Hur kan man räkna ut en molekyls struktur? VSEPR-metoden
ฝัง
- เผยแพร่เมื่อ 16 เม.ย. 2017
- Läs mer och hitta övningsuppgifter på VSEPR-metoden på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Bildkällor:
• 3D-modell av metan: upload.wikimedia.org/wikipedia...
• 3D-modell av ammoniak: commons.wikimedia.org/wiki/Fi...
• 3D-modell av vatten: commons.wikimedia.org/wiki/Fi...
• 3D-modell av vatten med elektronpar: commons.wikimedia.org/wiki/Fi...
Började kolla dina videos 2016 när jag började gymnasiet fram tills nu 2021 när man går Universitet . Du föklarar så lugnt och enkelt att det svårt o inte förstå . Legend Ehinger fortsätt så .
Tusen tack, denna video hjälpte mig mycket på traven!
Varsågod, vad roligt att du hade hjälp av den! 😊
Magnus, du är sjuk på Kemi!
Tack:)
Tack, du gör kemin begriplig 🙏
Tack själv, det är ett nöje! 😊
tack så jättemycket!
Varsågod så jättemycket! 😊
Du räddar mig!
Det är det som är meningen! 😊
Som alltid: toppen med dina genomgångar!
Kan du kort förklara lite tydligare vad du menar med extra laddningar i steg 1 av VSEPR-Metoden?
Extra laddningar, det är extra elektroner som ger laddning i en sammansatt jon. I till exempel sulfatjonen, SO₄²⁻ finns det totalt 30 valenselektroner från de ingående atomerna och så två elektroner till från de extra laddningarna (2-).
Så betyder det att om en polär molekyl är vinklad enligt denna metoden kommer den också vara en dipol?
Ja, så skulle man nog kunna säga.
tills 7:20 var allt som vanligt, men varför är det just på SO2 att man istället för att göra om till dubbla bindningar mellan S och O, gör ett part hos syre och lånar 1 par? Hur vet jag när man gör dubbla och när man gör såhär?
Målet är här att även svavelatomen måste få ädelgasstruktur. Det kan den bara få om (1) det nionde elektronparet hamnar hos svavelatomen och (2) ytterligare ett elektronpar lånas in från en av syreatomerna. Det är alltså för att alla atomerna ska få ädelgasstruktur som de behöver "låna" elektroner av varandra - och när man gör elektronstrukturen, så får man då flytta elektronpar för att de ska få det.
Tycker det i allmänhet är väldigt pedagogiska videos, tack för dem! Men jag förstår inte riktigt hoppet mellan linjär/vinklad vs polär/dipol. Vad är sambandet mellan de begreppen?
För att ta ta reda på om en molekyl är en dipol eller inte måste man både titta på om där finns några polärt kovalenta bindningar, och på molekylens struktur. Om en molekyl är en dipol, så gör det att summan av de positiva och de negativa laddningarna i molekylen inte sammanfaller i mitten. Därför måste man ta hänsyn till strukturen också. För till exempelvis vatten gäller, att eftersom molekylen är vinklad, så kommer den ända där syreatomen sitter att bli lite mer plusladdad, medan den ända där de båda väteatomerna sitter blir lite mer plusladdad.
@@MagnusEhinger01 Tack!
Detta är nog första gången du använder ordet "Ligand" tror jag. Tittat får början av spellistan tills hit och kommer inte ihåg ligand. Lätt att googla och förklaringen på wikipedia är enkel. Kanske är ett ord man borde stött på tidigare men första gången för mig. jag kan såklart ha glömt att du nämnt det tidigare kan inte uteslutas :)
Det stämmer bra det, att det är första gången jag använder begreppet "ligand" i kursen i den här videogenomgången. Jag ska tänka på att ge en ordentlig definition av begreppet i nästa revidering!
Bram! Hur fack kommer du ihåg allt asså, pluggar röven av mig bram men fattar nada bre! ABOW KNAS!!
