammoniumnitrat med koncentrationen 4 mol/dm^3. Min tankegång gick då att jag tog from g/mol på ammoniumnitrat för att få reda på hur många gram ammoniumnitrat jag hade (och kan därmed lista ut hur många gram kväve som är i lösningen.), det visade sig vara runt 32 gram ammoniumnitrat. Sedan så tog jag reda på ammoniumnitrats densitet för att få reda på hur många ml som 32 gram motsvarar, eftersom att lösningen ska vara 100 ml och det då inte går att ha 100 ml vatten och sedan tillsätta 32 gram ammoniumnitrat eftersom att det skulle göra så att lösningen var mer än 100 ml. Med det så kunde jag lista ut hur mycket lösningen vägde (Vattenmängden + 32 gram) och därmed lista ut koncentrationen av kväve. Min lärare gillade verkligen inte min tankegång gällande att ta fram densiteten av ammoniumnitrat utan han ville att jag skulle räkna på att lösningen hade 100 ml vatten och vägde 100 gram. Jag tycker att det verkar konstigt då jag har 32 gram ammoniumnitrat i lösningen, det borde medföra att med 100 ml vatten och 32 gram ammoniumnitrat så borde lösningen väga 132 gram. Kan du förklara hur du skulle göra? Har min lärare rätt? Isåfall varför? Han ville inte ge ett tydligt svar på varför, utan envisades bara med att det är så han vill att det ska göras. Skulle vara super tacksam för svar! Fantastiska videos, fortsätt med det du gör!
När man tillreder en lösning med en viss koncentration i enheten mol/dm³ gör man så att man väger upp ämnet som ska lösas och tillsätter lösningsmedel (vatten) _tills volymen blir 0,100dm³_ (i ditt exempel). Det spelar alltså ingen roll vilken massa eller densitet den totala lösningen har eftersom _slutvolymen_ ändå är den du räknar med.
@@MagnusEhinger01 Så man gör så som jag beskrev där jag hade 32 gram ämne och tillsatte vatten tills att det blev 100 ml? Och för att räkna på det, eftersom att det var en teoretisk fråga, så behöver man ämnets densitet för att kunna veta hur mycket lösningsmedel som ska tillsättas för att hela lösningen ska vara 100 ml, eller hur?
@@Auyl97 Nej, det funkar tyvärr inte. Det är nämligen så att när det lösta ämnet binder till lösningsmedlet så kan den totala volymen både öka och minska beroende på hur pass starka bindningarna mellan ämnena är. Det här är ett klassisk experiment som man kan göra för att demonstrera det: Häll samman 50,0 ml ren etanol med 50,0 ml avjonat vatten. Den totala volymen kommer att bli 90-95 ml, vilket beror på att bindningarna mellan vatten- och etanolmolekylerna är kortare (och starkare) än bindningarna mellan etanolmolekylerna. Det du behöver göra istället är att beräkna hur stor substansmängd massan på det lösta ämnet motsvarar. Sedan delar du den substansmängden med lösningens totala volym (slutvolymen) för att få koncentrationen i mol/dm³.
Ja. Jag skulle lägga lägga till aggregationstillstånden och [H₂O] ovanför reaktionspilen också, för att göra det riktigt snyggt. Såhär: latex.codecogs.com/png.latex?%5Cfn_jvn%20%5Ctext%7BCuSO%7D_4%28%5Ctext%7Bs%7D%29%20%5Cxrightarrow%5B%5D%7B%5B%5Ctext%7BH%7D_2%5Ctext%7BO%7D%5D%7D%20%5Ctext%7BCu%7D%5E%7B2+%7D%28%5Ctext%7Baq%7D%29%20+%20%5Ctext%7BSO%7D_4%5E%7B2-%7D%28%5Ctext%7Baq%7D%29
Ja, mer eller mindre. Ju längre en alkohols kolkedja är, desto mindre blir det polära inslaget. Och ju fler alkoholgrupper (OH-grupper) som sitter på kolkedjan, desto mer polär blir alkoholen.
*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: th-cam.com/video/d3jMcYggw6o/w-d-xo.html Välkommen dit istället!
