*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: th-cam.com/video/Qd-OcRumcqY/w-d-xo.html Välkommen dit istället!
Vet du av nån hemsida/program där man kan skriva in den kemiska formeln och sedan visar dom visuellt hur det är uppbyggd. T ex. MgSo4 i sin struktur... Visserligen lätt att lista ut men hade varit till stor nytta. :)
Nej, det vet jag tyvärr inte. Mitt bästa tips är istället att göra en bildsökning på Google (www.google.se/imghp?hl=sv&tab=wi) på exempelvis "magnesium sulfate structure". Mycket ofta har också engelska wikipedia bilder på strukturen, så även i det här fallet (en.wikipedia.org/wiki/Magnesium_sulfate).
Varsågod! 😊 (Men pass på språket lite; svordomar gör att kommentaren flaggas automatiskt, och jag måste godkänna den manuellt för att den ska publiceras…)
Hej! Vid 12:30 säger du att sulfatjonen "lånar in" två elektroner utifrån" för att få ett fullt elektronskal. Jag undrar vad "utifrån" är? Varifrån kommer elektronerna som den sammansatta jonen lånar in? Tack för väldigt lärorika videor!
Det kan vara t.ex. från väte, när svavelsyra bildas enligt följande reaktionsformel: H₂O + SO₃ → H₂SO₄ Fast den inte bara lånar, utan den knycker gladeligen! 😉
Om du går på gymnasiet, så kan jag berätta att det inte finns några nationella prov i kemi. Det finns däremot provbanksprov, men det finns ett antal som man kan välja från. Därför kan jag inte säga mer än att något som ofta kommer på de proven handlar om kemisk bindning och energiomvandlingar när kemiska bindningar uppstår eller bryts. Om du går på högstadiet kan jag tyvärr bara säga att jag inte undervisar på grundskolan, så jag har mycket dålig uppfattning om vad som krävs där.
David Malmblad, jag tror inte att du går i 9:an😂 för alla nior har redan haft NP i Kemi men jag kan ändå säga att provet hade ingenting med Kemi att göra, det var mest Biologi😒😒 vilket jag verkligen hatar. Men eftersom jag ska börja i gymnasiet så försöker jag få in allt om atomer å sånt.
13:35 varför lånar bara syret elektroner från kolet? Varför vill inte kolatomen låna elektroner från de två första syreatomerna istället för att låna fyra från en tredje? Med andra ord varför bildar den en karbonatjon överhuvudtaget istället för att bli koldioxid
Jo, men det sker ju visst så som du säger. I vattenlösning bildas karbonatjoner om koldioxid löses i vattnet, men det kan också bildas koldioxid ur karbonatjoner i vattenlösning.
Hej. Jag har två frågor (och en följdfråga). 1. Kan joner förekomma i fri form, alltså utan att skapa att vara sammanbunden till en annan jon av ett annat atomslag? Om ja, förekommer detta spontant? 2. Det är ju kovalent bindning mellan atomer i en molekyl men vad är det som binder molekylerna tillsammans i ett ämne?
+Erik Andersson Bra frågor båda två! 1) Ja, joner kan förekomma i fri form, men det krävs i regel mycket kraft att separera dem från varandra. I vattenlösningar är jonerna "fria", men bara för att de i själva verket är bundna till vattenmolekylerna. 2) Mellan molekyler finns det en hel uppsättning andra typer av bindningar. Med ett samlingsnamn kallar man dem för intermolekylära bindningar. Jag har flera videogenomgångar om intermolekylära bindningar. Du hittar den första här: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/5567-dipol-dipol-bindning.html Sedan kan du klicka dig vidare från den!
Därför att alla de elektronerna är "upptagna", det vill säga binder redan till andra atomer (syreatomerna). Och elektronerna som sitter kring de andra syreatomerna kan inte heller flytta sig och låta sig "lånas ut" till det sista syret.
Menar du i karbonatjonen? Det är för att en dubbelbindning är en dubbel elektronPARbindning. I den ingår alltså två par elektroner, d.v.s. totalt 4 st. elektroner.
Hej ! jag har en fråga. Vilken bindningar bryts när diamant kokar/smälter? I facit står kovalent bindningar. Borde svaret inte vara van der waalsbindningar för att när ett ämne smälter eller kokar så är det intermolekylär bindningar som bryts ner.
