Endoterma och exoterma reaktioner. Entalpi (gammal)
ฝัง
- เผยแพร่เมื่อ 26 ก.ย. 2024
- OBS! DEN HÄR VIDEON ÄR UTDATERAD, och har ersatts med videon på den här länken istället: • Endoterma och exoterma...
Endoterma reaktioner kännetecknas av att de upptar värme, och exoterma av att de avger värme. Ett ämnes energiinnehåll kallas dess entalpi. Läs gärna mer på ehinger.nu/und...
Läs mer om hur man beräknar ΔH ur värmekapaciteten och temperaturförändringen för en viss reaktion på den här länken: ehinger.nu/und...
Bildkällor
• Hindenburg exploderar: commons.wikimed....
*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: th-cam.com/video/xtCl6yMgtfU/w-d-xo.html Välkommen dit istället!
Jag undrar om Ehinger inser hur många betyg han har räddat eller hur populär han är - alla som går natur fattar!
Jo, jag anar det nog…! 😉
Jättebra video!! Det är jättebra med sammanfattningar inför prov och så :)
Vad bra att du gillar den. Hoppas du lärde dig något! :-)
Roligt att du säger det! Jag experimenterade med lite olika tekniker (bl.a. att skriva för hand), men fastnade för det som du nu ser. Då fortsätter jag med det! :-)
Kärlek till dig Magnus, bästa undervisningar
Tack! :-)
mahdi heidari Jag med!
Tack för ditt tips! I så fall får jag ta det i en annan video; det blir för långt med ännu fler exempel.
Vet ingen kung som är så intelligent som dig Magnus.
Tackar ödmjukast för att du delar din kunskap!
Oj, tack! Allt jag gör är ju att flytta ut min lärargärning på TH-cam… 😊
Dina filmer är toppen! Går i lagom tempo, många andra "youtube-undervisare" väljer att skriva för hand medan de undervisar, tar väldigt lång tid. Fortsätt såhär!
Egentligen kan man inte veta om en reaktion är endoterm eller exoterm bara genom att titta på reaktionsformeln. Man måste använda sig av experiment och erfarenheter för att veta det. Och då är det alltså så att reaktioner som avger energi är exoterma och de som upptar energi är endoterma.
Dock kan man alltid komma ihåg att förbränningar är exoterma.
Jag kommer och tacka mycket GUDEN för att skickade ner dig till oss! Kung du e!
Jättebra video! Exakt det jag behövde veta!
Jättebra video! Är utbytesstudent för tillfället och det är videor såsom dina som förhoppningsvis kommer göra så jag får bra betyg i kemi! (italienare är inte bra på engelska så här får jag försöka klara mina kurser mestadels på egen hand) Vilket program använder du för att rita dina diagram?
Tack för det! De flesta diagrammen i den här videon har jag gjort direkt i presentationsprogrammet (Keynote, fast det går lika bra med PowerPoint). De sista diagrammen tror jag är gjorda just med PowerPoint, eller möjligen med Impress.
Hej Magnus och ni andra tittare!
Jag har några några undringar här
som jag skulle vara tacksam för svar.
5:29
Varför avges energi när bindningar bildas?
8:23
Varför är inte den upptagna energin densamma som aktiveringsenergin?
11:13
Vilken energi är den som behöver tillsättas? Kan det vara just vattnet?
9:45
Varför avges energi när bindningar bryts?
8:50, 12:09
vad är det som avgör om något i vatten avger energi då lösningen blir varmare respektive något som tar upp energi då lösningen blir kallare? Vad är det för värme som tas upp from omgivningen?
Tack allihopa!
5:29 Tänk dig två stavmagneter som sitter ihop, nordpol mot sydpol. För att kunna separera dem måste du ta i lite grann - du måste tillföra energi. Den mängd energi som du måste tillföra är exakt lika stor som den energimängd som avgavs när bindningen mellan magneterna uppstod. Man kan mäta att energi avges när bindningen mellan magneterna uppstår - de blir lite varmare. Och du kan faktiskt också höra att energi avges, då det låter "klink" när magneterna griper tag i varandra.
8:23 Aktiveringsenergin är förstås energi som upptas också, men den energi som totalt upptas i reaktionen är lite mindre eftersom det uppstår bindningar (och avges energi) när sockermolekylen bildas.
11:13 Vattenmolekylernas rörelse i vattnet är den energi som tas upp i reaktionen.