Informativa och underhållande lektioner på en ny och användbar platform kombinerat med en gedigen lärare som hjälper samtliga elever, du är fantastisk Magnus👍🙏
Tack! 😊
hade aldrig nått mina betyg i kemi om det inte vore för dina videoklipp, tack!
+bajen attack Härligt att höra att jag har så många duktiga elever runt om i Sverige!
"Not all heroes wear capes" skulle man kunna säga om dig!
Tack! 😄
Magnus Ehinger Har prov imorgon, några visdomsord? 😁
Två saker brukar jag tjata om på mina egna elever: 1) Rita bilder! Det hjälper så mycket för att visa att du förstår hur molekyler binder till varandra, hur saker löser sig i varandra etc, etc. 2) Skriv reaktionsformler! Sker det något kemiskt? Då SKA det vara med en reaktionsformel! 😉
@@MagnusEhinger01 Finemaaaang mr Magnus Ehinger, tacktack
@@Bananhammock Lycka till på ditt prov! 👍
Tack så jättemycket för en fokuserad och lättförståd video! Du anar inte hur mycket du hjälper mig Magnus! God jul och gott nytt år! :D
Härligt att höra att jag kan hjälpa dig. God jul själv, och hoppas ditt 2017 blir formidabelt! 😊
du är grym! Har kollat på de flesta kemi 1 videos du har gjort, hjälper massor!
Tack ska du ha! Har du sett att jag på min hemsida har alla videogenomgångarna sorterade i "kapitel" ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner.html och att jag har en massa gamla prov också? ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov.html De kan säkert hjälpa dig i ditt pluggande!
Magnus Ehinger ursäkta att jag stör men vi har en inlämningsuppgift på en labb vi gjorde i skolan. Och nu ska vi svara på ”varför alkoholer med mindre molekyler brinner lättare och löses lättare upp i vatten än vad alkoholer med stora molekyler gör”. Har du någon aning om varför det är så? Det skulle hjälpa väldigt mycket om jag fick svar:D
@@vipl_6971 Då har du kommit till exakt rätt ställe! Det är nämligen detta som jag förklarar i videogenomgången ovan. I alla fall varför de löser sig lättare i vatten. Fast samma resonemang går sedan att tillämpa på varför alkoholerna avdunstar lättare (och brinner lättare) också. Kolla på videogenomgången, och se vad du kan få ut av den! Om du fortfarande har några frågor efter det, så är det bara att skriva dem här, så ska jag försöka besvara dem.
du räddar mitt liv! Tack så jätte mycket, min lärare är inte så jätte bra på att förklara om jag säger så.
Tack själv! Mitt mål är att rädda en massa kemister till Sverige! 😊
Magnus min bram, jag älskar dig
Och jag älskar alla som vill lära sig kemi! 😊
Jättebra video, lätt att följa med i, bra förklarat och rolig att titta på, tusen tack!!! :)
Tack själv, vad kul att du tyckte den var rolig också! 😊
Riktigt bra videos!
Hjälpt mig väldigt mycket.
Bra animationer också!!
Tack Magnus =)
+Emil Larsson Tack för det och varsågod! :-)
+Magnus Ehinger Grymt! 😄
Hej Magnus! Jag vill bara tacka dig för hur snäll människa du är som lär ut kemi på ett väldigt bra sätt! Du har gjort så att jag har fått bra resultat på mina prov!
Tack själv, det gör mig glad att höra att du lär dig en massa kemi! 😊
Du är min Gud.
Isak Persson min med
Äsch, jag är ju bara vanlig biologi- och kemilärare! 😉
Kan man säga så här då:
Grundämnen, molekyler bestående av samma slags atomer. De binder sig till varandra mha 1. kovalent bindning 2. metallbindning och finns det mer?...
Medans i kemiska föreningar (molekylföreningar och jonföreningar) binder sig mha 1. jonbindning 2. vätebindning 3. dipol-dipol-bindning och van der Waals bindning 4. Polärt kovalent bindning?
Hur kommer det sig att jonföreningar som NaCl löser sig i vatten trots att attraktionen mellan jonernas enhetsladdningar borde vara större än attraktionen mellan jonerna och respektive elektropositiva/elektronegativa sida på vattenmolekylen?
Du är fantastisk!