En bra tanke, men en diamant består av kolatomer som sitter bundna till varandra med kovalenta bindningar. I en diamant finns det alltså inga intermolekylära bindningar - en diamant kan i princip betraktas som en enda, fantastiskt stor molekyl!
Bindningen mellan syreATOMERNA i syrgas är en kovalent bindning. Det är en stark bindning. Den bindning som kan uppstå mellan syreMOLEKYLER, O₂, är en van der Waals-bindning, vilket är en svag bindning. Det är därför syrgas har så låg kok- och smältpunkt.
Hur kan sulfatjonen ha en kovalent bindning när differensen i elektronegativitet mellan syre och sulfid är 1? Koldioxid är polärt kovalent, men har även den differensen 1 i elektronegativitet.
Elektronegativiteten för syre är 3,4 (enligt Pauling-skalan) och 2,5 för svavel. Skillnaden är alltså 0,9, och bindningen mellan syre och svavel kan betraktas som en polärt kovalent bindning.
Det har jag, men tyvärr bara ett fåtal - jag kan ju inte lägga upp skolverkets kursprov på min hemsida! Se ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl.html
I den här videogenomgången introducerar jag begreppet kovalent bindning. Jag utvecklar det sedan i videogenomgången om polärt kovalent bindning (ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/522-polar-kovalent-bindning.html), som är en typ av kovalent bindning. Bindningarna mellan atomerna i en sammansatt jon är kovalenta bindningar. Ofta är den också polärt kovalent, men inte alltid.
När vi sedan talar om bindning mellan sammansatta *joner* så är det istället jonbindning som uppstår. I jonföreningen ammoniumnitrat, NH₄NO₃(s) är det till exempel jonbindningar mellan ammoniumjonerna (NH₄⁺) och nitratjonerna (NO₃⁻).
Svårt att visa i kommentarsfältet på YT, så jag skickar istället en länk till en video där kemiläraren Wayne Breslyn visar hur den ser ut: th-cam.com/video/hN4EFQkgnAo/w-d-xo.html
hur kan man sammanfatta denna video om kovalen bindning? Vad är det egentligen hängde inte med? Gäller det bara när det är ett och samma ämne? sammansatta joner som framgår i denna video, är det kovalenta bindningar också ? är jonbindningar och kovalent bindning samma sak, blev förvirrad
Atomer kan sitta ihop på lite olika sätt. Det hänger alltid samman med hur, och i vilken utsträckning de delar på elektroner. Så, för att förstå hur bindningar fungerar, måste du först och främst ha koll på hur atomen är uppbyggd. Du kan lära dig detta i mina videogenomgångar om atomens uppbyggnad på ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/atomens-byggnad.html För att förstå hur kovalenta bindningar fungerar är det också bra om du först har koll på hur jonbindningar uppstår, och hur metallbindningar uppstår. Lär dig mer om jonbindningar på ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/519-jonbindningar.html och om metallbindningar på ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/516-metallbindningar-och-elektronerna-i-dem.html Kovalenta bindningar, slutligen, kan uppstå genom att två atomer delar på ett eller flera par elektroner. Det kan de göra för att de då uppnår ädelgasstruktur. För att förstå detta måste du både ha koll på atomernas elektronkonfigurationer ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/512-elektronkonfigurationer.html och ädelgaserna ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/513-adelgaserna.html Så, för att förstå hur kovalenta bindningar är det ganska mycket kunskap man redan måste ha i bakhuvudet. När du har den blir det mycket lättare att lära sig om kovalenta bindningar!
Jag tror att den här videogenomgången skulle kunna hjälpa dig: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6914-hur-kan-man-rakna-ut-en-molekyls-struktur.html
Jätte bra genomgång! Stort tack. Jag undrar bara vad du menar när du säger att syret lånar två elektroner utifrån. Var ifrån kommer dessa? De måste ju ha en ägare (atom) eller? Tid 12:30
@@MagnusEhinger01 förlåt för dumma frågor men jag har precis börjat läsa kemi och förstår inte riktigt allt. Jag undrar då varför man inte lägger till väte atomen på sidan? Är det för att den blir en ensamstående Jon?
