Skillnaden mellan meios och mitos: Mitos är vanlig celldelning. För att livet ska föras vidare, och flercelliga organismer växa måste cellerna dela sig. Vid meiosen halveras antalet kromosomer, och det bildas könsceller. Det är för att när två könsceller smälter samman så ska antalet kromosomer bli lika stort som det var innan (i den vuxna individen).
Jag har själv redigerat videos och vet hur svårt det kan vara. Denna video måste ha tagit mycket lång tid att göra! Jag vill säga att det är väldigt snällt av er att verkligen göra dessa videos då dem betyder mycket för många (inklusive mig). Jag vill tacka dig för dina lektioner här på youtube då du är anledningen till att jag förstår biologin just nu. Tack Magnus!
För- och nackdelar med könlig/könlös förökning: Könlig ger blandning av gener, men kräver att man finner en partner. Könlös går fort, men ger ingen blandning av gener.
Hej Magnus! Tack för dina bra videos återigen :) Här kommer en fråga om du har tid. Min biologi bok hävdar att det bildats 2 celler med haploid kromosomuppsättning när telofas 1 är klar, det får inte jag ihop logiskt hur det skulle funka och dels så menar ju du på att det är två diploida celler efter telofas 1? Tack på förhand!
Du är fantastisk Magnus, det är inte bara dina föreläsningar jag tycker om, utan din tydliga röst och bra humör också! jag kollar på dina vidio ständigt
+Nike Aqw Och jag kommer att rädda dig lika många gånger till i både Kemi 1 (ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner.html) och Kemi 2 (ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-2/lektioner.html)!
Tack ska du ha! Den frågan får jag såpass ofta att jag faktiskt gjort en liten videogenomgång om det. 😉 Du hittar den på den här länken: ehinger.nu/undervisning/starta-har/nyheter/1242-flippat-klassrum/6250-min-egen-uppstallning.html
+Lovisa Stenhammar Tack för det! Mitt mål är att göra videogenomgångar till hela kursen i Biologi 1 och 2, men tyvärr tar det lite tid… Tack i alla fall för dina uppmuntrande ord!
Tack återigen för all din content. Du tar kvalitét till en helt ny nivå. Men jag har ett par frågor.. Vad egentligen är överskorsning? Ev. Hur händer det? Händer det ALLTID överkorsning i Meios? Om inte, skippas Meios 2 då?
Överkorsning innebär att stora segment av två homologa delningskromosomer byter plats med varandra. Jag förklarar ytterligare lite grann om det i min videogenomgång om kopplade alleler: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/klassisk-genetik/kopplade-alleler.html Nej, det sker inte alltid överkorsningar. Det är slumpmässigt när det sker, och var det sker. Men meios II sker ändå alltid för att delningskromosomernas systerkromatider ska separeras från varandra.
I min biologibok står det att cellerna vid telofas 1 är haploida då det endast är en kromosom från varje kromosompar, även om dessa kromosomer är i dubbel uppsättning(i form av delningskromosomer). Stämmer detta eller det du säger i videon, att cellerna ännu inte är haploida?
Vid 8:33 säger du att cellerna fortfarande är diploida (i telofas 1), men borde är de vara inte haploida? Det är ju en (delnings)kromosom från vara homologt par i de båda cellerna, mao haploida celler? Visst, de är ju fortfarande delningskromosomer (därav behovet av meios 2), men det är väl en annan fråga?
Båda syskonen har samma föräldrar. Från varje förälder väljs 50% av generna ut vid meiosen. Det slumpmässiga urvalet sker dels i profas I (5:35) där det sker överkorsningar, och dels i anafas I (7:41) och anafas II (10:11), där delningskromosomerna och systerkromatiderna går åt olika håll.
Fråga: När kromosomerna flyttar runt i profas 1, är det vanligt att fel uppstår då? Kan t.ex. downs syndrom uppstå för att en av gameterna får en kromosom 21 för mycket?
Tack för en superbra föreläsning! Bara några frågor. Jag tycks ha svårt att skilja på delningskromosomer, systerkromatider och homologa kromosomer. Som jag har förstått det verkar det som att homologa kromosomer bildas när det har skett en replikation, alltså när det finns en dubbel uppsättning kromosomer i en cell (innan celldelningen). Befinner sig inte kromosomerna redan i delningskromsomer sedan replikationen då? eller är det mer som att en delningskromosom är det gemensamma namnet för de två systerkromatiderna som bildades under replikationen och att delningskromosomen räknas som "en" kromosom , som därmed kan ingå i en homolog kromosom (alltså ett kromosompar?)? Kanske lite lång och krånglig fråga men hoppas du förstår hur jag tänker:) Tack på förhand!
Juste en till fråga! Kanske dum men, varför sker ens meios 1? förutom att generna blandas i profasen. Varför sker inte reduktionsdelningen direkt från bara en cell? Eller måste det finnas 4 stycken haploida celler i slutändan av någon anledning?
Ja, du har lite grann missuppfattat vad homologa kromosomer är. Vid befruktningen får zygoten en uppsättning kromosomer från mamman och en uppsättning kromosomer från pappan. Dessa två uppsättningar är homologa. Vi människor har 22 par autosomala kromosomer + ett par könskromosomer. De autosomala kromosomerna är numrerade 1-22. Det betyder att kromosom nr. 1 från mamman är homolog med kromosom nr. 1 från pappan, kromosom nr. 2 från mamman är homolog med kromosom nr 2. från pappan, och så vidare. Det betyder att alla celler i kroppen redan innehåller två homologa kromosomuppsättningar _innan_ replikation. Det betyder vidare att efter replikationen har cellen faktiskt _två_ homologa kromosomuppsättningar. Varje delningskromosom består av två identiska kromosomer (systerkromatider) från den _ena_ av föräldrarna. Det betyder att delningskromosom nr. 1 från mamman är homolog med delningskromosom nr. 1 från pappan, och så vidare.
@@ingridsturestig1931 Man hade mycket väl kunnat tänka sig att det sker en reduktionsdelning utan att det först sker en duplikation av kromosomerna. Kanske är det också så att det finns någon organism där det sker. Evolutionärt sett har det i alla fall visat sig ge en fördel med just det som du säger, att generna blandas även i meios 1. Därför har denna typ av meios blivit den helt dominerande.
@@MagnusEhinger01 Men eftersom hälften av generna i en cell kommer från mamman och hälften kommer från pappan, är det då de homologa kromosomerna som är kromosomparen?
Hej Magnus, vill börja med att tacka för dessa videos! Vad jag förstår det som så är det gameterna från spermierna som bär på antingen en x- eller y-kromosom medan äggcellerna alla bär på varsin x-kromosom. Hur förklaras detta utifrån meiosen? Går det till på olika sätt för olika kön eller missförstår jag något?
Tack själv! Det är så att X- och Y-kromosomerna är homologa. Det betyder att de dras till varsin pol under anafas I, så att den en av cellerna får en X-kromosom, och den andra får en Y-kromosom. Detta gäller alltså för hanens gameter (spermier). Honor bildar bara X-gameter eftersom de har två X-kromosomer.