Det finns två sätt som hjälper dig att komma ihåg allt: För det första, om du tar anteckningar (helst för hand) från mina videogenomgångar, så tvingar du hjärnan att bearbeta materialet för att du ska kunna kopiera ner det. För det andra, gör så många övningsuppgifter som du kan och hinner (besvarar dem skriftligt). Då övar du dig på stoffet, och på så sätt får du din hjärna att göra de kopplingar som behövs för att du ska komma ihåg det.
@@MagnusEhinger01 Tack för tipsen bram!
Hej!
Tack så mycket för dina videos!
Jag blev först förvirrad att svaveldioxilmolekylen är vinklad och inte pyramidal, sen kom jag på att det beror på att svavelatomen är bunden till två andra atomer vilket gör den till vinklad. Till skillnad från exempelvis ammoniakmolekylen där kväveatomen är bunden till 3 andra atomer istället.
Hoppas att jag har tänkt rätt!😀
Visst har du tänkt rätt! 👍
Vid vätesulfid, H2S, kan man inte säga att det finns en 1/3 chans att vätesulfiden är linjär? eller är alla molekyler automatiskt vinklade om CENTRALATOMEN har lediga valenselektroner som inte igår i elektronparbindning?
alla molekyler automatiskt blir dipoler*
Om man bara tänker i två dimensioner, så kan man kanske tycka som du gör. Men den tvådimensionella bilden man skriver på pappret är en kraftig förenkling av den tredimensionella verkligheten. Elektronparen hos den centrala svavelatomen sticker alltid ut åt fyra olika håll i *tre* dimensioner, vilket gör att H₂S-molekylen alltid blir vinklad.
Stämmer det att kovalenta bindningar endast bildas mellan två atomer av samma slag?
Nej, eftersom även polärt kovalenta bindningar är en typ av kovalenta bindningar måste det inte vara två atomer av samma slag. Vad det gäller fullständigt kovalenta bindningar är det snarare så att om två atomer har samma elektronegativitet, så blir bindningen fullständigt kovalent. Även till exempel bindningen mellan väte och kol betraktas som i det närmaste fullständigt kovalent, även om det är en liten skillnad i elektronegativitet där.
Hej Magnus! Hur gör man en strukturformel på kvävefluorid?
Den blir i princip identisk med strukturformeln för ammoniak, NH₃. Jag hittade den här videon som beskriver hur man gör: th-cam.com/video/Rx0YKW3yh9I/w-d-xo.html
Magnus Ehinger tack så jättemycket😃
Varsågod så jättemycket!
Hallå Magnus, jag har två funderingar: I karbonatjonen, CO3^2-, så har ju den centrala atomen tre elektrontäta områden. Molekylen (är även osäker på om det är korrekt att beskriva den som en molekyl) är tydligen "plan". Dels förstår jag inte vad "plan" innebär, och dels undrar jag om alla molekyler där den centrala atomen har tre elektrontäta områden räknas som "plana" molekyler?
Om du ritar en triangel på ett papper, och klipper ut den, så är den plan. Sätter du sedan en kolatom i mitten av triangeln och en syreatom i vart och ett av hörnen, så har du en rätt så bra modell av en karbonatjon. Och precis som du misstänker innebär det här att alla molekyler som har en central atom och tre atomer bundna till den blir plana.
@@MagnusEhinger01 Tack för svar! Då har jag en följdfråga! Om en molekyl har en central atom med tre elektrontäta områden, men bara två av dessa binder till andra atomer, och det tredje elektronparet är alltså fritt. Blir molekylen fortfarande plan då, eller blir den vinklad?
@@gabrielkarlsson9379 Då säger man att molekylen är vinklad, även om de de tre atomerna ligger i ett och samma plan.
Hur vet man vilka atomer som är ligandatomer?
Oftast är det de som i grundtillståndet har 6 eller 7 valenselektroner. Eller bara en, om det är väte.
Är detta en metod för att räkna ut lewisstruktur?
Man kan väl säga att den ingår i VSEPR-metoden. Det vill säga, för att kunna räkna ut en molekyls struktur behöver du först ha lewisstrukturen, och det pratar jag ju också om i videogenomgången.