9:45 Nej, det avges aldrig energi när bindningar bryts, det _krävs_ alltid energi för att bindningar ska brytas. Men eftersom det både bryts och uppstår nya bindningar i reaktionen, och eftersom energin som avges när bindningar uppstår är större än den energi som upptas för att bryta bindningarna blir det i det här fallet så att det totalt sett avges energi i reaktionen.
8:50, 12:09 Det som avgör är skillnaden i den mängd energi som upptas när bindningarna bryts och den mängd energi som avges när nya bindningar uppstår. Det värme som tas upp från omgivningen är den energi (egentligen rörelseenergi hos atomerna) som ta upp.
Då undrar jag, Är förbränning av vätgas en spontan reaktion? Har även spontana reaktioner en aktiveringsenergi? Sker en spontan reaktion utan att man tillför extra värme för att nå aktiveringsenergin bara att det kan ta lång tid? Hur når den då aktiveringsenergin? Tack för värdefulla filmklipp!
Ja, det är en spontan reaktion. Och ja, även spontana reaktioner inträffar först när de når det aktiverade komplexet. När det gäller förbränning av väte avges så mycket energi när vattnet bildas, att det blir mer än tillräckligt för att nästa två vätemolekyler ska reagera med syre, och så vidare, så att det blir en kedjereaktion.
Du undrar som en spontan reaktion sker "utan att man tillför extra värme", och det kan man på sätt och vis säga. Men så länge molekylerna rör sig, så har de värme (rörelse är bara ett annat mått på energimängd), och för en del reaktioner behöver man inte tillsätta *extra* värme för att de ska ske - det räcker med värmeenergin i omgivningen för att de ska uppnå det aktiverade komplexet.
Magnus Ehinger Tack så mycket Magnus för ditt svar. Det blev lite klarare nu.
Naturkunskap Johan
Kanon! :-)
väldigt bra video, mycket hjälpsam än idag.
Tack ska du ha, glädjande att den fortfarande kan vara till hjälp!
@Mohammad Mshinesh Tack själv, det är så roligt att höra att de är till hjälp! 😊
Vad konstigt, jag har hört från olika källor (dvs min lärare) om hur när man räknar ut entalpiförändring så tar man reaktanterna - produkterna och inte produkterna - reaktanterna som i din video. Fungerar båda metoderna eller har jag hört fel?
Jag tror i så fall att det har skett en missuppfattning någonstans - det är ΔH = H(produkter) - H(reaktanter) som är det enda som gäller. Det är samma princip som när man beräknar lutningen på en rät linje; det är alltid det senare värdet minus det tidigare.
Man kan också resonera såhär, omvänt. För en exoterm reaktion gäller att ΔH < 0. I en exoterm reaktion har produkterna lägre entalpi än reaktanterna. Därför måste det vara så, att om ΔH < 0 måste vi ta H(produkter) - H(reaktanter).
Tack så mycket!! :)
Varsågod, hoppas du lärde dig något! :-)
Magnus Ehinger
Tack för videon. Termokemi är fascinerande och är en av de vetenskaper som sammanlänkar fysik med kemi, de mest fundamentala vetenskaperna. Funderar på att bli antingen en "fysikalisk kemist", "kärnkemist" eller "nanokemist". Men jag undrar, vad för kemisk utbildning har du?
The Sandre Guy
Roligt att höra att du funderar på en kemistutbildning! Själv är jag biokemist (eller egentligen immunbiokemist) ;-) så det är den biten jag själv tycker är mest spännande.
The Sandre Guy Och så är jag ju lärare, förstås! :-)
Magnus Ehinger
Jo, pluggar just nu kemi på komvux och hoppas kunna börja en högskole/universitetsutbildning i ett kemiprogram snart.
Materian är fruktansvärt fascinerande. Bokstavligt talat allt är gjort av det, men vi vet inte allt om något. Något till synes så enkelt som "kyleffekten" vid lösning av ammoniumnitrat i vatten är ju tydligen fortfarande ett mysterium.
Aja då förstår jag. Men blir det inte tröttsamt med alla biomolekyler med sina till synes oändliga isomerer och kiraliteter? Eller det kanske är vad du gillar? :)
Aktiveringsentalpin (aktiveringsenergin) är alltid endoterm. Sedan beror det på om produkterna har högre eller lägre energiinnehåll än reaktanterna: Om de har högre energiinnehåll är reaktionen endoterm, annars är den exoterm.
fan vad grym du är!