Hej Magnus jag undrade en sak i den föra video om mitosen så nämnde du vid profasen att Cromatinet packades ihop till kromosomer och sedan upplöstes kärnmembranet upp men i denna videon sa du tvärtom vid profas 1 sså vilken kommer först? Eller splear det egentligen roll på vilken som är först? Tack!
Efter telofas 2 delar sig inte cellerna mer. Istället mognar de till färdiga ägg/spermier (hos djur). Det är inte förrän äggcell och spermie smälter samman i befruktningen som celldelningen sätter igång igen - och då är det vanlig mitos det handlar om.
Hej Magnus, I profas 1 kan det ske överkorsningar mellan homologa delningskromosomer, Vad jag inte förstår är att om de är identiska, vad ska denna överkorsningen bidra till? Med tanke på att de innehåller samma sak.
Det är sant, _om_ delningskromosomerna hade varit identiska, så hade det ju inte varit någon mening med att det sker några överkorsningar. Men nu är de inte identiska, utan bara _homologa._ Det betyder att de innehåller samma loci, men inte nödvändigtvis samma alleler.
Hej Magnus! 1-Finns det transkription, translation eller replikation i meiosen? 2- Kan det hända mutationer i meiosen, om det händer, vilka mutationer sker? 3- Varför säger du 1,1 och 2, 2 kromosomer eftersom de är 23 kromosomer? 4- Vilka process har bakterier?, dvs finns det transkription, translation eller replikation hos bakterier? Hoppas får svaret på dem😭
1 - Nej, i meiosen (och mitosen) är DNA:t packat i kromosomer, och transkriberas inte. 2 - Ja, det kan ske kromosommutationer. 3 - I den modell som jag visar är det bara två par kromosomer för enkelhetens skull. 4 - Jadå, även bakterier måste tillverka proteiner och dela sig.
Hej Magnus jag är lite förvirrad. Sker Meios 2 efter Meios 1 alltid ? För i Telofas 1 så blir det två haploida celler så logiskt sätt borde celldelningen inte vara klar efter som de är 23 kromosomer i en könscell?
Hej! Jag förstår inte riktigt skillnaden mellan överkorsning och translokation. Är det samma typ av gener, i samma lokus, i två homologa kromosomer som byter plats vid överkorsning, och helt random gener av olika typer, från olika platser i kromosomer (som inte är homologa) som byter plats vid translokation?
Vid överkorsning byter segment av homologa kromosomer plats. Båda kromosomerna får alltså en komplett genuppsättning. Vid translokation flyttas ett enda segment av en kromosom till en annan kromosom, vilken som helst. Då kommer den första kromosomen att få för få gener, medan den andra kommer att få för många.
När det bildas äggceller hos människan är det ju bara en äggcell (i regel) som mognar och släpps fri. Därför reduceras tre av fyra bildade haploida celler till polkroppar, medan den fjärde cellen utvecklas till ett moget ägg.
I kromatin så är allt DNA i kromosomerna upplöst, och ligger mer eller mindre huller om buller om vartannat, som spaghetti i en stor skål. Inför delningen samlas allt DNA ihop, så att det lindas om speciella proteiner kallade histoner om och om igen, så de typiska "X-liknande" delningskromosomerna uppträder. Detta kallas för att DNA-molekylen kondenseras till delningskromosomer.
Jag börjar nog äntligen fatta det här inför provet imorgon, men jag har en fråga. Är det nån skillnad mellan meios 2 och vanlig celldelning? För det verkar som om det är i princip samma sak. Och vad är i så fall skillnaden mellan det och meios 1?
@@MagnusEhinger01 menar du att detta är en vuxen människa som producerar könscell men du gör det tydligt att de kromosomer dom överkorsas originellt kommer från dess mamma och pappa. Sker det meios i ett befruktat egg? Överkorsas de generna?
Ja, det är i en vuxen individ som könsceller produceras, och överkorsningarna som sker, sker mellan kromosomer där den ena ursprungligen kommer från mamman och den andra från mappan. Nej, i en befruktad äggcell sker ingen meios och inga överkorsningar, utan bara mitos.
Väldigt hjälpsam video! Jag undrar bara hur kromosom nummer 2 från pappa kan ha samma gener som kromosom nummer 2 från mamman? Förstår inte riktigt hur dess DNA kan vara lika eftersom att en mamma och en pappa har olika gener.
En mamma och en pappa har olika gener men BARA i X- och Y-kromosomerna (könskromosomerna). Annars är det samma genuppsättning. (De kan visserligen ha olika alleler, men generna är desamma.)
8:49 i min biologibok står det att cellerna vid telofas 1 är haploida då det endast är en kromosom från varje kromosompar, även om dessa kromosomer är i dubbel uppsättning(i form av delningskromosomer). Stämmer detta eller det du säger i videon, att cellerna ännu inte är haploida?
Meios I brukar räknas som den egentliga reduktionsdelningen, så då kan man mycket väl betrakta cellerna i telofas 1 som haploida. Men de ska fortfarande genomgå en delning till, så att varje gamet bara får 23 kromosomer (hos människan).
En genmutation är en mutation i en gen. En mutation i sin tur är en förändring i arvsmassan (DNA) hos en organism. Det finns olika typer av mutationer. Det kan vara punktmutation (en enda kvävebas byts ut mot något annat), deletion (en eller flera kvävebaser tas bort), insertion (en eller flera kvävebaser sätts in) eller substitution (en eller flera kvävebaser byts ut). Det finns också mutationer som kan beröra många gener. Dit hör duplikation (ett DNA-segment kopieras och sätts in någon annanstans), inversion (ett DNA-segment klipps ut och klistras in igen, fast baklänges) och translokation (ett DNA-segment klipps ut från en kromosom och sätts på en annan).
Varför finns det två olika typer av celldelningar om meisonen ger fler celler, borde inte mitosen vara onödig? Eller finns det någon speciell situation där bara mitosen kan förekomma?
Meiosen ger ju bara celler med hälften så många kromosomer! Djur är skapade efter att ha par av kromosomer, alltså totalt 46 st. Så mitosen används hela tiden i kroppen för att ersätta celler i kroppen som dör.
@@SwedishSalmonbox Djur har inte 46 kromosomer, det är just arten "människa" även kallad Homo sapiens som har. En katt har 38 kromosomer och är precis som människan en varelse med en art över världen och populationer i olika länder.
Nu börjar det sitta inför provet imorgon, men det är fortfarande en sak jag inte förstår. Har en diploid cell 23 kromosompar eller 2? I videon visas "en cell med två kromosompar" men har inte alla 23 kromosompar?
+Jake Rose och en sak till, här står det att DNA:t blir delningskromosomer och i mitos att kromatin blir delningskromosomer. Är DNA och kromatin samma sak?
Vid celldelning (mitos) bildas två identiska dotterceller, medan det vid reduktionsdelning bildas fyra celler med halva antalet kromosomer (reducerat kromosomantal). Du kan lära dig mer om meios i videogenomgången här ovan, och mer om mitos på ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/mitos.html
Nej, ett kromosompar är två homologa kromosomer, där den ena kromosomen kommer från modern och den andra från fadern. Människan har 23 par kromosomer. De har fått nummer 1-22 plus könskromosomerna. Vi har alltså en kromosom nr. 1 från mamma och en nr. 1 från pappa, och så vidare. Kromosomerna med samma nummer är homologa. Båda kromosomerna nr. 1 är alltså ett kromosompar, båda nr. 2 är ett annat och så vidare.