@@greenmango7146 Det är för att sulfatjonen, SO₄²⁻, uppträder just utan väte. Sedan finns det också vätesulfatjon (HSO₄⁻) och svavelsyra (H₂SO₄), men det är inte samma sak som sulfatjon.
+Tjenare Tony I en syreatom, O2, sitter atomerna ihop med en dubbelbindning. I en peroxidjon (O_2^{2-}) sitter atomerna ihop med en enkelbindning. Då "fattas" det två elektroner för att atomerna ska uppnå ädelgasstruktur. Det är dessa två elektroner som gör att peroxidjonen blir tvåvärt negativ.
+Tjenare Tony Det finns olika sätt som en atom kan uppnå ädelgasstruktur på. Den kan "låna" elektroner av en annan atom eller helt knycka elektroner från något annat ämne. Också i fallet med syre har syreatomerna olika möjligheter att nå ädelgasstruktur. Syremolekylen är ett sätt, peroxidjonen är ett annat. Kan du komma på fler? :-)
+Tjenare Tony I en peroxid sitter syreatomerna ihop med en enkelbindning. Ofta kan man betrakta en peroxid som att den innehåller just en peroxidJON. I en dioxid sitter det inte en peroxidjon, utan snarare två syreATOMER eller i föreningar med metaller, en OXIDjon.
För att en molekyl ska vara en dipol måste den ha minst en polärt kovalent bindning som gör att ena änden av molekylen blir mer negativt laddad än den andra. Se min videogenomgång om polärt kovalent bindning (ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/522-polar-kovalent-bindning.html ) och om dipoler och opolära molekyler (ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6184-dipoler-och-opolara-molekyler.html ).
En syreatom är dubbelbunden till kväveatomen, de övriga två sitter med enkelbindningar. Du kan se en bild här (rulla ner till "Formal charges"): chemwiki.ucdavis.edu/Theoretical_Chemistry/Chemical_Bonding/Lewis_Theory_of_Bonding/Lewis_Structures
Hallå Magnus! Om jag har förstått saken rätt är det endast två elektroner som delas av atomerna i exempelvis klor2(nedsänkt tvåa). Betyder det att de båda atomerna endast har en elektron i sin yttersta orbital och att de andra elektronerna befinner sig i orbitaler som ligger så pass nära kärnan att de inte delas? Om inte, hur kan det komma sig att en enkelbunden elektron endast delar på två atomer och inte alla? Tack för riktigt proffsiga videor btw! :)
+Johan Eriksson Nej, men svaret är lite mer komplicerat än så. Kloratomens valenselektroner är i M-skalet fördelade 2 st. på s-orbitalen och 5 st. på de tre p-orbitalerna. När en kloratom binder till en annan hybridiserar en av p-orbitalerna på den ena kloratomen med en av p-orbitalerna på den andra kloratomen. Båda två elektronerna är fortfarande kvar i sin p-orbital plus "den andras", som den hybridiserar till. Det här svaret var egentligen alldeles för komplicerat och på mycket högre nivå än vad jag brukar kräva på Kemi 1. Istället kan det vara lättare att föreställa sig att varje kloratom behåller sex av sina ursprungliga sju valenselektroner i M-skalet. Den sjunde valenselektroner delar den med sig av till den andra kloratomen, och som "tack" för lånet, får den låna tillbaka en elektron också.
+Magnus Ehinger Med tanke på p-orbitalernas struktur borde det betyda att de båda elektronerna som delas, understundom befinner sig väääldigt långt ifrån den ursprungliga kärnan jämfört med elektronerna som inte delas. Jag antar att de två p-orbitaler som hybridiseras är dem med genomsnittligt högst energinivå, och således dem som befinner sig längst ifrån kärnan även i den enskilda atomen. Stämmer det?
+Magnus Ehinger Okej, jag förstår. Jag har ett till försök till fråga: orbitalerna som inte hybridiseras borde då och då överlappa orbitalerna hos den andra atomen. Det borde göra att en enskild atom, i vissa specifika ögonblick har fler än åtta elektroner runt sig. Det är givet av naturen att detta inte skapar problem men varför (jag tänker antagligen fel)? P.S. min formulering av den här frågan var inte helt träffsäker så om du inte förstod fullt ut vad jag fikade efter kan du helt enkelt hoppa över att svara ;).