Man tackar! 😊
Om jag vill ta upp vatten med en bommustuss, bildas det då vätebindningar eller dipol-dipolbindningar mellan vattnet och cellulosan?
Svaret är "ja" på båda, eftersom vätebindningar kan betraktas som en starkare form av dipol-dipol-bindningar. Med andra ord, vätebindningar: Absolut!
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket! Du är bäst!
@@leonwennerholm3832 Var god! 😊
hejj kan man säga då att:
ju långt kolskedien är desto sällan sker vätebindingar mellan den och vattnet?
och ju flera hydroxid grupper är bindad till kol kedien desto löslig är kolmolekylen i vattnet?
tack
Ja, så skulle man nog kunna säga. En liten detalj bara, och det är att den OH-grupp som sitter på en kolatom i en alkohol kallas för en hydroxYLgrupp, ingenting annat. 😊
Hej och tack så hemskt mycket för dina videos!
Jag har en fundering. Har det någon betydelse för kroppen att vissa vitaminer är vatten- eller fettlösliga? T.ex. D-vitamin, vars molekyl är fettlöslig. Spelar det rent kroppsligt någon roll att den löser sig med fett? Är det en långsammare process jämfört med vattenlösliga vitaminer som reagerar direkt i kontakt med saliv? Och vad betyder det för kroppen?
Hälsningar,
Johanna
Nej, jag skulle inte tro att det har någon större betydelse för kroppen.
Vår kropp har mekanismer för att ta upp både fett, proteiner och
kolhydrater till blodomloppet, och därför bör fettlösliga vitaminer tas
upp lika lätt som vattenlösliga.
Kanske spelar det en viss roll för hur länge ett vitamin lagras i kroppen, men här spekulerar jag mest. Ett överskott på C-vitamin kissar man ut i princip omedelbart, medan jag har för mig att ett överskott på D-vitamin kan vara skadligt.
Största problemet brukar dock ligga i att få i sig tillräckligt av vitaminerna. Förr i tiden var skörbjugg (vilket orsakas av C-vitaminbrist) ett stort problem, och "engelska sjukan" (rakitis, orsakas av D-vitaminbrist) likaså.
Du är mitt allt
Ponte Lontan Pontus du e mitt allt
Dessa filmer har varit min räddning... Om jag bara hittade de tidigare... Förstår allt enklare än i boken
+TheIrbe Härligt att höra att jag räddat dig. Hjälp mig sprida det så att jag kan rädda fler!
Hej! En fråga:
Aceton, glycerol, etanol, strösocker är dipoler och har dipol-dipol bindningar mellan molekylerna och därför kan de lösas i vatten som är en dipol. (det är inte säkert att detta stämmer ens, så rätta det gärna!)
natriumklorid, kopparsulfat, kaliumnitrat, natriumacetat är jonbindningar
Varför löses sig jonbindningar i vatten? Gör alla det?
+Jake Rose Glycerol, etanol och strösocker har dessutom en eller flera OH-grupper på sig, vilket gör att de kan binda till vatten med vätebindningar. De ämnen som binds samman med jonbindningar löses gärna i polära lösningsmedel (som t.ex. vatten). Varför? Kolla den här videon: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6445-salters-loslighet-i-vatten.html
Tack Magnus !!!
+Anna Kozlowska Varsågod!!!
18:30 vad hände med "Everything counts in large amounts"?
Hur då, menar du?
kan du svara på frågan hur man ska formulera en regel för ämnens löslighet och polaritet?
skulle va jätte tacksam
bra
Tack! 😊
Jättebra videor, de har hjälp mig mycket! Kommer det komma någon om syror och baser, PH värde osv typ? Det skulle jag behöva! :)
+Anna Eriksson Visst finns det det! Du hittar mina videolektioner om syror och baser för Kemi 1 på ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/syror-och-baser.html och för Kemi 2 på ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-2/lektioner/syror-och-baser.html.
+Magnus Ehinger Åh tack!!!
Hej! jag undrar varför syret i vattenmolekylen inte kan binda till vätet i hexanmolekylen med vätebindning
Eftersom kol och väte har nästan samma elektronegativitet blir inte väteatomerna i hexan särdeles positivt laddade. Därför kan de inte bilda någon vätebindning till syret i vattenmolekylen (syret blir ju negativt laddat på grund av sin starka elektronegativitet).
