Tanken med röret för inkommande ventilationsluft, var ju från början bara att förvärma luften under vinterhalvåret. Det var först senare som jag insåg att det även kunde skapa en viss kyla i huset under varma sommardagar. Eftersom jag ville förvärma luften så mycket som möjligt, så lade vi röret en bit, cirka 10 meter, tillsammans med röret för avlopp. Man spolar ju ut ganska mycket varmvatten, så jag tänkte att då borde marken runt om också värmas lite, vilket då även skulle kunna överföras till inkommande ventilationsluft. Jag tror också att det gör en viss skillnad, kanske runt 2 grader.
Bra gjort,men utveckling går framåt. Du nämner inte specifikt vad värme och ventilationssystemet förbrukar. Tänk på- Nya pumpar och fläktar drar 20% mot gamla Nya värmepumpar med flytande kondensering sparar 50% mot din med fast kondensering. Det är mycket grejer på ett spett.
Det här är ju alltid en avvägning, hur länge är det värt att underhålla och reparera utrustning, och när bör den bytas ut. Eftersom jag är så lyckligt lottad att jag kan göra en del underhåll själv, så har vi egentligen inte haft någon omkostnad för värme och ventilationssystemet (mer än filterbyten). För fläkten till värmesystemet har jag smörjt lagren ett par gången, inget annat. Från början bytte jag ut lagren till ventilationsfläktarna när de började låta illa. Senare har jag, även här, bara smörjt lagren med teflonspray från en spray-flaska, då kan jag pressa in lite fett i lagren, trots att de är tätade. Värmepumpen har jag aldrig gjort något åt, vi har aldrig haft någon service. Generellt brukar man väl också rekommendera att laga och reparera saker, istället för att byta ut dem. Det tär mindre på jordens resurser. Men visst, så småningom måste ju allt bytas ut. PS. Vi bytte ut både värmepumpen och ventilationsfläktarna för några månader sedan. Men hur det har gått återkommer jag med
Hej Jag skulle nog sänka utgående temperatur från värmepumpen till 35 grader under mars-oktober,och komplettera med en varmvattenberedare 60 liter som lyfter temperaturen till 60 grader till varmvattnet. När vi bytte värmepump från fast kondensering 55 grader till flytande sänktes energiförbrukningen på helår med 40% Mit tips. .
Hej igen. Det finns ju en värmekurva i värmepumpen som styr hur varmt utgående radiatorvatten ska vara. Nu under vintern ligger det på +33ºC vid ±0ºC utetemperatur, och går upp mot +42ºC vid -25ºC ute. Det har fungerat bra den här vintern. Vilken temperatur vi kommer att ha under vår och sommar får jag se. Det här med varmvattenberedaren förstår jag inte riktigt. Vi har en expansionstank på 100 liter, men den är främst till för att vi ska kunna ha termostater på elementen, för då behövs en större vattenvolym, som värmepumpen kan jobba mot om termostaterna stänger helt. På varmvattensidan har vi ett ”Legionella-läge” som startar en gång per vecka. I det läget går el-patronen in och värmer varmvattnet de sista graderna upp till +62ºC.
@@christerjansson115 Hej Christer Jag uppfattade i din video att värmepumpen hade fast kondensering mot en tank och laddade ca 55grader och därefter shuntare ut lämplig temperatur till värmen. Mvh kjell
Jo, det stämmer att det system som jag beskriver i filmen fungerade som du säger. Men vi har alltså bytt ut värmepumpen mot en ny för några månader sedan. Mitt svar gällde faktiskt den nya värmepumpen.