"Grym" i en positiv bemärkelse då, hoppas jag! 😉
Magnus Ehinger ja haha, du är awesome!😄
* Tackar och bockar * 😄
tack för lektionerna denna höst B i betyg
All right! :-D
Hej Magnus! Funtar på en sak angående entalpi och termokemi och det är om det finns någon bra kort anledning till varför det frigörs energi när bindningar har bildats eller om det är en sådan sak som man bara får acceptera sker inom kemi? MVH
Man kan tänka sig såhär. Om du lyfter upp en sten från marken så tillför du energi till stenen. Stenen får lägesenergi. När du släpper stenen så omvandlas lägesenergin först till rörelseenergi. När stenen slår i marken omvandlas rörelseenergin till värmeenergi som strålar ut från nedslagsplatsen - den frigörs till omgivningen.
Det är likadant med elektroner. För att lyfta upp dem till en högre energinivå krävs det energi, och när elektronen "faller" tillbaka till en lägre energinivå, närmare kärnan, omvandlas energin till elektromagnetisk strålning. När det uppstår bindningar mellan två atomer, till exempel för att de delar på ett elektronpar, så kommer elektronerna att hamna närmare någon av atomkärnorna. Det betyder att de förlorar i energi. Energin är ju oförstörbar, så den "försvinner" inte - utan den frigörs. Principen är likadan oavsett om det handlar om kovalenta bindningar, jonbindningar, metallbindningar eller någon form av intermolekylär bindning.
Därför frigörs det alltid energi när det uppstår bindningar - och omvänt, det krävs alltid energi för att bryta bindningar.
Jag har drömmar om Magnus ibland.
Det har jag med! 😉
tack så mycket! detta hjälpte :D
vasegt Härligt att höra!
Hur vet man om det avges eller om det tas upp energi genom att bara se på formeln? hur vet man att det är just en exoterm reaktion när NaOH löses i vatten?
Jag tolkar din fråga såhär: Hur kan man se på en reaktion om den är exoterm eller inte?
Svaret är att det kan man inte! (Med några få undantag.) Man måste alltid mäta på reaktionen, till exempel hur temperaturen förändras, för att se om den är endo- eller exoterm. Ibland händer det också att man skriver ut värdet på ΔH för reaktionen, och då vet man direkt att om ΔH < 0 så är reaktionen exoterm, och om ΔH > 0 så är den endoterm.
Men vad finns det då för undantag? Jo, för att bindningar ska kunna brytas krävs det alltid att man tillför energi. Detta är alltså alltid en endoterm process. Det omvända gäller också, att när bindningar uppstår, så frigörs det alltid energi. Det är alltså alltid en exoterm process.
På så sätt kan man direkt "se" att den här processen är exoterm, för det uppstår bindningar mellan molekylerna (i det här fallet vätebindningar mellan vattenmolekylerna):
H₂O(l) → H₂O(s)
Ett undantag till är att förbränningar av kolföreningar (och de flesta andra oxidationer också) också alltid är exoterma.
H_{Produkter} och H_{Reaktanter} går inte att mäta - det enda man kan mäta är förändringen. Det gör man genom att mäta hur temperaturen förändras när en viss kemisk reaktion äger rum.
Det är en så pass lång förklaring att den inte får plats här, men du kan läsa mer om hur man gör om du följer länken om värmekapacitet i videoklippets beskrivning ovan.
Jag förstår inte! Natriumklorid blandat i vatten är väl en endoterm och därmed så sjunker temperaturen. Jag har ju själv gjort det förut och det blir betydligt mycket kallare. Så jag förstår inte hur det är en exoterm?. Är det inte så att det är just natriumet som är en endoterm och får energi?
Upplösningen av natriumklorid i vatten är svagt endoterm, det stämmer. Men upplösningen av natriumhydroxid är exoterm. OK?
Oj, det var inte natriumklorid. Klumpigt av mig, :p. Tack
Ah, men det var ju bra att det gick att lösa så snabbt! 😊
Finns det något lätt sätt att kunna avgöra huruvida en reaktion är endoterm eller exoterm?
Det här kan du lära dig: Förbränningar är alltid exoterma. Andra reaktioner måste man mäta, till exempel genom att kontrollera temperaturen under reaktionen.
Hej, du tar inte upp något om termokemi på kemi 2, ellerhur?
I kemi 2 ingår inte så mycket termokemi, utom möjligtvis i fråga om hur enzymer fungerar (se ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-2/lektioner/biokemi/5698-enzymer.html) Vad är det som du/din lärare tycker för termokemi ska ingå i Kemi 2?
tack! jag menade endoterm inte exoterm men jag fick det svaret som jag sökte.
Hur vet man hur mycket aktiverings energi som behövs och hur mycket som sedan "försivinner"?