I min litteratur är det dubbelbindningar mellan bägge syreatomerna och svavelatomen. Vad kommer detta sig?
Ojdå, vilken bok är det?
@@MagnusEhinger01 Chemistry (14:e upplagan) av Chang och Overby.
Såg nu dock(på wikipedia) att det verkar som att det finns två resonansstrukturer där den ena ser ut som molekylen i ditt klipp och den andra där dubbelbindningen bytt plats.
Jag gissar nu att min bok förenklat detta i just det exemplet jag stötte på i boken då det inte hade med resonans att göra. Rörigt!
@@dannyzyzz2444 Nej, i själva verket är det jag som har förenklat lite. Det är nämligen så att om man också tar hänsyn till atomernas formella laddning kommer man fram till en struktur där svavelatomen binder till syreatomerna med dubbelbindningar _men har ändå_ ett fritt elektronpar. På det här sättet får svavelatomen faktiskt tio valenselektroner, vilket jag då valt att inte ta upp.
Varför är strukturen för H2O inte helt linjär som CO2?
Det beror på att det kring syremolekylen är fyra elektrontäta områden. De elektrontäta områdena repellerar varandra, och när de fördelar sig i 3D blir vinkeln mellan dem (ungefär) 109°. Därför blir också vinkeln mellan mellan syreatomerna 109°. Jag förklarar det i större detalj i min videogenomgång om dipoler och opolära molekyler: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipoler-och-opolara-molekyler.html
Hej! Jag förstår inte riktigt varför t.ex vattenmolekyler är osymmetrisk, medan koldioxidmolekylen är symmetrisk
I den här videogenomgången förklarar jag hur det beror på att vattenmolekylen har fyra elektrontäta områden medan koldioxidmolekylen bara har två: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6184-dipoler-och-opolara-molekyler.html De elektrontäta områdena repellerar varandra, och strävar efter att vara så långt ifrån varandra som möjligt (i tre dimensioner). I vattenmolekylen kommer de fyra elektrontäta områdena att peka ut i hörnen av en tetraeder (i princip). Eftersom bara två av dem är med i bindningar till väteatomer, blir molekylen vinklad.
Magnus Ehinger Tack, du är riktigt grym!!
@@arvidgustafsson9623 Tack själv! 😊 Just nu sitter jag och rättar prov, och då känner jag mig ibland grym på riktigt… 😉
Hej Magnus!
tack för dina bra videos, de är verkligen hjälpsamma.
JAg undrar bara hur kommer det sig att "Be" som har endast två valens elektroner bildar två dubbelbindningar med klor?
Om berylliumatomen bara binder med enkelbindningar till kloratomerna har inte berylliumatomen uppnått ädelgasstruktur. Därför fylls L-skalet på med elektroner så att berylliumatomen får ädelgasstruktur.
Lägg dock märke till att berylliumklorid också har ett starkt inslag av jonbindning. I den är berylliumatomen tvåvärt positiv, Be²⁺, och kloridjonerna envärt negativa, Cl⁻. Man kan se det som att berylliumkloriden ständigt växlar mellan de två ytterligheterna av bindningarna.
Vad menas med " + extra laddningar" ?
Var någonstans i videon menar du då?
VSEPR delen. punkt 1. Vid 1:25 ungefär.
Men jag har förstått, tror jag.
Du menar som t.ex en Sulfat jon som har negativ 2 laddning. Man ska räckna Valens elektronerna plus de 2 elektroner som tas upp av Sultat jonen (för att blir negativ 2 laddat har den tagit 2 elektroner).
Det är väl det som menas med " + extra laddningar" eller hur?
Ja, just det. 👍
Tack
hur är det med vatten? du tog inte upp det :(
Det är för att jag går igenom vatten (tillsammans med metan, ammoniak och koldioxid) i den här videogenomgången om dipoler och opolära molekyler: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/6184-dipoler-och-opolara-molekyler.html
aderton
😉