Javisst! Fototransistorn kopplas in med det långa benet till 5V. Det korta benet kopplas till Arduino´s A0, och till jord via en 10 kilo-ohm resistor. Koden: // variable to hold sensor value int sensorValue; // variable to calibrate low value int sensorLow = 1023; // variable to calibrate high value int sensorHigh = 0; // LED pin const int ledPin = 13; // named constant for the pin the sensor is connected to const int sensorPin = A0; void setup() { // open a serial connection to display values Serial.begin(9600); // set the LED pins as outputs // the for() loop saves some extra coding for (int pinNumber = 2; pinNumber < 3; pinNumber++) { pinMode(pinNumber, OUTPUT); digitalWrite(pinNumber, LOW); // Make the LED pin an output and turn it on pinMode(ledPin, OUTPUT); digitalWrite(ledPin, HIGH); // calibrate for the first five seconds after program runs while (millis() < 5000) { // record the maximum sensor value sensorValue = analogRead(A0); if (sensorValue > sensorHigh) { sensorHigh = sensorValue; } // record the minimum sensor value if (sensorValue < sensorLow) { sensorLow = sensorValue; } } // turn the LED off, signaling the end of the calibration period digitalWrite(ledPin, LOW); } } void loop() { // put your main code here, to run repeatedly: //read the input from A0 and store it in a variable int sensorVal = analogRead(A0); // send the 10-bit sensor value out the serial port if (sensorVal > 50) //Begränsning av utskrift till signalvärden { Serial.print("sensor Value: "); Serial.println(sensorVal); delay(100); } // map the sensor values to a wide range of pitches int pitch = map(sensorValue, sensorLow, sensorHigh, 50, 4000); } De två punkter som jag har markerat med fet röd, kan behöva anpassas till din elcentral. SensorVal anger minimala signalstyrkan från fototransistorn som ska registreras. Kan sättas ända ned mot 10. Normalt för mig: 50-100. Högre värde är att föredra. Delay(XX) anger hur lång den kortaste tiden är mellan två registreringar. Kan sättas ned mot 10 millisekunder. Vid kortare än 100 kan samma blinkning registreras två eller flera gånger. De två värden ska anpassas så att alla mätvärden registreras, och att samma blinkning inte ska registreras flera gånger. Spara, och öppna skissen i Arduino-programmet. Ladda upp det till Arduino-datorn, där fototransistorn sitter mitt framför den blinkande lysdioden. Öppna Seriell Monitor uppe i högra hörnet i Arduino-programmet. I den Seriella Monitorn: Bocka för att data ska visas kontinuerligt, samt att tiden ska visas. Nu skapas en rad, med tidsstämpel och intensitet för varje gång lysdioden blinkar. Utifrån tidsintervallen beräknas sedan aktuell effekt. Där använder jag Excel.
Jo, det stämmer, den ligger lägre än rekommendationerna. Ventilationen är ju till för att ventilera ut oönskade ämnen i inomhusluften, t.ex.: - Partiklar, - Kemikalier som kommer från t.ex plastmaterial - Koldioxid från utandningsluft. För de två första gäller 0,35liter/sekund/kvm (vilket för oss motsvarar 205 m³/timme) För den tredje gäller 4 liter/sekund/person (vilket för oss motsvarar 29 m³/timme) Nu är min tanke att partiklarna tar vi effektivt hand om med filtren i värmefläkten. Värmefläkten ger en luftomsättning i hela huset på ca 1200 m³/timme, varför partiklarna tas bort effektivt. Se även mitt svar till @Cheva-Pate där jag visar på effektiviteten på filtreringen. När det gäller kemikalier så binder de ju ofta till olika partiklar i luften, vilket gör att även de försvinner ganska effektivt genom filtreringen. Koldioxid binder ofta inte till partiklar, men för koldioxiden så är ju rekommendationen endast 29 m³/timme, vilket vi alltså uppfyller.
Jo, det skulle nog värma upp marken lite, och det skulle kunna ge lite varmare inkommande luft. Det är ju egentligen samma tanke som jag hade när vi lade inkommande ventilationsrör tillsammans med utgående avloppsrör, som jag också tänkte skulle värma inkommande luft lite. Jag tror också att det gör det något, men troligen inte mer än en eller två grader. Ett annat sätt skulle ju kunna vara att lägga inkommande och utgående ventilationsluft i ett dubbelmantlat rör. Alltså att röret för inkommande ventilationsluft läggs i ett yttre rör, där utgående ventilationsluft leds ut. Det inre röret skulle då helst hängas upp med en tråd eller något sådant, så att det ligger ungefär i mitten av det yttre röret. Det skulle nog kunna ge en ganska effektiv värmeöverföring. På sommaren skulle man sedan kunna koppla om flödena så att inkommande luft går igenom det yttre röret istället, för att effektivare kunna kylas av marken. Utblåset skulle ju då helst inte alls gå genom markröret.
![PASULOL รามเกียรติ์ ตอนที่ 4 นนทกพบรัก [Ramakien Ep.4: Nonthok in love]](http://i.ytimg.com/vi/tMUQgmZzf_A/mqdefault.jpg)
Innovativt, smart och klurigt system. Och det för 41 år sedan! 👍
Tack för den här väl lärorika information.
Jäklars detta var ju mycket intressant och tack för en god film med tydlig information :)
jävlar ursäkta uttrycket vilken bra uppvärming du har ! mycket intresserad har redan börja skissa på nåt liknande !
Intressant och lärorikt. Att inkommande luft var så varm även vid kall väderlek var en nyhet.
Tanken med röret för inkommande ventilationsluft, var ju från början bara att förvärma luften under vinterhalvåret. Det var först senare som jag insåg att det även kunde skapa en viss kyla i huset under varma sommardagar.
