Bra och informativ film. Har själv en Thoren-pump från -98. Jag byggde om den till flytande kondensering (värmer bara radiatorvattnet så mycket som behövs för stunden, precis som du beskriver i filmen). Ganska enkelt, en mikrobrytare som aktiveras när shunten går till max. Först då startar pumpen, och stannar så fort shunten lämnar max-läget. Jag ringde Thoren-fabriken för något år sedan för att höra om värmepumparna blivit effektivare. Svaret jag fick var att frånsett flytande kondensering är det ingen större skillnad (vilket du visat i dina mätningar 2,3 resp. 2,8). De sa att frekvensstyrda cirkulationspumpar är den enda skillnaden, och det är ganska marginellt.
Kul att se din video, så himla bra, värmebatteri, så avancerat system. Att din gamla värmepump gått i 44 år låter lovande, då vi har en värmepump från 2005, Termia Diplomat, inte heller servad och går som om den skulle gå i 20 år till. Hoppas det! Gillar verkligen Termia, får otroligt billig värmedrift här hemma.
Det vet jag ju inte. Det beror på elpriserna i framtiden, och hur väl systemet kommer att fungera. För den förra värmepumpen vi hade, tog det 8 år innan den hade betalat sig, sen gick den med plus de kommande 36 åren. Då var ändå elpriserna ganska låga de första åren, de kommer förmodligen att ligga högre nu.
@@christerjansson115 om flödet stoppas av en termostat i en slinga blir ju restföljande element utan flöde om det nu är så som du säger,då får man ju ha ett grenrör och ha ett element på var slinga istället för en seriekopplad slinga med en grupp på några element vilket e ganska standard att göra,har svårt och tro att dina termostater stoppar flödet helt,dom släpper bara inte in cirkulationen i elemtet utan flödet passerar bara i slingan vidare till nästa element,men jag vet juinte hur ditt system är byggt,kanske är som du säger, ,
Elementen sitter med en T-koppling på huvudslingan. Så flödet till övriga element går inte alls genom föregående termostat. Termostaten till varje element styr bara flödet genom aktuellt element.
Hade den gamla pumpen utrustats med inverterdrift och växelventil för varmvatten så den kan köra flytande kondensering mot radiatorerna precis som den nya hade den varit nästan lika effektiv som den nya pumpen. De gamla köldmedierna som R22 ger lågt slitage, lågt läckage och bra verkningsgrad.
Som jag svarade Smurfgudrun den 20/5-24: Eftersom etylen-glykol, som vi hade, skulle kunna påverka miljön om den läckte ut, och kanske även kunna leta sig in till vårt dricksvatten, så kändes det bättre att ersätta den med en spritlösning, som anses som mindre miljöskadlig.
Om man ska fylla på brine-lösning brukar man generellt rekommendera att fylla med samma lösning som det var tidigare. Främst för att de olika lösningarna innehåller olika korrosionshämmare, vilka kan påverka varandra negativt. Men om man helt ska byta ut lösningen är man ju friare att välja Jo, propylenglykol anses vara mindre giftig. Men vid högre koncentrationer blir den mer viskös än etylenglykol, vilket gör att pumpen eventuellt inte orkar ge ett lika högt flöde. Etanol (sprit) är brandfarlig vid över 30% vattenlösning. För att minska brandrisken tillsätts olika ämnen, till exempel isopropanol och butanol. Om man ska byta till en spritlösning bör man alltså välja en som är tillverkad för att användas som köldbärarsprit. Efter vad jag kan se så rekommenderar Thermia bara spritlösning medan Nibe rekommenderar antingen sprit- eller glykol-lösning, oklart vilken sorts glykol. Alltså: Om man ska byta brine-lösning bör man först kontakta sin värmepumptillverkare.
Eftersom etylen-glykol, som vi hade, skulle kunna påverka miljön om den läckte ut, och kanske även kunna leta sig in till vårt dricksvatten, så kändes det bättre att ersätta den med en spritlösning, som anses som mindre miljöskadlig.
Vår bra om du här plockat isär gamla kompressor och ser på slitage? Tror inte att carno processen är 20% bättre nu än för i tiden så det slitage som försämrat verkningsgraden.