Jag är inte säker på att jag förstår vad du menar, men det är i alla fall så att mellan svavelatomen och de fyra syreatomerna i sulfatjonen är det enkelbindningar.
Det första man måste komma ihåg här är, att när det uppstår bindningar, så frigörs det alltid energi. Man kan jämföra med om man släpper en sten från en höjd. När stenen slår i marken kan man säga att det uppstår en bindning mellan jorden och stenen. I nedslagsögonblicket omvandlas stenens rörelseenergi till värmeenergi, som frigörs och strålar ut från nedslagsplatsen. När bindningar uppstår kan man se det på samma sätt som när stenen slår i marken. Två atomer (eller två joner eller två andra partiklar) närmar sig varandra så mycket att de binder till varandra. När de binder till varandra omvandlas den rörelseenergi eller potentiella energi som atomerna hade till värmeenergi, som frigörs.
*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: th-cam.com/video/Qd-OcRumcqY/w-d-xo.html Välkommen dit istället!
Perfekt när man kommer tillbaka efter lovet och har glömt bort en del :) tack!
magnus du e riktig kung brushan tack för alla videor hoppas du har en bra tid på jorden du förtjänar de
Tack själv, hoppas du lär dig en massa kemi! 😊
Fyfan va cringe. ”Brushan”
"å då mår dom ganska bra och tycker att livet är ganska okej" Du gör ett toppen jobb super lätt att förstå och hänga med (Y)
Ja, ibland är kanske inte språket helt vetenskapligt korrekt, men när det underlättar för inlärningen är det ju bara roligt! 😉
Vet du av nån hemsida/program där man kan skriva in den kemiska formeln och sedan visar dom visuellt hur det är uppbyggd. T ex. MgSo4 i sin struktur... Visserligen lätt att lista ut men hade varit till stor nytta. :)
Nej, det vet jag tyvärr inte. Mitt bästa tips är istället att göra en bildsökning på Google (www.google.se/imghp?hl=sv&tab=wi) på exempelvis "magnesium sulfate structure".
Mycket ofta har också engelska wikipedia bilder på strukturen, så även i det här fallet (en.wikipedia.org/wiki/Magnesium_sulfate).
Tack som fan! Äntligen lite tydliga förklaringar!
Varsågod! 😊 (Men pass på språket lite; svordomar gör att kommentaren flaggas automatiskt, och jag måste godkänna den manuellt för att den ska publiceras…)
guu va bra!😃😃😃 tack! 🙏🙏 Det finns lärare ..sen finns det lärare 😉😉
Tack själv! 😊
Hej! Vid 12:30 säger du att sulfatjonen "lånar in" två elektroner utifrån" för att få ett fullt elektronskal. Jag undrar vad "utifrån" är? Varifrån kommer elektronerna som den sammansatta jonen lånar in? Tack för väldigt lärorika videor!
Det kan vara t.ex. från väte, när svavelsyra bildas enligt följande reaktionsformel:
H₂O + SO₃ → H₂SO₄
Fast den inte bara lånar, utan den knycker gladeligen! 😉
Tack så jättemycket!
Varsågod!
Tack så hemskt mycket! Du får verkligen en att fatta.
Varsågod så hemskt mycket, det är ju det som är målet! 😊
Har NP i Kemi på tisdag. Bra video med bra å roliga förklaringar. Tack så jätte mkt!! :D
Varsågod, lycka till med ditt prov! 😊
Om du går på gymnasiet, så kan jag berätta att det inte finns några nationella prov i kemi. Det finns däremot provbanksprov, men det finns ett antal som man kan välja från. Därför kan jag inte säga mer än att något som ofta kommer på de proven handlar om kemisk bindning och energiomvandlingar när kemiska bindningar uppstår eller bryts.
Om du går på högstadiet kan jag tyvärr bara säga att jag inte undervisar på grundskolan, så jag har mycket dålig uppfattning om vad som krävs där.