Eller är den lila redan från början kanske? Kan vara jag som har ett anlag för färgdefekt 😁 Om den är lila redan feån början är det för att visa att den kromosomen skiljer sig från de blåa och den röda?
Men i interfas 1 är det en diploid cell från början eller blir den det? Var lite oklart eftersom du skrev att dna.t och centrosomerna kopieras under där du har skrivit att det är en diploid cell som om att det händer efter.
Från början är det en diploid cell, hos människa med 23 kromosompar. Sedan kopieras allt DNA, så att det är 46 kromosompar. Sedan sker två celldelningar, så att det först blir 23 kromosompar, och sedan 23 kromosomer i varje gamet.
Nej, en kromosom = en DNA-sträng. När DNA-molekylerna är packade runt histoner inför celldelningen vill vi hellre kalla det för en delningskromosom eller en mitotisk kromosom. Det betyder att vi hela tiden har 46 kromosomer i interfasen.
I min biologibok står det såhär: ”ju oftare en överkorsning sker, desto längre ifrån varandra ligger generna på en kromosom” Jag förstår inte varför det är så... Kan du förklara? Tack för grymma videor! 😃 De äger!
Tack! Jag tror att det enklaste sättet för mig att förklara är att hänvisa dig till en annan av mina videogenomgångar, som handlar just om kopplade gener och överkorsningar. Du hittar den på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/klassisk-genetik/6749-kopplade-alleler.html Eller hade du redan sett den?
Som jag förstod det, så sker ju celldelning i stort sett i hela kroppen. Men reduktionsdelning kan väl inte ske i hela kroppen utan endast i testiklarna på en man och i äggledarna hos en kvinna? Läser om Biologi av rent intresse, vill kunna greppa detta . Tack i förhand
Är det vanliga 46 kromosoma kroppsceller som helt enkelt går igenom meios för att bli könsceller och sedan kunna befrukta eller befruktas? uppskattar all hjälp
Ja, fast jag uttrycker det nog hellre såhär: Det är de 44 autosomala kromosomerna plus de två könskromosomerna som reduceras till 22 autosomala plus en könskromosom i meiosen.
Hej! Har en fråga: hos människan, som har 46 kromosomer, får vi 92 kromosomer under DNA-replikationen? Som sedan bildar två nya identiska celler med 46 kromosomer vardera genom mitos eller 4 stycken celler med 23 kromosomer genom meios.
Ville bara säga att en centrosom består av två stycken centrioler väl? Och det är centriolerna som skickar ut proteintrådarna i metafasen? Alltså är det la inte två stycken centrosomer? :o
Vet inte om du kommer svara på denna fråga ikväll men har cellen som ska delas totalt 46 kromosompar i och med att DNA:t har replikerats i S-fasen (därav dubbelt så mycket DNA-trådar)? Alltså blir det en vanlig celldelning först med 23 kromosompar som sedan delas igen så det blir 23 i varje?
Jo, visst är det så att varje centrosom består av två centrioler. Men vid mitosen bildas det två centrosomer, som tar plats på var sin sida om kärnspolen.
Den stora skillnaden är att i anafas 1 (se från 7:38 i videon) separeras delningskromosomerna från varandra, medan i anafas 2 (från 10:10 i videon) separeras systerkromatiderna från varandra.
@@MagnusEhinger01 Tack så jättemycket för svaret, om jag har förstått rätt så telafas 2 likar telafas i mitos. Anafas 2 separeras systerkromatiderna (den liknar inte mitos eller mieos1). Metafas liknar båda mitos och mieos. Men profas 2 då, liknar den mitos eller mieos1?
Vad är det egentligen som avgör vilka egenskaper en individ ges av "genetiken"? Jag var säker på att det var generna som styrde det, och att vi gavs olika gener av våra båda föräldrar, men där tycks det ju endast vara könskromosomerna som skiljer sig åt... Och ja, jag pluggar biologi en lördagsnatt p.g.a. att jag inte har något liv. Var stolt över mig Magnus!
Visst blir jag stolt av att höra att jag har elever som pluggar på lördagsnätterna (-morgnarna)! That's the spirit! 😊 Visst, könskromosomerna skiljer sig åt, resten av kromosomerna är homologa. Det betyder att de innehåller samma gener - men inte nödvändigtvis samma alleler! Två alleler är varianter av samma gen. Ett klassiskt exempel på det är genen för färg hos en viss ärtväxt. Den förekommer både i allelerna röd färg och vit färg. Därför får vi egentligen inte olika gener, utan olika genVARIANTER (alleler) av våra föräldrar.
Haha tack för support (faktiskt i dubbel bemärkelse)! Så här har jag fattat det: alla människor består av tusentals gener och personer av samma kön har alla exakt samma gener. Det som gör oss till individer är varianterna av generna (allelerna). Mitt eget anlag (kombinerat med miljö och slump) får mig då direkt att undra om en gammal sjuk man har exakt samma genuppsättning som en ung frisk pojke. Alltså att inte en enda gen av de tiotusentals skiljer sig åt. Min andra fråga är om det helt och hållet är allelerna som avgör ens anlag för att vara vass på något idrott (eller vad som helst egentligen). Till skillnad från ditt exempel om ärtväxten måste det här existera ett samspel mellan väldigt många alleler. Min sista fråga är hur många varianter av varje gen det generellt sett finns. Är det två eller fler?
Tre bra frågor på en gång - får se om jag kan besvara dem! 😊 1) Ja, du bär på i princip exakt samma genuppsättning hela livet. I vissa celler kan det visserligen ske mutationer (man kan få cancer etc), men den genuppsättning du är född med bär du med dig hela livet. 2) Ja, det är ett samspel mellan en massa gener och, inte minst, miljön. Zlatan hade till exempel aldrig blivit "Zlatan" om han hade växt upp i ett medelklasskvarter i en välmående förort till Boston. 3) Rent teoretiskt kan man faktiskt tänka sig väldigt många olika varianter som helst av samma gen! En gen kodar ju för ett protein, som är uppbyggt av en massa aminosyror. Om man byter ut en aminosyra i ett protein, får man kanske ett protein som helt slutar fungera. Men man kan också få ett protein med lite annorlunda funktion än det ursprungliga. Då har vi faktiskt tre olika alleler. Och eftersom varje protein består av en lång rad aminosyra, och det finns 20 olika aminosyror att välja bland, går det att göra en mycket stor mängd olika varianter (rent teoretiskt i alla fall - det kan vara så att den största andelen varianter inte fungerar).
@@ville4789 Två homologa kromosomer är två kromosomer som innehåller samma gener (men kan innehålla olika alleler av dessa gener). En diploid cell innehåller ett antal homologa kromosompar. Hos människan innehåller varje diploid cell (varje kroppscell) 23 par homologa kromosomer.
Nja, det beror väl lite på hur man ser på saken. I meiosens första fas halveras kromosomantalet eftersom hela delningskromosomer skiljs åt i anafas I. Men eftersom meiosen startar med att allt DNA replikeras, är inte mängden DNA nere på enkel nivå än. Det sker först i och med meios II.