Jag har inte kvar den gamla kompressorn, den är skrotad. Men den uppgift som jag fick när vi köpte värmepumpen 1979, var att den skulle ge en värmefaktor på cirka 2,5. Och det var precis det jag fick, 2,5, när jag sammanställde data över hela året, 2019-2021. Men nu har jag testat den nya värmepumpen bara över en vintersäsong, därför jämför jag den värmefaktor jag får nu, med den värmefaktor jag fick med den gamla värmepumpen, också under vintersäsongen. Och då blir det cirka 20% bättre idag. Men det gäller ju hela värmepumpen, inte bara kompressorn, utan även annan elektronik, t.ex. cirkulationspumparna.
Bra med fakta och inte bara att man tycker. Undrar hur den gamla pumpen hade jobbat med en lägre temperatur ? Hoppas att det nya hållet i 40 år, jag tvivlar.
Även om jag kunde ställa ned radiator-temperaturen även på den gamla, så hade det inte fungerat att köra så i praktiken, eftersom den gamla värmde både varmvatten och radiatorvatten i samma enhet, till samma temperatur. Jag räknar nog inte heller med att den här nya kommer att hålla i 40 år. Den gamla var ju av den första modellen av markvärmepump. Det fanns inga extra finesser över huvud taget, som kunde gå sönder.
Hade du haft samma framledning på den gamla pumpen, så hade den varit betydligt effektivare. Det som gör den nya i detta fallet effektivare, är själva konstruktionen på pumpen, alltså separata värme och vattenkretsar.
Jo, det verkar ju så. Och att dagens bättre effektivitet till största delen beror på, som du säger, att man har separerat värme och vattenkretsarna. Men när jag höjde framledningstemperaturen på den ny värmepumpen, till vad den gamla hade gett, alltså runt 50 grader, så fick jag ju trots allt lite bättre verkningsgrad med den här nya pumpen. Så uppenbarligen har man trots allt även lyckats att få kompressorn, cirkulationspumparna, och eventuellt även elektroniken att prestera lite bättre
@christerjansson115 Ja något borde ha h nt på 44 år, men förvånansvärt lite egentligen. Det som däremot blivit bättre på senare år är luft/vatten pumparna. tidigare mätte man på 0/45 i värmepumpar, i dag mäter man cop i 0/35. Det som får en kompressor att gå billigt är lågt delta P skillnad mellan sugtryck/högtryck och låg framledning. En värmepump går bäst när den får ha stor vattenvolym och låg framledning. Det är det många som konverterar ved/oljeeldning och sen får vp gå mycket på el, för att de har för små/tunna element.
Hej Kjell. Du hänvisar till en diskussion vi hade i mars 2024, om den första filmen. Men då i mars, hade vi redan haft den här nya värmepumpen i några månader.
Jo, det är bra. Vi träffade en försäljare för Thermia på en mässa 2018. Då hade han en likadan värmepump som vår, som fortfarande gick. Den var installerad ett år före vår.
Helt fantastiskt bra och informativ video! Kul att se en ingenjör jobba. Som jag lärde mig från mättekniken: Att mäta är att veta.
Roligt att höra. Tack för det
"Att mäta är att veta." Om man vet vad man mäter!
de Sa3BOW
Intressant video. Vette tusen varför jag blev rekommenderad den, har aldrig sökt på något likande men det var kul att se!👍
Då var det ju roligt att du kom hit i alla fall.
Fin sammanfattning!
Bra och informativ film. Har själv en Thoren-pump från -98. Jag byggde om den till flytande kondensering (värmer bara radiatorvattnet så mycket som behövs för stunden, precis som du beskriver i filmen). Ganska enkelt, en mikrobrytare som aktiveras när shunten går till max. Först då startar pumpen, och stannar så fort shunten lämnar max-läget.
Jag ringde Thoren-fabriken för något år sedan för att höra om värmepumparna blivit effektivare. Svaret jag fick var att frånsett flytande kondensering är det ingen större skillnad (vilket du visat i dina mätningar 2,3 resp. 2,8). De sa att frekvensstyrda cirkulationspumpar är den enda skillnaden, och det är ganska marginellt.