David Malmblad, jag tror inte att du går i 9:an😂 för alla nior har redan haft NP i Kemi men jag kan ändå säga att provet hade ingenting med Kemi att göra, det var mest Biologi😒😒 vilket jag verkligen hatar. Men eftersom jag ska börja i gymnasiet så försöker jag få in allt om atomer å sånt.
13:35 varför lånar bara syret elektroner från kolet? Varför vill inte kolatomen låna elektroner från de två första syreatomerna istället för att låna fyra från en tredje? Med andra ord varför bildar den en karbonatjon överhuvudtaget istället för att bli koldioxid
Jo, men det sker ju visst så som du säger. I vattenlösning bildas karbonatjoner om koldioxid löses i vattnet, men det kan också bildas koldioxid ur karbonatjoner i vattenlösning.
rly nice, i pretty like it
I SO4 2-, var lånar den 4:e syreatomen de där elektronerna ifrån?
Det kan vara t.ex. från väte, när svavelsyra bildas enligt följande reaktionsformel:
H2O + SO3 -> H2SO4
Fast den inte bara lånar, utan den knycker gladeligen! :-)
Hej. Jag har två frågor (och en följdfråga). 1. Kan joner förekomma i fri form, alltså utan att skapa att vara sammanbunden till en annan jon av ett annat atomslag? Om ja, förekommer detta spontant? 2. Det är ju kovalent bindning mellan atomer i en molekyl men vad är det som binder molekylerna tillsammans i ett ämne?
+Erik Andersson Bra frågor båda två!
1) Ja, joner kan förekomma i fri form, men det krävs i regel mycket kraft att separera dem från varandra. I vattenlösningar är jonerna "fria", men bara för att de i själva verket är bundna till vattenmolekylerna.
2) Mellan molekyler finns det en hel uppsättning andra typer av bindningar. Med ett samlingsnamn kallar man dem för intermolekylära bindningar. Jag har flera videogenomgångar om intermolekylära bindningar. Du hittar den första här: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/5567-dipol-dipol-bindning.html Sedan kan du klicka dig vidare från den!
+Magnus Ehinger Perfekt! Ska kolla in den! Tack för snabbt och bra svar!
Ja, men det är inte bara den, utan videogenomgångarna (lektionerna) efter den också.
mycket bra tankar
12:30 varför kan syret eller svavlet inte låna 3 eller fyra elektroner från de befintliga istället för att ta in två extra?
Därför att alla de elektronerna är "upptagna", det vill säga binder redan till andra atomer (syreatomerna). Och elektronerna som sitter kring de andra syreatomerna kan inte heller flytta sig och låta sig "lånas ut" till det sista syret.
Jodå, det funkar också. Det är i en molekyl som kallas svavelmonoxid, och som har strukturformeln S=O.
hur kan det vara dubbelbindning om den lånar fyra?
Menar du i karbonatjonen? Det är för att en dubbelbindning är en dubbel elektronPARbindning. I den ingår alltså två par elektroner, d.v.s. totalt 4 st. elektroner.
Life-saver...
Och "grade-saver", hoppas jag! 😉
Hej ! jag har en fråga. Vilken bindningar bryts när diamant kokar/smälter? I facit står kovalent bindningar. Borde svaret inte vara van der waalsbindningar för att när ett ämne smälter eller kokar så är det intermolekylär bindningar som bryts ner.
En bra tanke, men en diamant består av kolatomer som sitter bundna till varandra med kovalenta bindningar. I en diamant finns det alltså inga intermolekylära bindningar - en diamant kan i princip betraktas som en enda, fantastiskt stor molekyl!
tack så himla mycket. önskar dig ett lyckligt liv
Varsågod, detsamma! 😊
Om syre hålls ihop av kovalenta bindningar, är det då en svag bindning? eller varför har O2 låg kok- och smältpunkt?
Bindningen mellan syreATOMERNA i syrgas är en kovalent bindning. Det är en stark bindning.
Den bindning som kan uppstå mellan syreMOLEKYLER, O₂, är en van der Waals-bindning, vilket är en svag bindning. Det är därför syrgas har så låg kok- och smältpunkt.
Jahaaa! Då förstår jag! Tack så mycket!
Hur kan sulfatjonen ha en kovalent bindning när differensen i elektronegativitet mellan syre och sulfid är 1? Koldioxid är polärt kovalent, men har även den differensen 1 i elektronegativitet.
