Bärarmolekyler

แชร์
ฝัง
  • เผยแพร่เมื่อ 8 ก.ย. 2019
  • Läs mer om bärarmolekyler på ehinger.nu/undervisning/kurse...
    Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...

ความคิดเห็น • 25

  • @IQ-eh8xb
    @IQ-eh8xb 4 ปีที่แล้ว +15

    Ehinger du är tamej fan kung

  • @bubbly8659
    @bubbly8659 2 ปีที่แล้ว +1

    Hej! Jag har svårt att förstå pilarna. Vad betyder x? Varför är pilen böjd samtidigt som det finns en rak pil under?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  2 ปีที่แล้ว +1

      Du menar vid 4:37? "X" betyder här något organiskt ämne i kroppen som ska oxideras eller elimineras på väte. Den böjda pilen betyder att "XH₂" och NAD⁺ möts en kort stund och reagerar med varandra. Då lämnar "XH₂" av de två väteatomerna, och omvandlas till bara "X". Samtidigt reduceras NAD⁺ till NADH + H⁺.

  • @taekooklovekyn6337
    @taekooklovekyn6337 3 ปีที่แล้ว +2

    Hej!
    Jag förstår inte mycket.. kan du förklara det med NAD+ och så?..

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว +5

      Man kan betrakta NAD⁺ som ett slags oxidationsmedel som ofta används i cellen så fort något behöver oxideras. Att NAD⁺ är ett oxidationsmedel betyder att det gör så att något annat oxideras - och själv kommer det att reduceras (det tar upp elektroner). När NAD⁺ reduceras omvandlas det till NADH + H⁺.
      NADH + H⁺ kan sedan funka som reduktionsmedel någon annanstans i cellen. Det betyder att det lämnar av elektroner, så att något annat ämne reduceras. Då kommer samtidigt NADH + H⁺ att oxideras till NAD⁺, som sedan kan funka som oxidationsmedel igen, om och om igen.

  • @aliga8876
    @aliga8876 2 ปีที่แล้ว +1

    hej! Jag undrar hur laddningen på Nad+ kan bli neutral efter den tar upp 2 protoner och 2 elektroner. Är det när H+ försvinner som det blir neutral laddning? Isåfall, vilken väteatom är det som avges? är det så att en av dom väteatomerna som ämnet förenas med bara lämnar ifrån sig en elektron och sedan sticker iväg igen?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  2 ปีที่แล้ว

      Ja, en av väteatomerna avges till lösningen som en vätejon istället. NAD⁺ tar alltså upp två elektroner och en proton (en vätejon), medan den andra vätejonen alltså avges till lösningen.

    • @aliga8876
      @aliga8876 2 ปีที่แล้ว

      @@MagnusEhinger01 okej då förstår jag tack så mycket igen!

  • @elsaostberg1196
    @elsaostberg1196 2 ปีที่แล้ว +1

    En nukleotid har jag lärt mig består av en kvävebas, en ribos och minst en fosfatgrupp, men vid 3:50 ser det ut som om "nikotinamid" är en typ av kvävebas eftersom NAD+ kunde beskrivas som en dinukleotid? Det är det väl inte, eller har jag förstått fel? :) Tack för bra video!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  2 ปีที่แล้ว +1

      Nej, nikotinamid är inte en kvävebas, men likheten är så pass stor att NAD⁺/NADH ändå kallas för en dinukleotid.

    • @elsaostberg1196
      @elsaostberg1196 2 ปีที่แล้ว

      @@MagnusEhinger01 Då förstår jag, supermycket tack!!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  2 ปีที่แล้ว

      @@elsaostberg1196 Supermycket varsågod! 😊

  • @grabbenskarve3518
    @grabbenskarve3518 2 ปีที่แล้ว +1

    Varför är reaktionen (ATP --> ADP + Pi) exoterm? Eftersom bindningar bryts borde reaktionen väll kräva energi och vara endoterm? Kan det bero på att den potentiella elektromagnetiska energin mellan de negativt laddade syreatomerna är större än den energin som krävs för att bryta bindningarna mellan fosfatgrupperna, vilket i sin tur gör reaktionen exoterm?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  2 ปีที่แล้ว +1

      En mycket bra observation! Det är helt sant att det _krävs_ energi för att bryta loss den tredje fosfatgruppen i en ATP-molekyl. Men i och med att det sker, så uppstår det samtidigt nya bindningar mellan ADP-molekylen och det omgivande vattnet, samt mellan fosfatjonen och det omgivande vattnet. När dessa bindningar uppstår frigörs det energi, och alltså en bra bit mer än den energi som krävs för att bryta den första bindningen (aktiveringsenergin).

  • @CaptainH.
    @CaptainH. 4 ปีที่แล้ว

    👍🏼👍🏼👍🏼

  • @mohamadhamid3360
    @mohamadhamid3360 หลายเดือนก่อน +1

    . Nu hänger jag inte riktigt med. Är inte definitionen av oxidation just angivande av elektroner? varför säger du vid 4:14 "tar upp (energirika) elektroner)"?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  หลายเดือนก่อน

      Jo, definitionen av en oxidation är att elektroner avges. NAD⁺ funkar som ett _oxidationsmedel_ eftersom det får andra ämnen att avge sina elektroner. Då kommer NAD⁺ samtidigt att reduceras till NADH + H⁺, eftersom det tar upp de avgivna elektronerna.

    • @mohamadhamid3360
      @mohamadhamid3360 หลายเดือนก่อน

      @@MagnusEhinger01
      ahaaa. Så eftersom den får andra ämnen att oxideras så är den ett oxidationsmedel, men när NAD tar upp elektronerna och väteatomerna och lämnar de till andra ämne så oxideras den själv. Betyder det då att NAD funkar som ett reduktionsmedel när den får andra ämnen att ta upp elektroner och väteatomer?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  หลายเดือนก่อน

      @@mohamadhamid3360 Ja, just det. Eller rättare sagt, NADH + H⁺ fungerar som reduktionsmedel, och NAD⁺ (OBS: upphöjt plustecken) funkar som oxidationsmedel.

    • @mohamadhamid3360
      @mohamadhamid3360 หลายเดือนก่อน +1

      @@MagnusEhinger01
      ja exakt. Då förstår jag . Tack ska du ha Magnus för både din tid och svaret

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  หลายเดือนก่อน

      @@mohamadhamid3360 Ett nöje! 😊

  • @sandymalas1037
    @sandymalas1037 ปีที่แล้ว

    Du tappade denna 👑

  • @taekooklovekyn6337
    @taekooklovekyn6337 3 ปีที่แล้ว +1

    Varför blir ATP = ADP +Pi? 1:33

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว +3

      ATP, adenosinTRIfosfat, innehåller tre fosfatgrupper. Det är den du ser strukturformeln för vid 1:33. När den tredje ("yttersta") fosfatgruppen, Pi, spjälkas av bildas ADP, adenosinDIfosfat, så då bara innehåller två fosfatgrupper.
      Lägg märke till att det är en reaktionspil (→), inte ett likhetstecken (=). Det är för att ATP _omvandlas_ till ADP + Pi - det är inte samma sak, och därför ska det inte vara ett likhetstecken, utan vi skriver reaktionen ATP → ADP + Pi.