Det här var det enda jag tyckte var otroligt krångligt med kemin i Naturkunskap 2. Kollar om och om igen. Antecknar varje gång. Hoppas jag lär mig till slut! 😅
Du ska se att det sätter sig så småningom, om du håller i och kämpar på! 😊
Tack för jättebra videor! Just nu arbetar jag med dina "10 frågor om kemisk binding" men jag fastnar på en uppgift: Varför löser sig pentanol lätt i hexan medans metanol är mer svårlösligt i hexan?
Det beror på att metanol är betydligt mer polär, och metanolmolekyler binder i ganska hög grad till varandra med vätebindningar - mer än pentanolmolekyler.
Magnus, underbara filmer som vanligt!
Fråga; Varför löser sig inte pentanol till i vatten?
+Carl Johan Freme Tack för det! Det är av samma anledning som att hexan är svårlösligt i vatten (se 17:30 i videoklippet).
+Magnus Ehinger Hmmm OK. Fast vad är den egentliga anledningen till att vissa alkoholer löser sig i vatten och andra inte? Varför löser sig etanol men inte hexanol? Handlar det bara om en skillnad i kolkedjelängden, och i så fall vad har längden på kolkedjan för egentlig betydelse? Varför kan inte alla alkoholer skapa vätebindningar till vatten med sina OH-grupper??
+Carl Johan Freme En riktigt bra fråga! För det första är det precis så som du säger, att OH-gruppen hos alla alkoholer gör den löslig i vatten. Men ju längre kolkedjan är, desto mindre löslig blir alkoholen i vatten. En lång kolkedja får nämligen svårare att binda till vattenmolekylerna, utan binder hellre till en annan lång kolkedja (med van der Waals-bindningar). Det finns ingen skarp gräns för det där, utan lösligheten sjunker successivt ju längre kolkedjan är.
Hej! Hur kommer det sig att salt inte är lösligt i glycerol? Salt som är en jonförening är väl extremt polär, precis som att glycerol är starkt polär med sina tre OH-grupper. Kan det då inte bildas dipol-dipol-bindningar till saltet?
Nja, salt är inte olösligt i glycerol, det är bara inte lika lösligt i glycerol som i vatten. Att det går att lösa salt i glycerol beror precis som du säger på OH-grupperna i glycerolmolekylen. Att det inte går att lösa lika mycket som i vatten beror på att glycerolmolekylen ändå innehåller tre kolatomer som ger den viss opolär karaktär.
Tack, nu förstår jag mycket bättre!
Måste det vara vätebindningar mellan ämnet och vatten för att det ska vara lösligt i vatten?
Nejdå, huvudsaken är att det är _bindningar_ mellan de olika ämnena. Till exempel uppstår det jon-dipol-bindningar mellan vattenmolekylerna och jonerna när natriumklorid, NaCl, löses i vatten. Du kan lära dig mer om salters löslighet i vatten i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/salters-loslighet-i-vatten.html
Kan två opolära molekyler binda sig till varandra med dipol-dipol bindningar?
Nej, det är just det som kännetecknar opolära molekykler: De är inte dipoler, och därför kan de inte heller binda till varandra med dipol-dipol-bindningar. Däremot kan de binda till varandra med van der Waals-bindningar, vilka man kan betrakta som en slags tillfälliga dipol-dipol-bindningar. Du kan lära dig mer om van der Waalsbindningar i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/5568-van-der-waals-bindningar.html
tack, klargjorde så mycket mer. Du är en ängel!
👼😉
Fråga:avdunstar alla vätskor lika lätt?
Vilken av molekylerna kolvätemolekyl, etanolmolekyl och metanolmolekyler avdunstar lättast och varför?
Nej, de har mycket olika lätt för att avdunsta. Ju starkare (och ju fler) bindningar det uppstår mellan molekylerna i ett ämne, desto svårare har det för att avdunsta.
Varför kan inte hexan och heptan bindas med molekylbindningar? Det är väll en molekylförening med kovalenta bindningar?
Vad menar du med "molekylbindningar"?