Elektronegativiteten för syre är 3,4 (enligt Pauling-skalan) och 2,5 för svavel. Skillnaden är alltså 0,9, och bindningen mellan syre och svavel kan betraktas som en polärt kovalent bindning.
Tack! :)
Varsågod! 😊
Är dubbelbindningen i karbonatjonen delokaliserad eller funkar den bara där?
Den är delokaliserad.
Tackar!
Var god! :-)
Du ska veta att markusdead96 fuska på provet.
markusdead96 HAhahahahaahahahahahahahaha
+ImTheTuffGuy Hardcore stuff
Tjena!
Jag undrar bara om du har några gamla kursprov i Kemi 1 på din hemsida eller någon annanstans?
Det har jag, men tyvärr bara ett fåtal - jag kan ju inte lägga upp skolverkets kursprov på min hemsida! Se ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl.html
Tack!
Varsågod! 😊
Din kemi 1 undervisnings sida går det inte att komma åt varför?
Ibland är det strul med hemsidans cache. Jag vet inte riktigt vad det beror på, men jag rensar den nu. Hoppas det går bättre så!
Tack! vill bara säga att du är den som har lett mig till ett toppbetyg tack!
Tack själv! Fast det roliga är ju att jag egentligen bara är en katalysator. Den som verkligen har lett dig till ett toppbetyg, det är DU! 😊
Du nämnde att en enkelbindning även kallades för kovalent bindning, är en dubbelbindning och trippelbindning också en kovalent bindning?
Hanna Andersson Ja, det stämmer: En enkelbindning är en typ av kovalent bindning. Dubbel- och trippelbindningar är två andra typer.
Är inte kovalent bindning 2 eller fler lika icke metaller? Alltså bindning mellan samansatta joner är inte kovalent? Dom är väll polärt kovalenta?
I den här videogenomgången introducerar jag begreppet kovalent bindning. Jag utvecklar det sedan i videogenomgången om polärt kovalent bindning (ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/522-polar-kovalent-bindning.html), som är en typ av kovalent bindning.
Bindningarna mellan atomerna i en sammansatt jon är kovalenta bindningar. Ofta är den också polärt kovalent, men inte alltid.
När vi sedan talar om bindning mellan sammansatta *joner* så är det istället jonbindning som uppstår. I jonföreningen ammoniumnitrat, NH₄NO₃(s) är det till exempel jonbindningar mellan ammoniumjonerna (NH₄⁺) och nitratjonerna (NO₃⁻).
Bättre än min lärare :)
+Habiballah Hezarehee Rolig att höra att jag kan hjälpa till!
Hur skulle elektronformeln för nitrat se ut? N har 5 valenselektroner
Svårt att visa i kommentarsfältet på YT, så jag skickar istället en länk till en video där kemiläraren Wayne Breslyn visar hur den ser ut: th-cam.com/video/hN4EFQkgnAo/w-d-xo.html
Subscribed
👍
hur kan man sammanfatta denna video om kovalen bindning? Vad är det egentligen hängde inte med? Gäller det bara när det är ett och samma ämne? sammansatta joner som framgår i denna video, är det kovalenta bindningar också ? är jonbindningar och kovalent bindning samma sak, blev förvirrad
Atomer kan sitta ihop på lite olika sätt. Det hänger alltid samman med hur, och i vilken utsträckning de delar på elektroner. Så, för att förstå hur bindningar fungerar, måste du först och främst ha koll på hur atomen är uppbyggd. Du kan lära dig detta i mina videogenomgångar om atomens uppbyggnad på ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/atomens-byggnad.html
För att förstå hur kovalenta bindningar fungerar är det också bra om du först har koll på hur jonbindningar uppstår, och hur metallbindningar uppstår. Lär dig mer om jonbindningar på ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/519-jonbindningar.html och om metallbindningar på ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/516-metallbindningar-och-elektronerna-i-dem.html
Kovalenta bindningar, slutligen, kan uppstå genom att två atomer delar på ett eller flera par elektroner. Det kan de göra för att de då uppnår ädelgasstruktur. För att förstå detta måste du både ha koll på atomernas elektronkonfigurationer ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/512-elektronkonfigurationer.html och ädelgaserna ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/513-adelgaserna.html
Så, för att förstå hur kovalenta bindningar är det ganska mycket kunskap man redan måste ha i bakhuvudet. När du har den blir det mycket lättare att lära sig om kovalenta bindningar!