Men definitionen av diploida celler är att man har en kromosomuppsättning av mamma och en av pappa och på haloida celler att man en kromosomuppsättning antigen av mamma eller pappa och denna uppdelning sker i meios 1 anafas precis som det står i våra läroböcker.
Man brukar nog snarare säga att gameter (könsceller) är haploida, och könsceller är det inte förrän de har gått igenom hela meiosen. Likväl finns det många läromedel som säger just som du skriver att den "egentliga" meiosen sker i meios I, och sedan är det bara "vanlig" celldelning. Men det stämmer alltså inte till 100%.
Nej, det är det inte. Ett kromosompar består av två homologa kromosomer där den ena kromosomen kommer från mamman och den andra från pappan. En delningskromosom är en X-formad kromosom som består av två identiska kopior av samma kromosom. Jag pratar mer om delningskromosomer i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/mitos.html
Ja, det kan det förstås. Det är lite olika beroende på vilken organism det är, men hos människor bildas könscellerna från stamceller i könskörtlarna (äggstockar och testiklar).
Cellen har två kromosompar, kromosompar #1 och kromosompar #2. I varje kromosompar kommer den blåa kromosomen från den ena föräldern - till exempel pappan - och den röda kromosomen från den andra föräldern - till exempel mamman.
@@MagnusEhinger01 Ok, tack så mycket. Och då är kromosomerna i ett par homologa med varandra. Men i replikationen sen så får båda kromosom-paren samma färg? Så där har inte längre kromosomparen en kromosom från mamman och en kromosom från pappan? 5:09 Tack!
@@norawallberg1345 Jodå, båda kromosom #1 ligger intill varandra - både den från pappan och den från mamman - och båda kromosom #2 ligger intill varandra. De homologa kromosomerna ligger alltså intill varandra.
@@norawallberg1345 Ah, här måste jag (och du) nog vara noggrannare med språket! Båda _delningskromosom_ #1 ligger intill varandra (eftersom de är homologa), och båda delningskromosom #2 ligger intill varandra.
Som jag förklarar i videogenomgången ovan, så är det dels för att generna ska blandas, och dels för att det måste vara en enkel kromosomuppsättning i könscellerna för att den individ som bildas ska kunna ha dubbel kromosomuppsättning.
I min modell är det faktiskt inte fyra kromosompar, utan två. Mitosen inleds dock med att de dupliceras. Det är för att det sedan i meiosen sker två celldelningar, och vid varje celldelning halveras sedan antalet kromosomer.
Det är de "X"-formade kromosomer som man kan se precis i samband med celldelningen. Du kan se mer om det på den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/870-mitos.html
Tack! Uppskattar verkligen alla dina videos men en fråga. Så det som egentligen skiljer dem åt är anafas I och överkorsning? (förutom skillnaden att haploida o diploida celler bildas) För så har jag uppfattat det efter att ha kollat på båda klippen
![อยู่คนเดียวกับเขา - ส้ม มารี (Zom Marie) [Official MV]](http://i.ytimg.com/vi/gq1cWAIQDLg/mqdefault.jpg)
Magnus, du är seriöst min hjälte. Du hjälper så sjukt mycket inför kemi och biologi prov :)
Det är så kul att höra att jag kan hjälpa dig inför dina prov!
Magnus, du är en klippa. Tack för hjälpen!
Tack själv, det var ett nöje!
Skillnaden mellan meios och mitos: Mitos är vanlig celldelning. För att livet ska föras vidare, och flercelliga organismer växa måste cellerna dela sig.
Vid meiosen halveras antalet kromosomer, och det bildas könsceller. Det är för att när två könsceller smälter samman så ska antalet kromosomer bli lika stort som det var innan (i den vuxna individen).
Kung tack!
Varsågod ! 😊
Suverän på att förklara komplexa saker! Tack så mycket!
Tack själv, alltid roligt att höra att det går att förstå! 😊
Jag har själv redigerat videos och vet hur svårt det kan vara. Denna video måste ha tagit mycket lång tid att göra! Jag vill säga att det är väldigt snällt av er att verkligen göra dessa videos då dem betyder mycket för många (inklusive mig). Jag vill tacka dig för dina lektioner här på youtube då du är anledningen till att jag förstår biologin just nu. Tack Magnus!
Stort och hjärtligt varsågod! :-)
Dina videos får biologi att bli intressant och du hjälpte mig få A i Biologi 1 :) tack!!
Tack själv, alltid roligt att höra att du har lärt dig en massa biologi! 😊
Går läkarprogrammet och har fortfarande nytta av dina videos Magnus! Tack så mycket för tiden du lägger ner.
Härligt att höra att jag kan hjälpa till med universitetsstudierna också! 😊
Jättebra video för mina studier! Tack så mycket!
Varsågod så mycket!
För- och nackdelar med könlig/könlös förökning: Könlig ger blandning av gener, men kräver att man finner en partner. Könlös går fort, men ger ingen blandning av gener.
Hej Magnus! Tack för dina bra videos återigen :) Här kommer en fråga om du har tid. Min biologi bok hävdar att det bildats 2 celler med haploid kromosomuppsättning när telofas 1 är klar, det får inte jag ihop logiskt hur det skulle funka och dels så menar ju du på att det är två diploida celler efter telofas 1? Tack på förhand!
Du är fantastisk Magnus, det är inte bara dina föreläsningar jag tycker om, utan din tydliga röst och bra humör också!
jag kollar på dina vidio ständigt
Haha, ja, det var ju kul att du står ut med min skånska! 😉
jag älskar dig har räddat mig så många gånger
+Nike Aqw Och jag kommer att rädda dig lika många gånger till i både Kemi 1 (ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner.html) och Kemi 2 (ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-2/lektioner.html)!
+Magnus Ehinger tack så mycket har genetik prov imorgon :)
väldigt enket att förstå, tack Magnus
Varsågod, vad bra att den gick att förstå! 😊
Du är så duktig skulle aldrig någonsin lyckats utan din hjälp. Vilken app använder du dig av? För att rita o vissa animationer?
Tack ska du ha! Den frågan får jag såpass ofta att jag faktiskt gjort en liten videogenomgång om det. 😉 Du hittar den på den här länken: ehinger.nu/undervisning/starta-har/nyheter/1242-flippat-klassrum/6250-min-egen-uppstallning.html
Väldigt bra videos! Jag hoppas att du snart lägger ut lite videos om evolotion i bioloigi 1 och videos till biologi 2 (ska läsa det nästa år).
+Lovisa Stenhammar Tack för det! Mitt mål är att göra videogenomgångar till hela kursen i Biologi 1 och 2, men tyvärr tar det lite tid… Tack i alla fall för dina uppmuntrande ord!
Tack för tutorialn:)
Varsågod, håll till godo! 😊
Tack återigen för all din content. Du tar kvalitét till en helt ny nivå.
Men jag har ett par frågor..
Vad egentligen är överskorsning? Ev. Hur händer det?
Händer det ALLTID överkorsning i Meios? Om inte, skippas Meios 2 då?
Överkorsning innebär att stora segment av två homologa delningskromosomer byter plats med varandra. Jag förklarar ytterligare lite grann om det i min videogenomgång om kopplade alleler: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/klassisk-genetik/kopplade-alleler.html
Nej, det sker inte alltid överkorsningar. Det är slumpmässigt när det sker, och var det sker. Men meios II sker ändå alltid för att delningskromosomernas systerkromatider ska separeras från varandra.