@@MagnusEhinger01 Jag hade sätt fel. Tack för hjälpen!
@@supersebbe0414 Ingen orsak!
Hej Magnus! Bra video, men det är en sak som jag funderat på över ett tag som jag inte fattar: Varför ritar man upp modeller av en del ämnen (som ammoniak i den här videon) med bindningar som ser olika ut? Alltså att en är tjockare, en är sträckat etc.
Du menar vid 9:22 då? Det är för att försöka illustrera att den tjocka kilen pekar mot dig, "ut" från skärmen/pappret. Den streckade bindningen använder man istället för att illustrera att bindningen pekar bort från dig, "in" i skärmen/pappret.
Vet du varför 2-butanol och aceton löser sig i vatten och heptan?
Ja, det är av samma anledning som när alla andra ämnen löser sig i varandra: Det kan uppstå bindningar mellan molekylerna i ämnet.
Tack så mycket för snabbt svar!! Blir det vätebindningar mellan salicylsyra och vatten?
Jadå. Även dipol-dipol-bindningar spelar en viktig roll.
+Magnus Ehinger en sista fråga (tror jag) varför blandar sig 2-butanol och heptan ihop sig? Är det vätebindningar där också? Funkar vätebindningar när det inte är polära lösningar? 2-butanol är svag polärt
Nej, inte vätebindningar. Vad är det som krävs för att det ska kunna uppstå vätebindningar?
Hej! Varken jag eller min kemilärare kan förstå var dipol - dipol bindningen uppstår mellan t.ex. Etanol och vatten? Är inte den samma som vätebindningen? Tacksam för svar :)
Vätebindningen kan betraktas som en starkare form av dipol-dipol-bindning, men det är inte riktigt hela sanningen. I vätebindningen ingår att två elektronegativa atomer mer eller mindre delar på en proton (en vätejon).
På vilket sätt kan då vatten och etanol binda till varandra, som inte är vätebindning? Vatten är en dipol eftersom syreatomen är så starkt elektronegativ. Det betyder att elektronerna tillbringar mer tid hos syreatomen än hos väteatomerna. Därför blir ändan med syreatomen mer negativt laddad än ändan med väteatomerna, som blir mer positivt laddad.
Det är likadant med etanolmolekylen. Därför kan en vattenmolekyl vända sin positivt laddade ända mot etanolmolekylens negativt laddade syreatom, och därmed uppstår det en dipol-dipol-bindning mellan de två molekylerna.
Tack för svaret, då förstår jag bättre! :)
Skulle du kunna ha en genomgång om cellgenetik, DNA, RNA? Alltså hur DNA copiers och hur proteiner bildas.
+shataw lautner Bra idé, det ska jag göra!
+mm Nu finns det! Om DNA på ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/198-hur-dna-molekylen-kopieras-replikeras.html och hur RNA och proteiner bildas med start på ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/6497-proteinsyntesen-i-transkription.html.
Visst är det dipol bindning i ammoniak molekylen, men mellan atomerna i molekylen är det polär kovalent bindning. Det är väll dessa bindningar som bryts när ammoniak kokar? Jag hoppas du svarar
Nej, det är inte dipol-bindning _i_ ammoniakmolekylen, utan det är dipol-dipol-bindningar _mellan_ ammoniakmolekylerna. Det är dessa dipol-dipol-bindningar som bryts när ammoniak kokar.
@@MagnusEhinger01 tack så mycket, du är så bra på det här med Kemi!
@@dimaabufayyad9107 Det är typ därför jag är lärare... 😉
Hej Magnus! Jag har rört till det litegrann..
Är NaCl en dipol?
Kan en molekyl vara polär utan att vara en dipol?
skulle uppskatta om du kunde hjälpa mig, tack!:)
1) Nej, NaCl är inte en dipol. Det beror på att det är en jonförening. Då sitter inte natrium- och kloridjonerna ihop alls som NaCl-enheter, utan omväxlande natrium- och kloridjoner i en enda stor NaCl-kristall. Kolla min videogenomgång om jonbindningar för att se vad jag menar: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/jonbindningar.html
2) Ja, en molekyl som glykol är polär trots att den inte är en dipol. Jag förklarar det mot slutet av videogenomgången på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipoler-och-opolara-molekyler.html
@@MagnusEhinger01 Du är en ängel! Tack!