Hur ska man skriva sammasatta joner på elektron formel och struktur formel.
Jag tror att den här videogenomgången skulle kunna hjälpa dig: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6914-hur-kan-man-rakna-ut-en-molekyls-struktur.html
Tusen tack.
Jätte bra genomgång! Stort tack. Jag undrar bara vad du menar när du säger att syret lånar två elektroner utifrån. Var ifrån kommer dessa? De måste ju ha en ägare (atom) eller?
Tid 12:30
De elektronerna kan exempelvis tas från väte i vatten när sulfatjonen bildas.
@@MagnusEhinger01 förlåt för dumma frågor men jag har precis börjat läsa kemi och förstår inte riktigt allt. Jag undrar då varför man inte lägger till väte atomen på sidan? Är det för att den blir en ensamstående Jon?
@@greenmango7146 Det är för att sulfatjonen, SO₄²⁻, uppträder just utan väte. Sedan finns det också vätesulfatjon (HSO₄⁻) och svavelsyra (H₂SO₄), men det är inte samma sak som sulfatjon.
@@MagnusEhinger01 okej tusen tack för svaret🌹
@@greenmango7146 Varsågod! 😊
Hur kommer det sig att peroxid är tvåvärt negativ?
+Tjenare Tony I en syreatom, O2, sitter atomerna ihop med en dubbelbindning. I en peroxidjon (O_2^{2-}) sitter atomerna ihop med en enkelbindning. Då "fattas" det två elektroner för att atomerna ska uppnå ädelgasstruktur. Det är dessa två elektroner som gör att peroxidjonen blir tvåvärt negativ.
+Magnus Ehinger Jag förstår. Varför är det så?
+Tjenare Tony Och vad är skillnaden mellan peroxid och dioxid? Dioxid är väl också två syrejoner?
+Tjenare Tony Det finns olika sätt som en atom kan uppnå ädelgasstruktur på. Den kan "låna" elektroner av en annan atom eller helt knycka elektroner från något annat ämne. Också i fallet med syre har syreatomerna olika möjligheter att nå ädelgasstruktur. Syremolekylen är ett sätt, peroxidjonen är ett annat. Kan du komma på fler? :-)
+Tjenare Tony I en peroxid sitter syreatomerna ihop med en enkelbindning. Ofta kan man betrakta en peroxid som att den innehåller just en peroxidJON. I en dioxid sitter det inte en peroxidjon, utan snarare två syreATOMER eller i föreningar med metaller, en OXIDjon.
Vad krävs för att en molekyl ska ha dipoler?
För att en molekyl ska vara en dipol måste den ha minst en polärt kovalent bindning som gör att ena änden av molekylen blir mer negativt laddad än den andra. Se min videogenomgång om polärt kovalent bindning (ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/522-polar-kovalent-bindning.html ) och om dipoler och opolära molekyler (ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6184-dipoler-och-opolara-molekyler.html ).
Varför är Nitrat NO3- Negativt laddat 1? Får inte till det på papper med elektronkonfigurationen.
En syreatom är dubbelbunden till kväveatomen, de övriga två sitter med enkelbindningar. Du kan se en bild här (rulla ner till "Formal charges"): chemwiki.ucdavis.edu/Theoretical_Chemistry/Chemical_Bonding/Lewis_Theory_of_Bonding/Lewis_Structures
Hallå Magnus! Om jag har förstått saken rätt är det endast två elektroner som delas av atomerna i exempelvis klor2(nedsänkt tvåa). Betyder det att de båda atomerna endast har en elektron i sin yttersta orbital och att de andra elektronerna befinner sig i orbitaler som ligger så pass nära kärnan att de inte delas? Om inte, hur kan det komma sig att en enkelbunden elektron endast delar på två atomer och inte alla? Tack för riktigt proffsiga videor btw! :)
+Johan Eriksson Nej, men svaret är lite mer komplicerat än så. Kloratomens valenselektroner är i M-skalet fördelade 2 st. på s-orbitalen och 5 st. på de tre p-orbitalerna. När en kloratom binder till en annan hybridiserar en av p-orbitalerna på den ena kloratomen med en av p-orbitalerna på den andra kloratomen. Båda två elektronerna är fortfarande kvar i sin p-orbital plus "den andras", som den hybridiserar till.
