Halogener är oxidationsmedel
ฝัง
- เผยแพร่เมื่อ 18 ส.ค. 2020
- Läs mer om hur halogener funkar som oxidationsmedel på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Bildkällor:
• Klorgas: commons.wikimedia.org/wiki/Fi... - Antek123 / CC BY-SA (creativecommons.org/licenses/...)
![[TH] VCT Masters Shanghai Swiss Stage DAY 1 // G2 vs T1 | FPX vs FUT](http://i.ytimg.com/vi/Vth7XbbVcoQ/mqdefault.jpg)
I sista exemplet, så är det jod som agerar som reduktionsmedel, men det var ju natriumjodid som reagerade och är inte natrium ett starkare reduktionsmedel då det är en alkalimetall. Borde det inte vara F som är oxidationsmedlet och Natrium som är reduktionsmedlet?
Det stämmer att _natriummetall,_ Na(s), är ett mycket starkare reduktionsmedel. Men i exemplet med natriumjodid, NaI, är det _natriumjoner,_ Na⁺, och de funkar inte som reduktionsmedel alls.
Jag vet att i exemplet natriumjodid så blev jodid reduktionsmedel, eftersom det finns natriumjoner och då har den inte förmågan att vara en stark reduktionsmedel. Men varför blir det inte så för Jodid också? Jodid satt ju ihop med natrium i en kemisk förening, och när föreningen bryts, betyder det inte att det kommer finnas jodidjoner? Hur kan de fungera som reduktionsmedel?
När natriumjodid, NaI(s), löses i vatten så bildas det natriumjoner och jodidjoner i vattenlösning på det här sättet:
NaI(s) → Na⁺(aq) + I⁻(aq)
För natriumjonen gäller att den både har ädelgasstruktur, och att den är plusladdad. Därför vill den _väldigt_ ogärna släppa ifrån sig ytterligare elektroner. För jodidjonen gäller också att den har ädelgasstruktur. Den är dock minusladdad, det vill säga den har en extra elektron. Den extra elektronen kan jodidjonen släppa ifrån sig om den stöter på ett starkare oxidationsmedel.
Det är det som händer i exemplet vid 4:13: Fluor är ett starkare oxdiationsmedel än jod. Därför kommer fluoratomerna att tvinga jodidjonerna att oxideras, det vill säga lämna ifrån sig sin extra elektron.
Det innebär faktiskt att jodidjonerna i det här fallet funkar som reduktionsmedel: De gör så att fluorgasen reduceras till fluoridjoner.
i sista exemplet, varför sker det en reaktion överhuvudtaget? Flour sitter med en annan flour i gas form och har det bra... Natriumjodid sitter ihop med en jonbindning... varför?
När jag ibland säger att en atom är "nöjd" handlar det egentligen om stabilitet. Men precis som du själv kan vara lite nöjd för att du har ätit ett potatischips eller mer nöjd för att du ätit en hel chipspåse kan en atom också vara lite nöjd eller mer nöjd (eller egentligen lite mer stabil eller mycket mer stabil).
Det betyder att i en fluormolekyl, F₂, är fluoratomerna visserligen mer stabila än om de är som "enskilda" atomer (fluorradikaler, F·). Fluoratomerna är dock _ännu mer_ stabila om de omvandlats till fluoridjoner, F⁻.
När man skriver oxiderande förmåga avtar, menar man att förmågan att oxidera andra ämnen avtar eller menas det att ämnets egna förmåga att oxidera avtar?
När man säger att den oxiderande förmågan avtar, så handlar det om att förmågan att göra så att ett annat ämne oxideras avtar.
@@MagnusEhinger01 Jag tänkte väl så! Tack för svaret!
@@gurra2670 Var god! 😊
Är inte oxidation och reduktion bara en teoretisk modell för att underlätta konceptualiserandet av obalanserat delade elektroner? Jonisering och oxidation är väl inte samma sak?
Jag skulle nog säga att _oxidationstal_ är en modell som underlättar för att förstå hur obalanserat delade elektroner fördelas mellan atomer. Vid en oxidation avges det _de facto_ elektroner, det är inte bara en teoretisk modell över vad som sker i en redoxreaktion.
@@MagnusEhinger01 Jaha okej, så oxidationstal används både vid ojämnt delade elektroner och helt överförda elektroner? Lite konstigt att man ser dem sakerna som ekvivalenta. Om då jonladdningsnummer är en representation som bara visar en atoms laddning vid helt överförda elektroner, oxidationstal är en representation för laddningen på både delade och överförda elektroner, finns det då något som bara representerar de delade elektronerna?
För detta skulle man kunna använda skillnader i atomslags elektronegativitet. Om skillnaden i elektronegativitet = 0 delar atomerna helt lika på elektronerna i bindningen.
@@MagnusEhinger01 okej det är sant. Tack så mycket😊
Varför är jod negativt laddat och inte fluor i första exemplet?
Du menar vid 4:17? Natriumjodid, NaI, är en jonförening. Den består av natriumjoner (Na⁺) och jodidjoner (I⁻). Fluorgas, däremot, är en oladdad molekylförening. I fluorgasen sitter två fluoratomer ihop med varandra med en kovalent bindning, vilket vi skriver F₂.
Varför blir koppar jonen 2+? Den har 1 valenselektron och när den oxideras med en elektron har den 18 valenselektroner, varför vill den ha 17?
Koppar är en övergångsmetall (grupp 2-12). De flesta av övergångsmetallerna kan bilda flera olika stabila joner. (Detta är på grund av deras mer komplicerade elektronkonfigurationer.) Koppar kan bilda både Cu⁺- och Cu²⁺-joner, där Cu²⁺-jonerna faktiskt är de vanligast förekommande.
@@MagnusEhinger01 vad hände med oktettregeln? Är inte målet att ha en fullt yttersta skal?
@@Panda-kn6zo Oktettregeln är bra, men en förenkling av verkligheten. 😉 Den gäller allra bäst för de lättaste grundämnena (atomnummer 1-20), och för alkalimetallerna, de alkaliska jordartsmetallerna, halogenerna (utom möjligtvis astat och tenness) och ädelgaserna (utom möjligtvis oganesson).
@@MagnusEhinger01 förstår, en sak man bara för ta för givet i enklare kemi kurser alltså 😅. Kan du förklara det sista exemplet dock. Varför reduceras Flour över huvudtaget? Natrium har 1 valens e^- och halogenerna 7? Är det för att flour drar elektronerna mer så natriumen som är bundna till jod går över till flour?
@@Panda-kn6zo Ja, vad det gäller natrium (en alkalimetall) och fluor (en halogen) så fungerar oktettregeln väldigt bra på dem. Eftersom natrium endast har en valenselektron, avger den gärna den för att uppnå ädelgasstruktur. Fluoratomen, istället, har sju valenselektroner, och tar gärna upp en elektron från natriumatomen för att få åtta valenselektroner (och uppnå ädelgasstruktur).