Hej Magnus, varför konstateras det att vid vätebindning delar molekylerna på en proton (vätet som sammanbinder de) och inte väte? Jag tänker att vätet delar elektronparbindning med syret samt attraheras av elektronerna på den andra molekylens syreatom, därav är det ju en väteatom och inte en vätejon?
Vänlig hälsning
SVAR:
Utdrag från ehinger.nu
"I den första molekylen
Den elektronegativa atomen drar åt sig så mycket av elektronerna, att väteatomen blir helt fri från elektroner
Väteatomen - fast nu är det ju bara en vätejon, alltså en proton - kan pysa iväg till den andra elektronegativa atomen, som "lånar ut" sitt fria elektronpar till vätet."
Det stämmer att det i grund och botten är en väteatom. Men i en väteatom ingår alltid en proton *och* en elektron. I en vätebindning delar inte de två elektronegativa atomerna på några elektroner alls, utan det är bara protonen (och egentligen den positiva laddning som den bär på), som ingår i själva vätebindningen.
Vilka källor använder du? Jag måste källhänvisa till en laborationsrapport jag ska skriva.
På den här sidan hittar du all information du behöver om du ska använda mig eller mitt material som källa: ehinger.nu/undervisning/om/om-dessa-sidor/kallkritik.html
@@MagnusEhinger01 Tack!
@@leoschechtmann2098 Varsågod! 😊
När man löser ett ämne i vatten, räknas det bara som lösligt om alla atomer i det lösta ämnet reagerar med vattenmolekylerna? Som när NaCl löses i vatten.
Nejdå, du kan få en mättad lösning av natriumklorid också. Det är bara det att det krävs så mycket mer av ett lättlösligt salt än ett svårlösligt för att lösningen ska bli mättad.
Hur kan 4 valenselektroner (två i en elektronparbindning och två lediga) dela på bara en proton utan att protonen blir missnöjd? (protonen vill bara ha två valenselektroner för att uppnå ädelgasstruktur) eller är det så att en av de två valenselektronerna i elektronparbindningen och en av de två lediga valenselektronerna ingår inte i vätebindningen så att protonen blir nöjd?
I vilken molekyl menar du då?
Van der Waarl bindningarna mellan vattenatomerna och etanolatomerna på bilden vid nio minuter.
Man kan betrakta vätebindningarna (inte van der Waalsbindningarna) som extra starka dipol-dipol-bindningar. Väteatomen blir mer plusladdad när den är bunden till en starkt elektronegativ atom, och kan då binda till en annan starkt elektronegativ atom (som är mer minusladdad). När den gör det, kan man också se det som att vätatomen (tillfälligt) släpper de två elektronerna från den första elektronegativa atomen, och istället binder till den andra elektronegativa atomen via dess fria elektronpar.
Så man kan säga att väteatomen typ är en servitris som försöker servera två kunder kostant fast kan inte göra det samtidigt eftersom de sitter vid två olika bord, efter ena kunden äter klart serverar hon kuden igen, och sedan den andra efter han äter klart, vilket är varför du skriver "(tillfälligt)". Väteatomen värvar alltså mellan de två olika kunderna konstant kan man säga. Frågan är varför inte väteatomen väljer att sluta servera två atomer, och istället bara en atom.
Ja, så skulle man kunna säga - det var en liknelse som var ny för mig! Anledningen till att väteatomen inte "kan" bestämma sig är elektronernas natur i bindningen O-H. Ena stunden är de nära väteatomen, och då är väteatomen också bunden till syreatomen. Andra stunden är de på andra sidan om syreatomen, och då kan väteatomen sticka iväg och "låna" elektroner hos en annan starkt elektronegativ atom.
Om man få några olika molekyler på ett prov som man vet är dipoler, hur vet man vilken av dem som är mest löslig i vatten? Är det den som har störst polär del?