Det här svaret var egentligen alldeles för komplicerat och på mycket högre nivå än vad jag brukar kräva på Kemi 1. Istället kan det vara lättare att föreställa sig att varje kloratom behåller sex av sina ursprungliga sju valenselektroner i M-skalet. Den sjunde valenselektroner delar den med sig av till den andra kloratomen, och som "tack" för lånet, får den låna tillbaka en elektron också.
+Magnus Ehinger Med tanke på p-orbitalernas struktur borde det betyda att de båda elektronerna som delas, understundom befinner sig väääldigt långt ifrån den ursprungliga kärnan jämfört med elektronerna som inte delas. Jag antar att de två p-orbitaler som hybridiseras är dem med genomsnittligt högst energinivå, och således dem som befinner sig längst ifrån kärnan även i den enskilda atomen. Stämmer det?
+Johan Eriksson Ja du. På djupare nivå än så klarar jag inte av att svara. :-)
+Magnus Ehinger Okej, jag förstår. Jag har ett till försök till fråga: orbitalerna som inte hybridiseras borde då och då överlappa orbitalerna hos den andra atomen. Det borde göra att en enskild atom, i vissa specifika ögonblick har fler än åtta elektroner runt sig. Det är givet av naturen att detta inte skapar problem men varför (jag tänker antagligen fel)?
P.S. min formulering av den här frågan var inte helt träffsäker så om du inte förstod fullt ut vad jag fikade efter kan du helt enkelt hoppa över att svara ;).
+Johan Eriksson Jag tror att jag förstår vad det är du frågar om, men jag är rädd att jag inte kan tillräckligt mycket om det där heller… :-(
varför består kovalenta bindningar av icke metaller?
om det är en bindning av metaller så kallas det ju legering och om det är mellan metall och icke-metall så kallas det jonbinding.
På Sulfatjonen blir det en enkelbindning då?
Jag är inte säker på att jag förstår vad du menar, men det är i alla fall så att mellan svavelatomen och de fyra syreatomerna i sulfatjonen är det enkelbindningar.
Idag är vi alla på gott humör, precis som de kovalenta bindningarna !
Kan man bli annat när man lär sig om det roligaste som finns (kemi)? 😉
varför frigörs energi när de går ihop? eller framgår det i någon annan video, så jag inte missar något
Det första man måste komma ihåg här är, att när det uppstår bindningar, så frigörs det alltid energi. Man kan jämföra med om man släpper en sten från en höjd. När stenen slår i marken kan man säga att det uppstår en bindning mellan jorden och stenen. I nedslagsögonblicket omvandlas stenens rörelseenergi till värmeenergi, som frigörs och strålar ut från nedslagsplatsen.
När bindningar uppstår kan man se det på samma sätt som när stenen slår i marken. Två atomer (eller två joner eller två andra partiklar) närmar sig varandra så mycket att de binder till varandra. När de binder till varandra omvandlas den rörelseenergi eller potentiella energi som atomerna hade till värmeenergi, som frigörs.
tusen tack!
Tusen varsågod! 😊
Varför står det bokstäver vid periodiska systemet? Alltså t.ex vid grupp 1 står det 1a under
Jag vet faktiskt inte, men jag *tror* att beteckningen med bokstäver är gammal.
Är jag den enda intresserade
Du glömde lägga till enkelbindningar på kväve
Tror du gjorde det iallafall, är inte säker
Kväveatomerna binder ju till varandra med en trippelbindning i N₂. Eller hur menar du?
Jag tänkte mer på sidorna av båda N så ska det vara typ såhär IN-NI fast med trippelbindning i mitten såklart.
Aha. Ja då förstår jag vad du menar - och det glömde jag ju faktiskt att göra. :-)
Kanske var lite oklar med vad jag menade först, men jag siktade på strukturformeln