Det "vet" man egentligen inte, utan det måste man mäta. Det man dock kan säga generellt är att för exoterma reaktioner är den avgivna energin högre än aktiveringsenergin, och för endoterma reaktioner är den mindre.
Magnus Ehinger
Tack
Hej Magnus!
Är det endoterma- och syntesreaktioner som kräver energi för att kunna ske av alternativen exoterm, endoterm och syntes?
Och vilka av dessa räknas som exoterma reaktioner?: fotosyntes, förbränning av trä, frysning av vatten till is eller ingen av dem?
Tack på förhand!
Alla reaktioner som kräver energi är endoterma. Jag tror inte att syntesreaktioner med nödvändighet är endoterma.
Reaktioner som avger energi är exoterma. När trä förbränns blir det varmt, och energi avges. När vatten fryser till is uppstår det bindningar mellan vattenmolekylerna. När det uppstår bindningar, så avges det _alltid_ energi.
Skulle du kunna berätta lite bakgrundsteori om bestämning av bildningsentalpin. Du är bäst!!
Det låter ju som en inte så dum idé! Nu är dock läsåret igång igen på full fart, så jag kan inte utlova när det skulle kunna bli.
Magnus Ehinger ja jag förstår det! Men det skulle betyda mycket om du kunde skriva ner några rader här i kommenterasfältet.
Du kan bara skriva ner några rader här i kommentarsfältet om bakgrundsteori om bildningsentalpin med hess lag för att jag ska få en snabb inblick
Jag har tänkt så länge på att skriva något och göra en videogenomgång om Hess' lag och om bildningsentalpi, så jag tänker att jag ändå gör det lite ordentligare. Jag skriver en artikel och lägger upp på min hemsida (ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi/6997-mer-om-entalpi-hess-lag.html ), välkommen dit istället!
Magnus Ehinger länken funkar inte
hur ser man skillnaden på en exoterm reaktion och aktiveringsentalpi?
Du säger Natriumnitrat istället för Ammoniumnitrat 11:44, annars en jätte bra video! (Y)
Hej Magnus, en sista fråga.
Kommer den kinetiska gasteorin på kursprovet?
Ska man kunna formeln E=m*v^2/2
P= k_1 * n
P= k_2 * 1/v
p= k_3 * T
p = k * n * T * (1/v)
osv? Kommer det?
Skolverkets kursprov: Nej, eftersom kinetisk gasteori flyttades till fysiken i och med gymnasiereformen 2011. Om din/dina lärare gör ett eget kursprov kan det däremot mycket väl komma.
3:00 hur kan delta H vara negativ här om man tar produkt - reaktanter? bindningsenergin är ju totalt 1370 för reaktanterna (väte och syret) och 1856 för vattnet, tar man då 1856 (produkten) - 1370 (reaktanterna) blir det ett positivt tal? hur tänker jag fel här
Nu förstår jag inte riktigt hur du resonerar? Varifrån kommer de värden som du använder, och vilken enhet har de?
@@MagnusEhinger01 jag får värden från en formelsamling och räknar vilken energi det krävs för att bryta varje bindning i en reaktion. det är väl så man få fram delta H ? eller tänker jag fel
@@philipT8989 Ja, det är tyvärr inte riktigt så enkelt. Förändringen i entalpi vid en kemisk reaktion är proportionell mot förändringen i temperatur, och beror också på reaktionsblandningens värmekapacitet. Det man gör för att bestämma ΔH för en viss reaktion är alltså att man mäter hur temperaturen förändras under reaktionen. Om temperaturen på omgivningen stiger betyder det att produkterna har lägre energiinnehåll (eller egentligen entalpi) än reaktanterna. Eftersom man tar produkternas (låga) entalpi minus reaktanternas (höga) entalpi blir ΔH < 0 för en exoterm reaktion.
Hej Magnus. Hur vet man om en reaktion är exoterm eller endoterm utifrån bindningsenergin?
Bindningsenergin är (mycket förenklat) den energi som krävs för att bryta bindningarna mellan atomerna i ett ämne. För att avgöra om en reaktion är exo- eller endoterm får du ta bindningsenergierna för produkterna minus bindningsenergierna för reaktanterna. Om den blir positiv är reaktionen exoterm, och om den är negativ är den endoterm.
Hur vet man t.ex. att aktiveringsenergin är större än den avgivna energin. Beror det på vilka bindningar som bildas mellan vattenmolekylerna och produkterna?
+Bulls4n Om reaktionen är endoterm så är aktiveringsenergin större än den avgivna energin. Om reaktionen är exoterm så är aktiveringsenergin mindre än den avgivna energin.