Ja, eller att den som har längst kolkedja är minst löslig i vatten. För egen del brukar jag försöka göra så att det ändå ska vara tydligt vad som är det rätta svaret. Se till exempel fråga 5 i det här gamla provet: www.ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/kemisk-bindning/prov-2015-11-06-i-kemisk-bindning.html
@@MagnusEhinger01Tack så mycket för svaret. De där med kolkedjan, är det för att det är för stor opolär del då?
@@ML-xj4uh Ja, just det.
Till dina framtida video kanske du kan beskriva lite mer, om du förstår. Länna som om att denna information ligger på E nivå :D
+Marcus Axelsson Det är inte så dum idé. Jag kanske gör några videor där jag ger exempel på mer komplicerade problem, och löser dem.
Hej! Jag har en fråga. När läser man kemi 2? Läser man det i 3 an på gymnasiet? Jag ska gå TK läser man kemi 2 då?
Det finns inget definitivt bestämt; det är upp till varje skola att bestämma hur man gör. På den skola som jag jobbar på just nu läser vi Kemi 2 från januari år 2 till april år 3.
När man går på teknikprogrammet är det bara obligatoriskt med Kemi 1. Om man vill, kan man välja Kemi 2 i tvåan eller trean (beroende på hur det ordnas på skolan).
Okej då vet jag det, tack för snabb svar:)
vänta men metanol har en H och O bindnng ska den då inte vara vätebindning?
Här gäller det att vara lite noga med språket: Metanol är inte en vätebindning. Mellan metanolmolekyler är det dock så att det kan uppstå vätebindningar, det är helt riktigt. OCH dipol-dipol-bindningar! 😊
Bästa läraren!
Hur vet man när det är en dipol-dipol bindning och när det är en van der Waals bindning?
Man behöver fundera på om molekylerna är polära eller opolära. Mellan polära molekyler kan det nämligen uppstå dipol-dipol-bindningar, men mellan opolära molekyler kan det bara uppstå van der Waals-bindningar. Jag har också en "nyckel" till hur man ska ta reda på vad det är i videogenomgången på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/hur-ser-man-pa-amnena-vilka-bindningar-som-haller-dem-samman.html
@@MagnusEhinger01 Oj. Har ju till och med antecknat hela det "schemat" från en annan gång när jag kollade på den videon och den låg precis bredvid mig men glömde av att det var då jag skulle använda den(: Har prov om några dagar så tackar så mycket för hjälpen!
@@Notle03 Det var så lite så, lycka till på ditt prov! 👍
hej magnus får jag använda din bild på metanol i mitt arbete? den hade suttit perfekt !! jag kan skicka mitt arbete till dig också så får du säga vad du tycker :)
Det är inte min bild, utan den har jag tagit från wikipedia (vilket är tillåtet). 😊 Du kan läsa i beskrivningen vilka bildkällor jag har, och var man laddar ner dem.
Magnus Ehinger vill du se mitt arbete :p
Gärna, men jag har nog tyvärr inte möjlighet att ge någon vettig feedback på det just nu.
Hej Magnus! Jag undrar om du kan hjälpa.
Vad är det som händer med sackaros i vattnet?
Jag vet hur NaCl reagerar med H2O men sackaros är en disackarid
och löser sig annorlunda än koksalt. Vad händer med socker på en atomisk-molekylär nivå, om det går att förklara? Samma sak med vetemjöl som är då en polysackarid, vad händer med den?
Du behöver först förstå att sackaros är en polär molekyl. Se den här videogenomgången från 10:52: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipoler-och-opolara-molekyler.html Eftersom sackarosen är polär kan det uppstå vätebindningar mellan sackarosmolekylen och vattenmolekylerna, och därför kan den lösa sig i vattnet.
så
Hej! Kanske inte rätt video för frågan men har med lösningar att göra så jag gör ett försök! Jag hade en uppgift där jag skulle ta reda på koncentrationen av kväve i en 100 ml lösning av ammoniumnitrat med koncentrationen 4 mol/dm^3.
Min tankegång gick då att jag tog from g/mol på ammoniumnitrat för att få reda på hur många gram ammoniumnitrat jag hade (och kan därmed lista ut hur många gram kväve som är i lösningen.), det visade sig vara runt 32 gram ammoniumnitrat. Sedan så tog jag reda på ammoniumnitrats densitet för att få reda på hur många ml som 32 gram motsvarar, eftersom att lösningen ska vara 100 ml och det då inte går att ha 100 ml vatten och sedan tillsätta 32 gram ammoniumnitrat eftersom att det skulle göra så att lösningen var mer än 100 ml. Med det så kunde jag lista ut hur mycket lösningen vägde (Vattenmängden + 32 gram) och därmed lista ut koncentrationen av kväve.