Eftersom jag ville förvärma luften så mycket som möjligt, så lade vi röret en bit, cirka 10 meter, tillsammans med röret för avlopp. Man spolar ju ut ganska mycket varmvatten, så jag tänkte att då borde marken runt om också värmas lite, vilket då även skulle kunna överföras till inkommande ventilationsluft. Jag tror också att det gör en viss skillnad, kanske runt 2 grader.
Det finns tydligen lösningar bara man har koll på hur saker o ting fungerar,
det låter hoppfullt.
Tack för bra informat.
Hälsn. från Landskrona.
Mycket bra tänkt och bra system.
Intressant film!
Gedigen video! Tack, Christer!
Roligt att höra. Tack för det.
Jag har nu även publicerat en uppföljare med min nya värmepump:
"Hur mycket bättre har värmepumpen blivit på 44 år? "
@@christerjansson115 Suveränt! Den ska jag strax kolla in!
Bra gjort,men utveckling går framåt.
Du nämner inte specifikt vad värme och ventilationssystemet förbrukar.
Tänk på-
Nya pumpar och fläktar drar 20% mot gamla
Nya värmepumpar med flytande kondensering sparar 50% mot din med fast kondensering.
Det är mycket grejer på ett spett.
Det här är ju alltid en avvägning, hur länge är det värt att underhålla och reparera utrustning, och när bör den bytas ut.
Eftersom jag är så lyckligt lottad att jag kan göra en del underhåll själv, så har vi egentligen inte haft någon omkostnad för värme och ventilationssystemet (mer än filterbyten).
För fläkten till värmesystemet har jag smörjt lagren ett par gången, inget annat.
Från början bytte jag ut lagren till ventilationsfläktarna när de började låta illa. Senare har jag, även här, bara smörjt lagren med teflonspray från en spray-flaska, då kan jag pressa in lite fett i lagren, trots att de är tätade.
Värmepumpen har jag aldrig gjort något åt, vi har aldrig haft någon service.
Generellt brukar man väl också rekommendera att laga och reparera saker, istället för att byta ut dem. Det tär mindre på jordens resurser. Men visst, så småningom måste ju allt bytas ut.
PS. Vi bytte ut både värmepumpen och ventilationsfläktarna för några månader sedan. Men hur det har gått återkommer jag med
Hej
Jag skulle nog sänka utgående temperatur från värmepumpen till 35 grader under mars-oktober,och komplettera med en varmvattenberedare 60 liter som lyfter temperaturen till 60 grader till varmvattnet.
När vi bytte värmepump från fast kondensering 55 grader till flytande sänktes energiförbrukningen på helår med 40%
Mit tips.
.
Hej igen.
Det finns ju en värmekurva i värmepumpen som styr hur varmt utgående radiatorvatten ska vara. Nu under vintern ligger det på +33ºC vid ±0ºC utetemperatur, och går upp mot +42ºC vid -25ºC ute. Det har fungerat bra den här vintern. Vilken temperatur vi kommer att ha under vår och sommar får jag se.
Det här med varmvattenberedaren förstår jag inte riktigt. Vi har en expansionstank på 100 liter, men den är främst till för att vi ska kunna ha termostater på elementen, för då behövs en större vattenvolym, som värmepumpen kan jobba mot om termostaterna stänger helt.
På varmvattensidan har vi ett ”Legionella-läge” som startar en gång per vecka. I det läget går el-patronen in och värmer varmvattnet de sista graderna upp till +62ºC.
@@christerjansson115
Hej Christer
Jag uppfattade i din video att värmepumpen hade fast kondensering mot en tank och laddade ca 55grader och därefter shuntare ut lämplig temperatur till värmen.
Mvh kjell
Jo, det stämmer att det system som jag beskriver i filmen fungerade som du säger. Men vi har alltså bytt ut värmepumpen mot en ny för några månader sedan. Mitt svar gällde faktiskt den nya värmepumpen.
Är det möjligt att få kod och ritningar för avläsning av elcentralen med Arduino?
Javisst!
Fototransistorn kopplas in med det långa benet till 5V.
Det korta benet kopplas till Arduino´s A0, och till jord via en 10 kilo-ohm resistor.