Detta leder fram till frågan "Hur vet man om en reaktion är exoterm eller endoterm", förstås. Och den frågan besvarar jag i kommentaren från Melica nedan! :-)
OK?
Tack så mycket Magnus!
+Bulls4n Varsågod!
Fattar inte ”En till kul reaktion” exemplet, jag menar om värme tas upp av omgivningen hur blir lösningen kallare? 😳
Omgivningen, det är lösningen. När värme tas upp från lösningen för att bryta bindningar omvandlas värmeenergin i lösningen till potentiell energi i de upplösta jonerna. När värmeenergin på så sätt "tas bort" från lösningen, sjunker temperaturen.
Magnus Ehinger Är värmen som tas upp av lösningen, aktiveringsenergin? Som sedan blir potentiell energi och därefter binder sig atomerna återigen och beroende på om produkten har mer energi än reaktanten defineras exo samt endoterma reaktioner?
@@manuelkabro9619 Ja, det värme som tas upp från lösningen är aktiveringsenergin. Om det sedan avges mindre energi när nya bindningar uppstår, är reaktionen endoterm. Om det avges mer energi än aktiveringsenergin blir reaktionen istället exoterm.
Magnus Ehinger Tack för respons samt
hjälp. 😊
@@manuelkabro9619 Alltid kul att kunna hjälpa till! 😊
Hej! Hur kommer det sig att energi frigörs när glukos bryts ner under glykolysen? Jag antar att det krävs energi för att bryta bindningarna i glukos-molekylen men att det sen frigörs betydligt mer energi när de faktiskt bryts. Är det korrekt uppfattat? Och är detta vanligt förekommande, eller är energigivande makronutrienter specialfall? Jag undrar även om "avges" och "frigörs" är synonyma termer. Jag har läst Kemi 1 men kommer inte ihåg särskilt mkt från kursen :( Tack för extremt bra videor!
När bindningarna i glukosmolekylen bryts så *krävs* det faktiskt energi. Men sedan uppstår nya bindningar i och med att det bildas koldioxid och vatten. Koldioxid och vatten är väldigt energifattiga ämnen. Därför frigörs det mycket energi när glukos förbränns.
Jag föredrar begreppet "energi frigörs" snarare än "energi avges". Det är för att energin bara kan omvandlas från en form till en annan. I glukosmolekylen är energin bunden i de kemiska bindningarna i molekylen. Därför tycker jag att det passar bättre med att energin frigörs (som motsatsen till binds upp). Men det är nog mest en fråga om tycke och smak. I en provsituation skulle jag absolut acceptera "energi avges". 😊
Har glömt svara på detta ... tack så mkt!!
Varsågod!! 😊
16:50, det ska vara NH4No3 och inte NH3No3 men annars kanon bra video
+Eyhab Youssef Det är ju rätt - Nice catch! :-)
Hej, jag har en fråga till. Kan exoterm reaktion med entalpiförändringen -175 kJ, och med en LITEN entropiminskning ske spontant?
Jag tyckte jag såg att du skrev någonstans att entropi inte längre ingår i Kemi 1. Är det så?
1) Ja, om inte temperaturen är för hög (se ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi/681-nar-sker-kemiska-reaktioner-entropi.html).
2) Ja, det är det. Det plockades bort ur kursplanen inför gymnasiereformen 2011.
Arvid Hall såå entropi kommer ej på kursprovet?
Magnus Ehinger menade jag
Nu vet jag inte vad din kemilärare tänker sig att använda för kursprov, men rent principiellt är mitt svar nej: Entropi ingår inte längre (sedan 2011) i kursen i Kemi 1.
Hej Magnus ! En snabb fråga: när du blandar NaCl i aq i kokande vatten, så löses ju NaCl snabbt och det blir jon-dipolbindningar. men kan man säga att hela lösningens entalpi ökar iom ökade vattenmolekylrörelser när det sedan förångas? eller är det med entalpi endast gällande när det skett en Kemisk Reaktion? för det sker väl ingen kemisk reaktion när man häller NaCl i vatten? Det blir väl mer en lösning av 2 ämnen? ISåfall om det skulle handa om entalpi så skulle väl Nacl (s) i isvatten istället ha frigjort energi m tanke på att den starka jonbindningen frigör energi till omgivningen - när den inte löses upp?Tacksam för snabb hjälp Mvh A
Jo, eftersom upplösningen av NaCl(s) → NaCl(aq) är en endoterm reaktion är entalpin för NaCl(aq) högre.