@@MagnusEhinger01 Tack så hemskt mycket! :)
Varsågod så hemskt mycket! 😊
I min biologibok står det att cellerna vid telofas 1 är haploida då det endast är en kromosom från varje kromosompar, även om dessa kromosomer är i dubbel uppsättning(i form av delningskromosomer). Stämmer detta eller det du säger i videon, att cellerna ännu inte är haploida?
Vid 8:33 säger du att cellerna fortfarande är diploida (i telofas 1), men borde är de vara inte haploida? Det är ju en (delnings)kromosom från vara homologt par i de båda cellerna, mao haploida celler? Visst, de är ju fortfarande delningskromosomer (därav behovet av meios 2), men det är väl en annan fråga?
Toppen video! Tack så mycket :)
Tack själv, varsågod så mycket! 😊
Jättebra video!
Tackar! 😊
Hur skulle man utifrån Meiosen kunna dra slutsatsen varför syskon kan vara lika&olika utifrån ett genetiskt perspektiv ?
Båda syskonen har samma föräldrar. Från varje förälder väljs 50% av generna ut vid meiosen. Det slumpmässiga urvalet sker dels i profas I (5:35) där det sker överkorsningar, och dels i anafas I (7:41) och anafas II (10:11), där delningskromosomerna och systerkromatiderna går åt olika håll.
Fråga: När kromosomerna flyttar runt i profas 1, är det vanligt att fel uppstår då? Kan t.ex. downs syndrom uppstå för att en av gameterna får en kromosom 21 för mycket?
Ja, det kan hända, men det är inte så vanligt. Det är typ det som händer vid kromsomtalsrubbningar.
Tack så mycket.
Varsågod! 😊
Tack för en superbra föreläsning!
Bara några frågor. Jag tycks ha svårt att skilja på delningskromosomer, systerkromatider och homologa kromosomer.
Som jag har förstått det verkar det som att homologa kromosomer bildas när det har skett en replikation, alltså när det finns en dubbel uppsättning kromosomer i en cell (innan celldelningen). Befinner sig inte kromosomerna redan i delningskromsomer sedan replikationen då? eller är det mer som att en delningskromosom är det gemensamma namnet för de två systerkromatiderna som bildades under replikationen och att delningskromosomen räknas som "en" kromosom , som därmed kan ingå i en homolog kromosom (alltså ett kromosompar?)?
Kanske lite lång och krånglig fråga men hoppas du förstår hur jag tänker:)
Tack på förhand!
Juste en till fråga! Kanske dum men, varför sker ens meios 1? förutom att generna blandas i profasen. Varför sker inte reduktionsdelningen direkt från bara en cell? Eller måste det finnas 4 stycken haploida celler i slutändan av någon anledning?
Ja, du har lite grann missuppfattat vad homologa kromosomer är. Vid befruktningen får zygoten en uppsättning kromosomer från mamman och en uppsättning kromosomer från pappan. Dessa två uppsättningar är homologa. Vi människor har 22 par autosomala kromosomer + ett par könskromosomer. De autosomala kromosomerna är numrerade 1-22. Det betyder att kromosom nr. 1 från mamman är homolog med kromosom nr. 1 från pappan, kromosom nr. 2 från mamman är homolog med kromosom nr 2. från pappan, och så vidare. Det betyder att alla celler i kroppen redan innehåller två homologa kromosomuppsättningar _innan_ replikation.
Det betyder vidare att efter replikationen har cellen faktiskt _två_ homologa kromosomuppsättningar. Varje delningskromosom består av två identiska kromosomer (systerkromatider) från den _ena_ av föräldrarna. Det betyder att delningskromosom nr. 1 från mamman är homolog med delningskromosom nr. 1 från pappan, och så vidare.
@@ingridsturestig1931 Man hade mycket väl kunnat tänka sig att det sker en reduktionsdelning utan att det först sker en duplikation av kromosomerna. Kanske är det också så att det finns någon organism där det sker. Evolutionärt sett har det i alla fall visat sig ge en fördel med just det som du säger, att generna blandas även i meios 1. Därför har denna typ av meios blivit den helt dominerande.
@@MagnusEhinger01 Men eftersom hälften av generna i en cell kommer från mamman och hälften kommer från pappan, är det då de homologa kromosomerna som är kromosomparen?
@@skolkonto8247 Ja, när man talar om att vi människor har 22 par autosomala kromosomer, och ett par könskromosomer, så är varje kromosompar homologt.
Hej Magnus, vill börja med att tacka för dessa videos!
Vad jag förstår det som så är det gameterna från spermierna som bär på antingen en x- eller y-kromosom medan äggcellerna alla bär på varsin x-kromosom. Hur förklaras detta utifrån meiosen? Går det till på olika sätt för olika kön eller missförstår jag något?
Tack själv! Det är så att X- och Y-kromosomerna är homologa. Det betyder att de dras till varsin pol under anafas I, så att den en av cellerna får en X-kromosom, och den andra får en Y-kromosom.
Detta gäller alltså för hanens gameter (spermier). Honor bildar bara X-gameter eftersom de har två X-kromosomer.
Tack så mycket!
+Isa Roks Varsågod så mycket!
Tack!!!!!! men kan du förklara kort om vad orden haploid och gamet är och vad de gör?
hej!I profas I sker det ju en överkorsning, men du nämnde inte att detta skedde i profas II. Kan inte överkorsningar ske i de båda profaserna?
Nej, den sker endast i profas 1. Det är för att det bara är i den som _homologa_ kromosomer kommer intill varandra.
Hej Magnus jag undrade en sak i den föra video om mitosen så nämnde du vid profasen att Cromatinet packades ihop till kromosomer och sedan upplöstes kärnmembranet upp men i denna videon sa du tvärtom vid profas 1 sså vilken kommer först? Eller splear det egentligen roll på vilken som är först?
Tack!
Jag blir förvirrad, vad händer efter telefas 2? Det är 23 kromosomer i dessa celler så hur kan de fortsätta sin celldelning när det krävs 96 styckna?
Efter telofas 2 delar sig inte cellerna mer. Istället mognar de till färdiga ägg/spermier (hos djur). Det är inte förrän äggcell och spermie smälter samman i befruktningen som celldelningen sätter igång igen - och då är det vanlig mitos det handlar om.
Hej Magnus,
I profas 1 kan det ske överkorsningar mellan homologa delningskromosomer,
Vad jag inte förstår är att om de är identiska, vad ska denna överkorsningen bidra till?
Med tanke på att de innehåller samma sak.
Det är sant, _om_ delningskromosomerna hade varit identiska, så hade det ju inte varit någon mening med att det sker några överkorsningar. Men nu är de inte identiska, utan bara _homologa._ Det betyder att de innehåller samma loci, men inte nödvändigtvis samma alleler.
Hej Magnus!
1-Finns det transkription, translation eller replikation i meiosen?
2- Kan det hända mutationer i meiosen, om det händer, vilka mutationer sker?
3- Varför säger du 1,1 och 2, 2 kromosomer eftersom de är 23 kromosomer?
4- Vilka process har bakterier?, dvs finns det transkription, translation eller replikation hos bakterier?