Min lärare gillade verkligen inte min tankegång gällande att ta fram densiteten av ammoniumnitrat utan han ville att jag skulle räkna på att lösningen hade 100 ml vatten och vägde 100 gram. Jag tycker att det verkar konstigt då jag har 32 gram ammoniumnitrat i lösningen, det borde medföra att med 100 ml vatten och 32 gram ammoniumnitrat så borde lösningen väga 132 gram.
Kan du förklara hur du skulle göra? Har min lärare rätt? Isåfall varför? Han ville inte ge ett tydligt svar på varför, utan envisades bara med att det är så han vill att det ska göras. Skulle vara super tacksam för svar! Fantastiska videos, fortsätt med det du gör!
När man tillreder en lösning med en viss koncentration i enheten mol/dm³ gör man så att man väger upp ämnet som ska lösas och tillsätter lösningsmedel (vatten) _tills volymen blir 0,100dm³_ (i ditt exempel). Det spelar alltså ingen roll vilken massa eller densitet den totala lösningen har eftersom _slutvolymen_ ändå är den du räknar med.
@@MagnusEhinger01 Så man gör så som jag beskrev där jag hade 32 gram ämne och tillsatte vatten tills att det blev 100 ml? Och för att räkna på det, eftersom att det var en teoretisk fråga, så behöver man ämnets densitet för att kunna veta hur mycket lösningsmedel som ska tillsättas för att hela lösningen ska vara 100 ml, eller hur?
@@Auyl97 Nej, det funkar tyvärr inte. Det är nämligen så att när det lösta ämnet binder till lösningsmedlet så kan den totala volymen både öka och minska beroende på hur pass starka bindningarna mellan ämnena är. Det här är ett klassisk experiment som man kan göra för att demonstrera det: Häll samman 50,0 ml ren etanol med 50,0 ml avjonat vatten. Den totala volymen kommer att bli 90-95 ml, vilket beror på att bindningarna mellan vatten- och etanolmolekylerna är kortare (och starkare) än bindningarna mellan etanolmolekylerna.
Det du behöver göra istället är att beräkna hur stor substansmängd massan på det lösta ämnet motsvarar. Sedan delar du den substansmängden med lösningens totala volym (slutvolymen) för att få koncentrationen i mol/dm³.
Hej! Är CuSO4 löslighets formel i vatten så här : CuSO4-> Cu^2+ + SO4 ^ 2-
Ja. Jag skulle lägga lägga till aggregationstillstånden och [H₂O] ovanför reaktionspilen också, för att göra det riktigt snyggt. Såhär: latex.codecogs.com/png.latex?%5Cfn_jvn%20%5Ctext%7BCuSO%7D_4%28%5Ctext%7Bs%7D%29%20%5Cxrightarrow%5B%5D%7B%5B%5Ctext%7BH%7D_2%5Ctext%7BO%7D%5D%7D%20%5Ctext%7BCu%7D%5E%7B2+%7D%28%5Ctext%7Baq%7D%29%20+%20%5Ctext%7BSO%7D_4%5E%7B2-%7D%28%5Ctext%7Baq%7D%29
Magnus Ehinger Ok tack. I en experiment varför reagerar inte all reaktanter och bildar produkt.
du
är
Löser sig alla dipoler i vatten?
Ja, det gör de.
@@MagnusEhinger01 Ok Tack!
Är alla alkoholer dipoler?
Ja, mer eller mindre. Ju längre en alkohols kolkedja är, desto mindre blir det polära inslaget. Och ju fler alkoholgrupper (OH-grupper) som sitter på kolkedjan, desto mer polär blir alkoholen.
FAAAAAAAAAAAAAAN VA BRA VIDEO !!!
Tack ska du ha! 😊 Ta det lite försiktigt med språket bara; youtube sorterar ofta bort kommentarer med svordomar…