Okej, tack! Men en till fråga lite snabbt: Hur får jag reda på vad en förening har för förändringsentalpi? Tex om C brinner för att bilda CO2 och vatten... Hur vet jag själva värdet? Var hittar jag det i någon tabell tex? För jag kan inte hitta annat än vad själva delta H är i min formel-bok om jag söker under "entalpi" och termokemi... Man kanske kan "räkna ut" vilket som blir en exoterm och endoterm reaktion, men siffrorna har jag ingen aning om..
Ja, om du inte mäter det själv slår du upp bildningsentalpin för koldioxid i ett tabellverk. Bildningsentalpin anger entalpiförändringen för när ett ämne bildas ur sina respektive grundämnen.
Hej igen! Jag hittade Tabell för bindningsentalpi, men hittade inte tabell för Kol och Syre... har du någon aning om det finns sådana eller heter de istället förbränningsentalpier? Ser att CO2 blir -393,5 Kj/mol men hur ska man veta delta H om man inte har utgångsvärdena. Tacksam för hjälp :)
Det ditt tabellverk anger *är* just ΔH, det vill säga skillnaden i entalpi mellan (i det här fallet) CO₂(g) å ena sidan och C(s) och O₂(g) å andra sidan. Det är för att absolutvärdena H inte går att mäta, utan man kan bara mäta skillnaden i entalpi (energiutvecklingen) som sker i en viss reaktion.
Då is övergår till flytande vatten kallar man det för en endoterm reaktion, eftersom att värme behövs tillföras. Men, om vi nu räknar ut Delta H för denna reaktion, som t.ex. Skulle kunna vara 0-25=-25 (istemperaturen-rumstemperaturen) så blir Delta H negativt, vilket då plötsligt innebär att reaktionen är exoterm? Får inte ihop hur reaktionen kan vara endoterm.
Nu är inte ΔH lika med ΔT (förändringen i temperatur), även om den ena är proportionell mot den andra. Det är bättre att tänka såhär: När vattnet tar upp värmeenergi och smälter, ökar dess energiinnehåll. Eftersom vattnets energiinnehåll har ökat, blir ΔH positivt.
Man kan också se det (lite mer) matematiskt såhär: Det absoluta energiinnehållet innan reaktion tecknar vi H₁ och efter reaktion H₂. Definitionen av ΔH är att ΔH = H₂ - H₁. Eftersom H₂ > H₁ blir ΔH > 0.
Delta H=H2-H1 gäller det alltid? Har för mig att min kemilärare sa H1-H2? Tack för svar!
Och H2>H1 gäller väl endast vid endoterma reaktioner?
Ja, ΔH = H₂ - H₁.
Just det, det vill säga ΔH > 0.
hej Magnus
Fe + Cu2+
Så som du har skrivit den ska pilen faktiskt riktas mot höger (om jag antar att det ska stå "Fe²⁺" till höger):
Fe + Cu²⁺ → Fe²⁺ + Cu
Anledningen är att järn är ett starkare reduktionsmedel än koppar. Det betyder att järn kan reducera kopparjoner till koppar, men koppar kan inte reducera järnjoner till järn.
Delta H blir för t.ex. ett ämnes upplösning blir inte alltid enligt litteraturens värden, vet du vad detta kan bero på?
En faktor kan vara att reaktionen inte utförs i ett perfekt isolerande kärl. Det medför att en del värme kommer att avges till omgivningen, och temperaturförändringen blir inte riktigt så hög som den skulle ha blivit om allt värme stannat kvar i behållaren.
Supertack!
Supervarsågod! 😊
Är reaktionen exoterm eller endoterm: Zn(s) + Cu2+(aq) →Zn2+(aq) +Cu(s)? samt hur vet jag det?
Ja, det är den. Du kan se det eftersom zink står till vänster om koppar i den elektrokemiska spänningsserien (se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/oxidation-och-reduktion/5722-metaller-ar-reduktionsmedel.html ). Det betyder att zinkatomerna gärna reducerar kopparjonerna till koppar, men det motsatta (kopparatomerna reducerar zinkjonerna till zink) sker inte utan att man tillsätter energi.
Vad är det som gör att en reaktion är exoterm eller endoterm? Finns det några tumregler för vissa ämnen att de exempelvis alltid är exoterma när de finns med i reaktionen eller är detta inget jag behöver grotta in mig i (om det är överkurs för kemi 1 och ej behövs för prov etc) ? tack på förhand
Jag tolkar din fråga såhär: Hur kan man se på en reaktion om den är exoterm eller inte?