Hoppas får svaret på dem😭
1 - Nej, i meiosen (och mitosen) är DNA:t packat i kromosomer, och transkriberas inte.
2 - Ja, det kan ske kromosommutationer.
3 - I den modell som jag visar är det bara två par kromosomer för enkelhetens skull.
4 - Jadå, även bakterier måste tillverka proteiner och dela sig.
@@MagnusEhinger01 1- Men i vilken cell sker de process(transkription, translation, replekation)?
@@user-fu2wb3ot4r Alla, fast inte just under meiosen (eller mitosen).
Hej Magnus jag är lite förvirrad. Sker Meios 2 efter Meios 1 alltid ? För i Telofas 1 så blir det två haploida celler så logiskt sätt borde celldelningen inte vara klar efter som de är 23 kromosomer i en könscell?
Ja, på meios 1 följer alltid meios 2. Det kan ta mer eller mindre lång tid, men i princip är det alltid så.
Magnus Ehinger okej tack så jättemycket!!
Hej! Jag förstår inte riktigt skillnaden mellan överkorsning och translokation.
Är det samma typ av gener, i samma lokus, i två homologa kromosomer som byter plats vid överkorsning, och helt random gener av olika typer, från olika platser i kromosomer (som inte är homologa) som byter plats vid translokation?
Vid överkorsning byter segment av homologa kromosomer plats. Båda kromosomerna får alltså en komplett genuppsättning. Vid translokation flyttas ett enda segment av en kromosom till en annan kromosom, vilken som helst. Då kommer den första kromosomen att få för få gener, medan den andra kommer att få för många.
Hej på er! Jag förstår inte en sak. Det är den "kvinnliga gametbildning" och dem där "polar body". Varför blir det sä här?
När det bildas äggceller hos människan är det ju bara en äggcell (i regel) som mognar och släpps fri. Därför reduceras tre av fyra bildade haploida celler till polkroppar, medan den fjärde cellen utvecklas till ett moget ägg.
Tack så jättemycket! 👍🙌🏼😊
hej, det är något som förvirrar mig, "DNA kondinseras till delningskromosomer" vad menar du, skulle du kunna förklara mer tydligt :) tack på förhand
I kromatin så är allt DNA i kromosomerna upplöst, och ligger mer eller mindre huller om buller om vartannat, som spaghetti i en stor skål. Inför delningen samlas allt DNA ihop, så att det lindas om speciella proteiner kallade histoner om och om igen, så de typiska "X-liknande" delningskromosomerna uppträder. Detta kallas för att DNA-molekylen kondenseras till delningskromosomer.
Jag börjar nog äntligen fatta det här inför provet imorgon, men jag har en fråga. Är det nån skillnad mellan meios 2 och vanlig celldelning? För det verkar som om det är i princip samma sak. Och vad är i så fall skillnaden mellan det och meios 1?
+Sophia Black Det stämmer, i princip är det samma sak. :-)
Varför är det kromosomer från två föräldrar när meios är könsceller hos en förälder?
Därför att individen som det sker meios hos, har fått en kromosomuppsättning från sin mamma och en från sin pappa.
@@MagnusEhinger01 menar du att detta är en vuxen människa som producerar könscell men du gör det tydligt att de kromosomer dom överkorsas originellt kommer från dess mamma och pappa.
Sker det meios i ett befruktat egg? Överkorsas de generna?
Ja, det är i en vuxen individ som könsceller produceras, och överkorsningarna som sker, sker mellan kromosomer där den ena ursprungligen kommer från mamman och den andra från mappan.
Nej, i en befruktad äggcell sker ingen meios och inga överkorsningar, utan bara mitos.
@@MagnusEhinger01 Oki, tack så hemskt mycket!
@@alexasbagel Varsågod! 😊
Väldigt hjälpsam video! Jag undrar bara hur kromosom nummer 2 från pappa kan ha samma gener som kromosom nummer 2 från mamman? Förstår inte riktigt hur dess DNA kan vara lika eftersom att en mamma och en pappa har olika gener.
En mamma och en pappa har olika gener men BARA i X- och Y-kromosomerna (könskromosomerna). Annars är det samma genuppsättning. (De kan visserligen ha olika alleler, men generna är desamma.)
8:49 i min biologibok står det att cellerna vid telofas 1 är haploida då det endast är en kromosom från varje kromosompar, även om dessa kromosomer är i dubbel uppsättning(i form av delningskromosomer). Stämmer detta eller det du säger i videon, att cellerna ännu inte är haploida?
Meios I brukar räknas som den egentliga reduktionsdelningen, så då kan man mycket väl betrakta cellerna i telofas 1 som haploida. Men de ska fortfarande genomgå en delning till, så att varje gamet bara får 23 kromosomer (hos människan).
Hej Magnus , kan du förklara vad genmutationer är? Jag har ej förstått den i klassen 😢🙏🏻
En genmutation är en mutation i en gen. En mutation i sin tur är en förändring i arvsmassan (DNA) hos en organism. Det finns olika typer av mutationer. Det kan vara punktmutation (en enda kvävebas byts ut mot något annat), deletion (en eller flera kvävebaser tas bort), insertion (en eller flera kvävebaser sätts in) eller substitution (en eller flera kvävebaser byts ut).
Det finns också mutationer som kan beröra många gener. Dit hör duplikation (ett DNA-segment kopieras och sätts in någon annanstans), inversion (ett DNA-segment klipps ut och klistras in igen, fast baklänges) och translokation (ett DNA-segment klipps ut från en kromosom och sätts på en annan).
Magnus Ehinger tack smkt för din tid ❤️
Any time! 😊
Varför finns det två olika typer av celldelningar om meisonen ger fler celler, borde inte mitosen vara onödig? Eller finns det någon speciell situation där bara mitosen kan förekomma?
Meiosen ger ju bara celler med hälften så många kromosomer! Djur är skapade efter att ha par av kromosomer, alltså totalt 46 st.
Så mitosen används hela tiden i kroppen för att ersätta celler i kroppen som dör.
@@SwedishSalmonbox Djur har inte 46 kromosomer, det är just arten "människa" även kallad Homo sapiens som har. En katt har 38 kromosomer och är precis som människan en varelse med en art över världen och populationer i olika länder.
love u Mange my man
Tack! ❤ (Fast jag föredrar "Magnus"…)
Hjälpte mig att plugga till Biologiprovet.
Hoppas det gick bra på provet! 👍
Sker det ingen replikation i meios 2?
Nej, det gör det inte.
Hej Magnus! Sker det alltid en överkorsning av kromosomerna?
Nej, det är helt slumpmässigt när det sker.
Nu börjar det sitta inför provet imorgon, men det är fortfarande en sak jag inte förstår. Har en diploid cell 23 kromosompar eller 2? I videon visas "en cell med två kromosompar" men har inte alla 23 kromosompar?
+Jake Rose och en sak till, här står det att DNA:t blir delningskromosomer och i mitos att kromatin blir delningskromosomer. Är DNA och kromatin samma sak?
+Jake Rose Ja, det kan man gott säga.
riktigt bra video
Tack för det, hoppas du lärde dig mycket av den!
Finns det något syfte med att i Metafas 1 går systerkromatider tillsammans till skillnad från mitosen där de verkar gå separata vägar direkt?