Otroligt informativ video tack
Roligt att höra. Tack för det.
Kul att se din video, så himla bra, värmebatteri, så avancerat system. Att din gamla värmepump gått i 44 år låter lovande, då vi har en värmepump från 2005, Termia Diplomat, inte heller servad och går som om den skulle gå i 20 år till. Hoppas det! Gillar verkligen Termia, får otroligt billig värmedrift här hemma.
Vi får hoppas att den fortsätter att gå bra.
Men hur lång tid tar det innan du får tillbaka de pengarna du lagt ner på det nya systemet?
Det vet jag ju inte. Det beror på elpriserna i framtiden, och hur väl systemet kommer att fungera.
För den förra värmepumpen vi hade, tog det 8 år innan den hade betalat sig, sen gick den med plus de kommande 36 åren. Då var ändå elpriserna ganska låga de första åren, de kommer förmodligen att ligga högre nu.
termostaerna på elementet är väl av bypass typ så du har full cirkulation i rören men det begränsar flödet genom elementet?
Nej, det är en vanlig standard-modell.
@@christerjansson115 om flödet stoppas av en termostat i en slinga blir ju restföljande element utan flöde om det nu är så som du säger,då får man ju ha ett grenrör och ha ett element på var slinga istället för en seriekopplad slinga med en grupp på några element vilket e ganska standard att göra,har svårt och tro att dina termostater stoppar flödet helt,dom släpper bara inte in cirkulationen i elemtet utan flödet passerar bara i slingan vidare till nästa element,men jag vet juinte hur ditt system är byggt,kanske är som du säger,
,
Elementen sitter med en T-koppling på huvudslingan. Så flödet till övriga element går inte alls genom föregående termostat. Termostaten till varje element styr bara flödet genom aktuellt element.
@@christerjansson115 ja men då begränsar dom ju inte flödet som du sa ??? vet inte varför jag snöade in på det här men tyckte det lät konstigt,
Nej, vi missförstod tydligen varandra där.
Ska inte tappvattnet hålla en temperatur på omkring 65 grader för att elliminera risken för legionella?
Hänvisar till kommentarerna från Stefan_Boerjesson, den 21/5-24
Hade den gamla pumpen utrustats med inverterdrift och växelventil för varmvatten så den kan köra flytande kondensering mot radiatorerna precis som den nya hade den varit nästan lika effektiv som den nya pumpen. De gamla köldmedierna som R22 ger lågt slitage, lågt läckage och bra verkningsgrad.
Ja, det är precis samma känsla som jag har fått också.
Har bytt många kompressorer på mellan 14-18 tusen timmar över rekomenderade jag skrotning av vp o nyinstallation
Jättebra video christer, men varför byter man från glykol till sprit?
Som jag svarade Smurfgudrun den 20/5-24:
Eftersom etylen-glykol, som vi hade, skulle kunna påverka miljön om den läckte ut, och kanske även kunna leta sig in till vårt dricksvatten, så kändes det bättre att ersätta den med en spritlösning, som anses som mindre miljöskadlig.
@@christerjansson115 tack för svar
@@christerjansson115 Bra video! En liten fundering, hade propylenglykol fungerat (inte giftig) eller kräver den moderna värmepumpen sprit?
Om man ska fylla på brine-lösning brukar man generellt rekommendera att fylla med samma lösning som det var tidigare. Främst för att de olika lösningarna innehåller olika korrosionshämmare, vilka kan påverka varandra negativt.
Men om man helt ska byta ut lösningen är man ju friare att välja
Jo, propylenglykol anses vara mindre giftig.
Men vid högre koncentrationer blir den mer viskös än etylenglykol, vilket gör att pumpen eventuellt inte orkar ge ett lika högt flöde.
Etanol (sprit) är brandfarlig vid över 30% vattenlösning. För att minska brandrisken tillsätts olika ämnen, till exempel isopropanol och butanol.
Om man ska byta till en spritlösning bör man alltså välja en som är tillverkad för att användas som köldbärarsprit.
Efter vad jag kan se så rekommenderar Thermia bara spritlösning medan Nibe rekommenderar antingen sprit- eller glykol-lösning, oklart vilken sorts glykol.