Svaret är att det kan man inte! (Med några få undantag.) Man måste alltid mäta på reaktionen, till exempel hur temperaturen förändras, för att se om den är endo- eller exoterm. Ibland händer det också att man skriver ut värdet på ΔH för reaktionen, och då vet man direkt att om ΔH < 0 så är reaktionen exoterm, och om ΔH > 0 så är den endoterm.
Men vad finns det då för undantag? Jo, för att bindningar ska kunna brytas krävs det _alltid_ att man tillför energi. Detta är alltså _alltid_ en endoterm process. Det omvända gäller också, att när bindningar uppstår, så frigörs det _alltid_ energi. Det är alltså _alltid_ en exoterm process.
På så sätt kan man direkt "se" att den här processen är exoterm, för det uppstår bindningar mellan molekylerna (i det här fallet vätebindningar mellan vattenmolekylerna):
H₂O(l) → H₂O(s)
Ett undantag till är att förbränningar av kolföreningar (och de flesta andra oxidationer också) också alltid är exoterma.
@@MagnusEhinger01 okej då är jag med tack!
10:00 så undrar jag också vart den tillförda energin kommer från som behövs när NaOH sänks ner i vattnet och bindningarna bryts mellan partiklarna NaOH ?
kanske framgår någonstans jag missat?
@@philipT8989 Den energin kommer från värmen (rörelseenergin) hos vattenmolekylerna.
@@MagnusEhinger01 tusen tack
@@philipT8989 Tusen varsågod!
om fotosyntesen är endoterm, är då cellandningen exoterm? :)
Ja, det stämmer bra det. 👍
Jag har en fråga angående växternas fotosyntes, är reaktionen som sker spontan?
+Emmy Nilsson Nej, det är den inte.
+Magnus Ehinger Tack för svar! Har en till fråga, varför sker fotosyntesen över huvud taget? Naturen strävar ju efter hög entropi och låg entalpi men det som sker i fotosyntesen gör att det blir tvärt om
+Emmy Nilsson Det är tack vare energin i solljuset som fotosyntesen ändå kan ske. När man sedan säger "Naturen", så blir det lite tvetydigt: Det är ju inte naturen = blommorna och träden man menar i det här fallet, utan kosmos, universum och så vidare.
+Magnus Ehinger Ja okej, tack för hjälpen!
Hur räknar man ut entalpin för ett enskilt ämne?
Det kan man inte. Det enda man kan beräkna är förändringen i entalpi vid en kemisk reaktion, vilket man gör genom att ta hänsyn till förändringen i temperatur.
När vet man om det är exoterm eller endoterm?
Väldigt bra undervisning, lär mig väldigt mycket :)
+Melica Det här kan du lära dig: Förbränningar är alltid exoterma. Andra reaktioner måste man mäta, till exempel genom att kontrollera temperaturen under reaktionen. Var det svar nog på din fråga?
+Magnus Ehinger Men om det kommer en reaktionsformel på prov, hur ska jag gå tillväga då?
+Melica Det går inte att se bara på enbart en reaktionsformel om reaktionen är endoterm eller exoterm. Du kan dock lära dig här sakerna:
1. Förbränningar är alltid exoterma.
2. När vi går från fast -> flytande -> gas så är det endoterma processer
3. När vi går från gas -> flytande -> fast så är det exoterma processer
I en reaktionsformel skriver man ibland också in energi. Om det är en endoterm reaktion tillförs det energi, och då skriver i in energi till vänster om reaktionspilen:
A + B + energi -> C + D
Om reaktionen är exoterm skriver vi istället energi till höger om reaktionspilen, eftersom det frigörs energi:
A+ B -> C + D + energi
Slutligen kan man också titta på ∆H för en reaktion. Om ∆H < 0 så är reaktionen exoterm, och om ∆H > 0 är reaktionen endoterm.
På den här länken (ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi/5712-endoterma-och-exoterma-reaktioner-entalpi.html) har jag en videogenomgång där jag går igenom allt du behöver veta (hoppas jag!). :-)
+Magnus Ehinger Tack så mycket för hjälpen!
+Melica Varsågod!
I min bok står det att ΔH = tillförd energi - frigjord energi. Detta gör väl då att H produkter - H reaktanter som du använder dig av i denna video ger fel svar hos en exoterm reaktion med produkter som frigör 3466kJ och reaktanter som tillför 2736kJ. Det blir i alla fall fel i mina beräkningar.