Det är dels att det ska ske en reduktion av antalet kromosomer, och dels att kromosomerna ska blandas.
Varför behövs den typ av celldelning som kallas reduktionsdelning?
För att antalet kromosomer i könscellerna måste vara hälften så stort som i övriga celler, och för att blanda DNA.
Vad är skillnaden mellan celldelning och reduktionsdelning?
Vid celldelning (mitos) bildas två identiska dotterceller, medan det vid reduktionsdelning bildas fyra celler med halva antalet kromosomer (reducerat kromosomantal). Du kan lära dig mer om meios i videogenomgången här ovan, och mer om mitos på ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/mitos.html
Är kromosompar samma sak som delningskromosom?
Nej, ett kromosompar är två homologa kromosomer, där den ena kromosomen kommer från modern och den andra från fadern.
Människan har 23 par kromosomer. De har fått nummer 1-22 plus könskromosomerna. Vi har alltså en kromosom nr. 1 från mamma och en nr. 1 från pappa, och så vidare. Kromosomerna med samma nummer är homologa. Båda kromosomerna nr. 1 är alltså ett kromosompar, båda nr. 2 är ett annat och så vidare.
Okej tack! Dina videos hjälper extremt mycket förresten!
@@eriknilsson9678 Tack själv! 😊
@@MagnusEhinger01 Jag kommer med en följdfråga 😁 Varför blir en av delningskromosomerna lila? Borde inte 2 vara blåa (pappans) och 2 röda (mammans)?
Eller är den lila redan från början kanske? Kan vara jag som har ett anlag för färgdefekt 😁 Om den är lila redan feån början är det för att visa att den kromosomen skiljer sig från de blåa och den röda?
Men i interfas 1 är det en diploid cell från början eller blir den det? Var lite oklart eftersom du skrev att dna.t och centrosomerna kopieras under där du har skrivit att det är en diploid cell som om att det händer efter.
Från början är det en diploid cell, hos människa med 23 kromosompar. Sedan kopieras allt DNA, så att det är 46 kromosompar. Sedan sker två celldelningar, så att det först blir 23 kromosompar, och sedan 23 kromosomer i varje gamet.
när det sker överkorsningar, visst är det så att de delar som bytts med varandra måste ha samma allel?
Nej. Det är samma gen, men det gör ingenting om det råkar vara olika alleler.
En kromosom, är det 2st DNA-stränger ihop packade runt histoner? Har vi då inga kronosomer alls i interfasen bara 46st DNA-stränger??
+ och 23st DNA-stränger är från fader och vice versa från moder i varje cell?
Nej, en kromosom = en DNA-sträng. När DNA-molekylerna är packade runt histoner inför celldelningen vill vi hellre kalla det för en delningskromosom eller en mitotisk kromosom. Det betyder att vi hela tiden har 46 kromosomer i interfasen.
Har vi 46 kromosomer i varje kroppscell eller förstod jag fel?
Jadå, 23 par: 22 par autosomala kromosomer och 1 par könskromosomer.
förutom könscellerna
I min biologibok står det såhär: ”ju oftare en överkorsning sker, desto längre ifrån varandra ligger generna på en kromosom” Jag förstår inte varför det är så... Kan du förklara? Tack för grymma videor! 😃 De äger!
Tack! Jag tror att det enklaste sättet för mig att förklara är att hänvisa dig till en annan av mina videogenomgångar, som handlar just om kopplade gener och överkorsningar. Du hittar den på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/klassisk-genetik/6749-kopplade-alleler.html Eller hade du redan sett den?
Tack!
Varsågod! 😊
Som jag förstod det, så sker ju celldelning i stort sett i hela kroppen. Men reduktionsdelning kan väl inte ske i hela kroppen utan endast i testiklarna på en man och i äggledarna hos en kvinna?
Läser om Biologi av rent intresse, vill kunna greppa detta . Tack i förhand
Ja, det stämmer, så när som på en sak: Det är i äggstockarna som reduktionsdelningen hos kvinnor sker, inte i äggledarna.
Är det vanliga 46 kromosoma kroppsceller som helt enkelt går igenom meios för att bli könsceller och sedan kunna befrukta eller befruktas?
uppskattar all hjälp
Ja, fast jag uttrycker det nog hellre såhär: Det är de 44 autosomala kromosomerna plus de två könskromosomerna som reduceras till 22 autosomala plus en könskromosom i meiosen.
Hej! Har en fråga: hos människan, som har 46 kromosomer, får vi 92 kromosomer under DNA-replikationen? Som sedan bildar två nya identiska celler med 46 kromosomer vardera genom mitos eller 4 stycken celler med 23 kromosomer genom meios.
Min fråga var kanske lite otydlig, men undrar helt enkelt om det stämmer att vi människor får 92 kromosomer under interfasen!
Ja, så skulle man kunna säga.
I telofas 1 bildas det cellkärnor eller skippar cellen det?
Ofta går cellerna in i profas II utan att det bildats något nytt kärnmembran ordentligt.
Ville bara säga att en centrosom består av två stycken centrioler väl? Och det är centriolerna som skickar ut proteintrådarna i metafasen? Alltså är det la inte två stycken centrosomer? :o
Vet inte om du kommer svara på denna fråga ikväll men har cellen som ska delas totalt 46 kromosompar i och med att DNA:t har replikerats i S-fasen (därav dubbelt så mycket DNA-trådar)? Alltså blir det en vanlig celldelning först med 23 kromosompar som sedan delas igen så det blir 23 i varje?
Jo, visst är det så att varje centrosom består av två centrioler. Men vid mitosen bildas det två centrosomer, som tar plats på var sin sida om kärnspolen.
Ja, eftersom kromosomerna replikeras inför delningen kan man betrakta den som tetraploid under mitosen.
jättesnällt. Tack! :) Böckerna använder sig av väldigt otydliga bilder. Tur att du finns^^
Vad är skillnaden mellan anafas1 och anafas2?
Den stora skillnaden är att i anafas 1 (se från 7:38 i videon) separeras delningskromosomerna från varandra, medan i anafas 2 (från 10:10 i videon) separeras systerkromatiderna från varandra.
@@MagnusEhinger01 Tack så jättemycket för svaret, om jag har förstått rätt så telafas 2 likar telafas i mitos. Anafas 2 separeras systerkromatiderna (den liknar inte mitos eller mieos1). Metafas liknar båda mitos och mieos. Men profas 2 då, liknar den mitos eller mieos1?
Vad är det egentligen som avgör vilka egenskaper en individ ges av "genetiken"? Jag var säker på att det var generna som styrde det, och att vi gavs olika gener av våra båda föräldrar, men där tycks det ju endast vara könskromosomerna som skiljer sig åt... Och ja, jag pluggar biologi en lördagsnatt p.g.a. att jag inte har något liv. Var stolt över mig Magnus!
Visst blir jag stolt av att höra att jag har elever som pluggar på lördagsnätterna (-morgnarna)! That's the spirit! 😊
Visst, könskromosomerna skiljer sig åt, resten av kromosomerna är homologa. Det betyder att de innehåller samma gener - men inte nödvändigtvis samma alleler! Två alleler är varianter av samma gen. Ett klassiskt exempel på det är genen för färg hos en viss ärtväxt. Den förekommer både i allelerna röd färg och vit färg. Därför får vi egentligen inte olika gener, utan olika genVARIANTER (alleler) av våra föräldrar.