Alltså: Om man ska byta brine-lösning bör man först kontakta sin värmepumptillverkare.
Bra video. Vad var anledningen att byta från glykol till sprit?
Eftersom etylen-glykol, som vi hade, skulle kunna påverka miljön om den läckte ut, och kanske även kunna leta sig in till vårt dricksvatten, så kändes det bättre att ersätta den med en spritlösning, som anses som mindre miljöskadlig.
Vår bra om du här plockat isär gamla kompressor och ser på slitage? Tror inte att carno processen är 20% bättre nu än för i tiden så det slitage som försämrat verkningsgraden.
Jag har inte kvar den gamla kompressorn, den är skrotad.
Men den uppgift som jag fick när vi köpte värmepumpen 1979, var att den skulle ge en värmefaktor på cirka 2,5. Och det var precis det jag fick, 2,5, när jag sammanställde data över hela året, 2019-2021. Men nu har jag testat den nya värmepumpen bara över en vintersäsong, därför jämför jag den värmefaktor jag får nu, med den värmefaktor jag fick med den gamla värmepumpen, också under vintersäsongen. Och då blir det cirka 20% bättre idag. Men det gäller ju hela värmepumpen, inte bara kompressorn, utan även annan elektronik, t.ex. cirkulationspumparna.
Bra med fakta och inte bara att man tycker. Undrar hur den gamla pumpen hade jobbat med en lägre temperatur ? Hoppas att det nya hållet i 40 år, jag tvivlar.
Även om jag kunde ställa ned radiator-temperaturen även på den gamla, så hade det inte fungerat att köra så i praktiken, eftersom den gamla värmde både varmvatten och radiatorvatten i samma enhet, till samma temperatur.
Jag räknar nog inte heller med att den här nya kommer att hålla i 40 år. Den gamla var ju av den första modellen av markvärmepump. Det fanns inga extra finesser över huvud taget, som kunde gå sönder.
Mycket intressant!
Hade du haft samma framledning på den gamla pumpen, så hade den varit betydligt effektivare. Det som gör den nya i detta fallet effektivare, är själva konstruktionen på pumpen, alltså separata värme och vattenkretsar.
Jo, det verkar ju så. Och att dagens bättre effektivitet till största delen beror på, som du säger, att man har separerat värme och vattenkretsarna.
Men när jag höjde framledningstemperaturen på den ny värmepumpen, till vad den gamla hade gett, alltså runt 50 grader, så fick jag ju trots allt lite bättre verkningsgrad med den här nya pumpen. Så uppenbarligen har man trots allt även lyckats att få kompressorn, cirkulationspumparna, och eventuellt även elektroniken att prestera lite bättre
@christerjansson115 Ja något borde ha h
nt på 44 år, men förvånansvärt lite egentligen. Det som däremot blivit bättre på senare år är luft/vatten pumparna. tidigare mätte man på 0/45 i värmepumpar, i dag mäter man cop i 0/35. Det som får en kompressor att gå billigt är lågt delta P skillnad mellan sugtryck/högtryck och låg framledning.
En värmepump går bäst när den får ha stor vattenvolym och låg framledning. Det är det många som konverterar ved/oljeeldning och sen får vp gå mycket på el, för att de har för små/tunna element.
Grattis Christer
Vad det kanske mina synpunkter som du nu realiserade
Kjell
Hej Kjell.
Du hänvisar till en diskussion vi hade i mars 2024, om den första filmen.
Men då i mars, hade vi redan haft den här nya värmepumpen i några månader.
Jag visste ju inte då att du redan byt.
Eller hur ?
Om du vill förbättra ytterligare
Borra ett hål och förbättra med 20%
så kan du få frikyla på köpet
En vpkompressor som snurrat o gått i 44 år måste vara världsrekord, ung halva livslängden är normalt
Jo, det är bra. Vi träffade en försäljare för Thermia på en mässa 2018. Då hade han en likadan värmepump som vår, som fortfarande gick. Den var installerad ett år före vår.
👍.
Servar man inte värmepumpen får man lägre COP , utan tillräcklig mängd köldmedium blir varken överhettning eller underkylning optimala .....