Nej, det blir faktiskt exakt samma. Vi kan tänka såhär, att en reaktant har den absoluta entalpin H₁ = 0J. Vid en viss reaktion tillförs 100J för att nå det aktiverade komplexet, och därefter avges 25J när produkten bildas. Då har produkten den absoluta entalpin H₂ = 75J. Vi får att ΔH = H₂ - H₁ = 75J - 0J = 75J. Detta är exakt samma som tillförd energi - avgiven energi.
@@MagnusEhinger01Do you have 11 prptons?
Because you are sodium AWESOME
@@mangeboii7069 Na… 😉
Hej magnus!
i en exoterm reaktion är entalpi för produkterna högre än entalpi för reaktanterna, alltså att det frigörs mer energi än vad som ska tillföras.
Men du säger att entalpi för reaktanterna är högre än produkternas. Blir förvirrad.
Nej, i en exoterm reaktion har produkterna som bildas _lägre_ entalpi än reaktanterna. Det betyder också att reaktanternas entalpi är _högre_ än produkternas.
@@MagnusEhinger01 aha, men om vi tar exempel förbränningen av etanol:
C2H5OH(g) + 3 O2(g) ----> 2 CO2 (g) + 3 H2O(l)
Jag har räknat ut entalpi med hjälp av tabell för bindningsenergi.
Tillförd energi: 4722kJ
frigjord energi: 5782kJ
Entalpiändringen (delta H) = 4722kJ - 5782kJ= -1060kJ
här är entalpi för reaktanterna 4722kJ
medans den är 5782kJ för produkterna.
produkternas entalpi blir högre.
vad gör jag fel?
@@erik-kz6hb Du kan inte använda bindningsenergierna för att beräkna ett ämnes entalpi. I själva verket är förbränningsentalpin för etanol uppmätt till -1370,7 kJ/mol.
Varför reagerar de inte med vattnet? Den blandas ju med vattnet och kommer i kontakt med vatten molekylerna. Min 12:10
Vad är bildningsentalpi?
Förändringen i entalpi vid bildningen av ett ämne utifrån rena grundämnen i sina grundtillstånd.
okej! Tack! har du en video på entropi? Eller vad är det?
Entropi ingår inte längre i kursen i Kemi 1, så därför har jag inte gjort någon video om det. Jag har dock lite material om det på min hemsida, ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi/681-nar-sker-kemiska-reaktioner-entropi.html.
Snälla Mange, du har hjälpt mig med så mycket. Vill du gifta dig med mig?
Sorry, jag gifter mig aldrig med någon som kallar mig "Mange" - "Magnus" är det enda som gäller! 😉
@@MagnusEhinger01 O.K då jag kallar dig "Magnus" nu då? Vad pratar ni om OMBB
Spelar du fortnite Magnus?
Nej, det gör jag inte. Hurså?
Magnus hur ser dina åsikter ut politiskt
Totte Jag röstar, men jag tänker inte berätta på vilket parti! 😉
Säkert Sverige demokrat.
Which language is that
Swedish.
Helt okej berättat, hade dock uppskattat om du kunde dra lite fler exemplen på tal där du räknar & förklarar varför allt är som det är.
Finns det något sätt man kan se om en reaktion är exo eller endoterm tex sönderdelning av al203 i grundämnerna
Svaret är att det kan man inte! (Med några få undantag.) Man måste alltid mäta på reaktionen, till exempel hur temperaturen förändras, för att se om den är endo- eller exoterm. Ibland händer det också att man skriver ut värdet på ΔH för reaktionen, och då vet man direkt att om ΔH < 0 så är reaktionen exoterm, och om ΔH > 0 så är den endoterm.
Men vad finns det då för undantag? Jo, för att bindningar ska kunna brytas krävs det alltid att man tillför energi. Detta är alltså alltid en endoterm process. Det omvända gäller också, att när bindningar uppstår, så frigörs det alltid energi. Det är alltså alltid en exoterm process.
På så sätt kan man direkt "se" att den här processen är exoterm, för det uppstår bindningar mellan molekylerna (i det här fallet vätebindningar mellan vattenmolekylerna):
H₂O(l) → H₂O(s)
Ett undantag till är att förbränningar av kolföreningar (och de flesta andra oxidationer också) också alltid är exoterma.
Hur skulle energidiagrammet se ut för is som smälter?
Lite svårt att beskriva i bara i ord, men ungefär såhär: För att smälta is behöver vi tillföra energi. Därför ha flytande vatten högre energiinnehåll (entalpi) än fruset vatten. Så från en lägre entalpinivå till en högre blir det alltså i energidiagrammet.
Tack för så snabbt svar! En till fråga, när vattnet sedan blir rumstempererat blir väl energiinnehållet ännu högre?
Ja, det stämmer bra.