Haha tack för support (faktiskt i dubbel bemärkelse)! Så här har jag fattat det: alla människor består av tusentals gener och personer av samma kön har alla exakt samma gener. Det som gör oss till individer är varianterna av generna (allelerna).
Mitt eget anlag (kombinerat med miljö och slump) får mig då direkt att undra om en gammal sjuk man har exakt samma genuppsättning som en ung frisk pojke. Alltså att inte en enda gen av de tiotusentals skiljer sig åt.
Min andra fråga är om det helt och hållet är allelerna som avgör ens anlag för att vara vass på något idrott (eller vad som helst egentligen). Till skillnad från ditt exempel om ärtväxten måste det här existera ett samspel mellan väldigt många alleler.
Min sista fråga är hur många varianter av varje gen det generellt sett finns. Är det två eller fler?
Tre bra frågor på en gång - får se om jag kan besvara dem! 😊
1) Ja, du bär på i princip exakt samma genuppsättning hela livet. I vissa celler kan det visserligen ske mutationer (man kan få cancer etc), men den genuppsättning du är född med bär du med dig hela livet.
2) Ja, det är ett samspel mellan en massa gener och, inte minst, miljön. Zlatan hade till exempel aldrig blivit "Zlatan" om han hade växt upp i ett medelklasskvarter i en välmående förort till Boston.
3) Rent teoretiskt kan man faktiskt tänka sig väldigt många olika varianter som helst av samma gen! En gen kodar ju för ett protein, som är uppbyggt av en massa aminosyror. Om man byter ut en aminosyra i ett protein, får man kanske ett protein som helt slutar fungera. Men man kan också få ett protein med lite annorlunda funktion än det ursprungliga. Då har vi faktiskt tre olika alleler. Och eftersom varje protein består av en lång rad aminosyra, och det finns 20 olika aminosyror att välja bland, går det att göra en mycket stor mängd olika varianter (rent teoretiskt i alla fall - det kan vara så att den största andelen varianter inte fungerar).
Och där fick jag tre väldigt bra svar! Tackar :D
Varsågod! 😊
skillnaden mellan systerkromatid och delningskromosom är?
P.S SKITBRA video!
Tack! 😊 Delningskromosomen består av två identiska systerkromatider.
@@MagnusEhinger01 Vad skiljer då en diploid cell från en homolog kromosom?
@@ville4789 Två homologa kromosomer är två kromosomer som innehåller samma gener (men kan innehålla olika alleler av dessa gener). En diploid cell innehåller ett antal homologa kromosompar. Hos människan innehåller varje diploid cell (varje kroppscell) 23 par homologa kromosomer.
Överkorsning sker i metofas, eller?
Nej, den sker i meiosens profas I.
Hej! I meiosens första fas har det bildats haploida celler och inte i meiosens andra fas då meiosens andra fas är en vanlig celldelning!
Nja, det beror väl lite på hur man ser på saken. I meiosens första fas halveras kromosomantalet eftersom hela delningskromosomer skiljs åt i anafas I. Men eftersom meiosen startar med att allt DNA replikeras, är inte mängden DNA nere på enkel nivå än. Det sker först i och med meios II.
Men definitionen av diploida celler är att man har en kromosomuppsättning av mamma och en av pappa och på haloida celler att man en kromosomuppsättning antigen av mamma eller pappa och denna uppdelning sker i meios 1 anafas precis som det står i våra läroböcker.
Man brukar nog snarare säga att gameter (könsceller) är haploida, och könsceller är det inte förrän de har gått igenom hela meiosen. Likväl finns det många läromedel som säger just som du skriver att den "egentliga" meiosen sker i meios I, och sedan är det bara "vanlig" celldelning. Men det stämmer alltså inte till 100%.
Är "delningskromosom" samma sak som kromosompar?
Nej, det är det inte. Ett kromosompar består av två homologa kromosomer där den ena kromosomen kommer från mamman och den andra från pappan. En delningskromosom är en X-formad kromosom som består av två identiska kopior av samma kromosom. Jag pratar mer om delningskromosomer i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/mitos.html
@@MagnusEhinger01 Okej tack
undrar lite hur det kan komma in 2 nya kärnmembran mellan anafasen I och telofasen I
Kärnmembranen tillverkas nya, de kommer egentligen inte in någonstans ifrån.
Kunde vara bra att nämna vart ifrån modercellerna kommer
Ja, det kan det förstås. Det är lite olika beroende på vilken organism det är, men hos människor bildas könscellerna från stamceller i könskörtlarna (äggstockar och testiklar).
Hej!
4:07, är siffra 2 röd en kromosom och siffra 2 blå en kromosom, och dessa två sitter ihop?
Cellen har två kromosompar, kromosompar #1 och kromosompar #2. I varje kromosompar kommer den blåa kromosomen från den ena föräldern - till exempel pappan - och den röda kromosomen från den andra föräldern - till exempel mamman.
@@MagnusEhinger01 Ok, tack så mycket. Och då är kromosomerna i ett par homologa med varandra. Men i replikationen sen så får båda kromosom-paren samma färg? Så där har inte längre kromosomparen en kromosom från mamman och en kromosom från pappan? 5:09
Tack!
@@norawallberg1345 Jodå, båda kromosom #1 ligger intill varandra - både den från pappan och den från mamman - och båda kromosom #2 ligger intill varandra. De homologa kromosomerna ligger alltså intill varandra.
@@MagnusEhinger01 men, varje kromosom i de homologa kromosomparen har ju inte längre olika färger?
@@norawallberg1345 Ah, här måste jag (och du) nog vara noggrannare med språket! Båda _delningskromosom_ #1 ligger intill varandra (eftersom de är homologa), och båda delningskromosom #2 ligger intill varandra.
Varför sker det reduktionsdelning??
Som jag förklarar i videogenomgången ovan, så är det dels för att generna ska blandas, och dels för att det måste vara en enkel kromosomuppsättning i könscellerna för att den individ som bildas ska kunna ha dubbel kromosomuppsättning.
Varför är det 4 kromosompar i början?
I min modell är det faktiskt inte fyra kromosompar, utan två. Mitosen inleds dock med att de dupliceras. Det är för att det sedan i meiosen sker två celldelningar, och vid varje celldelning halveras sedan antalet kromosomer.
Vad är delningskromosomer?
Det är de "X"-formade kromosomer som man kan se precis i samband med celldelningen. Du kan se mer om det på den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/870-mitos.html
underbart
Tack! 😊
Så meios I är samma sak som mitos?
Nej, det kan man inte säga eftersom hela delningskromosomer, inte bara systerkromatider, dras mot varsin pol i anafas I.
Tack! Uppskattar verkligen alla dina videos men en fråga. Så det som egentligen skiljer dem åt är anafas I och överkorsning? (förutom skillnaden att haploida o diploida celler bildas) För så har jag uppfattat det efter att ha kollat på båda klippen
pappaaa!!
Magnus jag skojar inte, du förklarar 20 ggr bättre än min lärare som är tydligen ”expert”.
Tack ska du ha, det gläder mig att höra att mina förklaringar fungerar! 😊