Koden:
// variable to hold sensor value
int sensorValue;
// variable to calibrate low value
int sensorLow = 1023;
// variable to calibrate high value
int sensorHigh = 0;
// LED pin
const int ledPin = 13;
// named constant for the pin the sensor is connected to
const int sensorPin = A0;
void setup() {
// open a serial connection to display values
Serial.begin(9600);
// set the LED pins as outputs
// the for() loop saves some extra coding
for (int pinNumber = 2; pinNumber < 3; pinNumber++) {
pinMode(pinNumber, OUTPUT);
digitalWrite(pinNumber, LOW);
// Make the LED pin an output and turn it on
pinMode(ledPin, OUTPUT);
digitalWrite(ledPin, HIGH);
// calibrate for the first five seconds after program runs
while (millis() < 5000) {
// record the maximum sensor value
sensorValue = analogRead(A0);
if (sensorValue > sensorHigh) {
sensorHigh = sensorValue;
}
// record the minimum sensor value
if (sensorValue < sensorLow) {
sensorLow = sensorValue;
}
}
// turn the LED off, signaling the end of the calibration period
digitalWrite(ledPin, LOW);
}
}
void loop() {
// put your main code here, to run repeatedly:
//read the input from A0 and store it in a variable
int sensorVal = analogRead(A0);
// send the 10-bit sensor value out the serial port
if (sensorVal > 50) //Begränsning av utskrift till signalvärden
{
Serial.print("sensor Value: ");
Serial.println(sensorVal);
delay(100);
}
// map the sensor values to a wide range of pitches
int pitch = map(sensorValue, sensorLow, sensorHigh, 50, 4000);
}
De två punkter som jag har markerat med fet röd, kan behöva anpassas till din elcentral.
SensorVal anger minimala signalstyrkan från fototransistorn som ska registreras. Kan sättas ända ned mot 10. Normalt för mig: 50-100. Högre värde är att föredra.
Delay(XX) anger hur lång den kortaste tiden är mellan två registreringar. Kan sättas ned mot 10 millisekunder. Vid kortare än 100 kan samma blinkning registreras två eller flera gånger.
De två värden ska anpassas så att alla mätvärden registreras, och att samma blinkning inte ska registreras flera gånger.
Spara, och öppna skissen i Arduino-programmet.
Ladda upp det till Arduino-datorn, där fototransistorn sitter mitt framför den blinkande lysdioden.
Öppna Seriell Monitor uppe i högra hörnet i Arduino-programmet.
I den Seriella Monitorn: Bocka för att data ska visas kontinuerligt, samt att tiden ska visas.
Nu skapas en rad, med tidsstämpel och intensitet för varje gång lysdioden blinkar.
Utifrån tidsintervallen beräknas sedan aktuell effekt.
Där använder jag Excel.
👍🏻
Din luftomsättning är 30% av boverkets rekommendation (0,35liter/sekund per kvm)
OBS , jag förringar inte det du gjort.
Jo, det stämmer, den ligger lägre än rekommendationerna.
Ventilationen är ju till för att ventilera ut oönskade ämnen i inomhusluften, t.ex.:
- Partiklar,
- Kemikalier som kommer från t.ex plastmaterial
- Koldioxid från utandningsluft.
För de två första gäller 0,35liter/sekund/kvm (vilket för oss motsvarar 205 m³/timme)
För den tredje gäller 4 liter/sekund/person (vilket för oss motsvarar 29 m³/timme)
Nu är min tanke att partiklarna tar vi effektivt hand om med filtren i värmefläkten. Värmefläkten ger en luftomsättning i hela huset på ca 1200 m³/timme, varför partiklarna tas bort effektivt. Se även mitt svar till @Cheva-Pate där jag visar på effektiviteten på filtreringen.
När det gäller kemikalier så binder de ju ofta till olika partiklar i luften, vilket gör att även de försvinner ganska effektivt genom filtreringen.
Koldioxid binder ofta inte till partiklar, men för koldioxiden så är ju rekommendationen endast 29 m³/timme, vilket vi alltså uppfyller.
Hade det inte varit bättre att dra in och ut luften parallellt med varandra 20 meter. Då värmer ut/frånluften upp marken.
Jo, det skulle nog värma upp marken lite, och det skulle kunna ge lite varmare inkommande luft.
Det är ju egentligen samma tanke som jag hade när vi lade inkommande ventilationsrör tillsammans med utgående avloppsrör, som jag också tänkte skulle värma inkommande luft lite. Jag tror också att det gör det något, men troligen inte mer än en eller två grader.
Ett annat sätt skulle ju kunna vara att lägga inkommande och utgående ventilationsluft i ett dubbelmantlat rör. Alltså att röret för inkommande ventilationsluft läggs i ett yttre rör, där utgående ventilationsluft leds ut. Det inre röret skulle då helst hängas upp med en tråd eller något sådant, så att det ligger ungefär i mitten av det yttre röret. Det skulle nog kunna ge en ganska effektiv värmeöverföring. På sommaren skulle man sedan kunna koppla om flödena så att inkommande luft går igenom det yttre röret istället, för att effektivare kunna kylas av marken. Utblåset skulle ju då helst inte alls gå genom markröret.
@@christerjansson115 Sa inte det. Men jag hade exakt samma tanke.