Beräkningar på jämviktssystem
ฝัง
- เผยแพร่เมื่อ 7 มิ.ย. 2024
- Läs mer om beräkningar på jämviktssystem på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Innehåll
00:00 Introduktion. Haber-Bosch-processen
01:51 Haber-Bosch-processens jämviktskonstant
03:38 Exempel 1. Vätgas och jodgas står i jämvikt med vätejodidgas
04:36 Exempel 2. Framställning av fosgen (karbonylklorid)
07:19 Exempel 3. Svaveltrioxidens sönderfall
11:22 Exempel 4. Kolmonoxid och vatten står i jämvikt med koldioxid och vätgas
Bildkällor:
• Haber-Bosch-processen: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Francis E Williams [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC BY-SA 4.0 (creativecommons.org/licenses/...)], from Wikimedia Commons
såå värdefullt allt jobb du lagt ner på alla dina videor! min bok har inte lärt mig Molar men det förklarar och förenklar verkligen enheterna!
Vad roligt att höra att jag kunde hjälpa att förenkla det för dig! 😊
Kemi😍😍😍
👍😊
Magnus, hjälp! Uppgift 2.22 i din Kemi 2 bok! Jag får bara inte löst den, beräknade på koncentrationerna från a), och la på +0,50mol syrgas. Använder mig av pq i sista steget men får bara fram två negativa rötter. Och i facit står det att det bildas mer syrgas än vad vi förde in, men borde inte det vi tillför förbrukas genom en nettoreaktion?
Tack! lärde mig ice-tabell direkt
Varsågod, så bra! 😊
Hej Magnus!
Jag fattar inte riktigt det här med tabellen i 10:10. Varför är ändringen av SO3 = -0.58 om den sönderdelas till både S02 och O2? Jag undrar varför det inte blir +0.58+0.29 = 0,87 och sen ändringen av S03 är -0.87 ?
Det är för att det ingår syre i SO₃-molekylen; syre som istället ombildas till syrgas, O₂. I reaktionsformeln kan vi se att om vi vill att det ska bildas _en enda_ syremolekyl, O₂, så måste _två_ SO₃-molekyler reagera. Om vi istället vill att det ska bildas _två_ syremolekyler, så måste _fyra_ SO₃-molekyler reagera. Eller om vi vill att det ska bildas 1000 syremolekyler, då måste 2000 SO₃-molekyler reagera.
Vi ser att antalet SO₃-molekyler som reagerar hela tiden måste vara dubbelt så stort som antalet syremolekyler. Det betyder att om man vill att det ska bildas 0,29 mol syremolekyler, så måste antalet SO₃-molekyler som reagerar vara dubbelt så stort, alltså 2 · 0,29mol = 0,58mol.
När jag gör jämviktsekvationen för framställning av Fosgen, så får jag K= 1.37755102 x 10^-6 Men detta är inte molar enligt ditt exempel? Förklara tack!
Är inte molar mol/dm3 alltså de stora M
Hej Magnus! Nu kanske jag låter jätte löjlig men när jag slår in 0.081/0.028 x 0.021 så får jag inte 136,755 osv... jag får 0.06075. Vad har gått snett här?
När du slår in beräkningen på det viset, räknar din miniräknare först ut 0,081/0,028 = 2,892857141… Sedan multipliceras den siffran med 0,021, och du får svaret 0,06075. Men eftersom både 0,028 och 0,021 står i nämnaren måste du sätta en parentes runt dem för att de ska beräknas för sig: 0,081/(0,028 · 0,021) = 137,755…
Hur kommer det sig i försök fyra att K multipliceras med koncentrationen h2o och inte att hela högersidan blir dividerad med k?
Faktum är att hela högersidan _blir_ dividerad med _K._ När högersidan divideras med _K_ är det samma som att _K_ hamnar i nämnaren i bråket.
Hej Magnus, jag har en fråga om hur man ska göra med miniräknaren. Vid 11:18 i videon fick du det till att bli ca 0,011 M men hur jag än skriver på miniräknaren blir det 0,02265.. osv. Hur kan det ha blivit så?
Svårt att säga… kan det vara så att du inte kvadrerar siffrorna på rätt sätt?
@@MagnusEhinger01 Förlåt, fick rätt nu! Hade gjort lite fel med parenteser. Dina videor är bäst!!
@@idamikey Tack, så bra att det ordnade sig! 👍
💓💓💓💓💓
Hej Magnus! 12:00 om hur stor halten Kolmonoxid var. När man vill ha halten av ett ämne, hur vet man om man menar substansmängden eller koncentrationen av ämnet?
Egentligen ska jämviktsberäkningar göras på koncentrationer, men i de fall där det är lika många partiklar på höger och vänster sida om reaktionspilen, kommer volymerna att divideras bort och ta ut varandra. Det gör att vi kan bortse från dem och bara ta hänsyn till substansmängderna.
@@MagnusEhinger01 Betyder detta att varje gång jämviktskonstanten blir enhetslös, så anger man halten av ett ämne som substansmängden av ämnet? Annars anger man koncentrationen av ämnet?
@@workspace4777 Ja, man _kan_ göra det, men det går fortfarande precis lika bra att bara använda koncentrationerna.
@@MagnusEhinger01 Tack för din hjälp!
Hej!!
Jag har en fråga: Vad kommer hända med koncentrationen av (N2) om mer vätgas adderas?
Enligt Le Chateliers princip kommer då reaktionen tryckas åt höger (mot högre [NH₃]). Det får till följd att [N₂] sjunker.
Hej Magnus!
Hoppas du kan hjälpa mig med detta, men vid 10:09 säger du att substansmängden n för svaveltrioxid ska vara 0,42 mol men jag förstår inte riktigt varför? Hur fick du fram det värdet?
Det är för att från början fanns det 1,00mol men sedan förbrukades det 0,58mol. Då är det bara kvar (1,00-0,58)mol = 0,42mol.
hej i exepmel 2, varifrån har du hämtat 5,0? i sekund 13:40 av videon?
OBS! tack för underbara videoer
Tack själv! 😊 Detta är värdet på jämviktskonstanten, se från 11:38 i videon.
@@MagnusEhinger01 jag har missat den tack igen.
@@anjelghazi Varsågod, det är så lätt hänt! 👍
vid 10:09 borde inte n vara samma för SO3 och SO2 om dom har båda 2 mol i reaktionen?
Jo, _förändringen_ i n är samma (fast med motsatt tecken) för SO₃ och SO₂. Substansmängdsförhållandet mellan dem är 1:1, vilket betyder att om n(SO₂) ökar med 0,58 mol, måste också n(SO₃) minska med 0,58 mol. Det gör dock att n(jämvikt) blir olika, eftersom vi startade med olika substansmängder.
Hej! Jag förstår inte riktigt varför vi måste använda oss av "ändring" och "n(jämvikt)". Vi har ju startsubstansmängden SO3 som protolyseras till SO2 och O2. Och jag vet att det aldrig går molekyler förlorat eller tillkommer av sig självt. Borde vi inte kunna räkna ut concentrationen som i en reaktion via att beräkna M osv.? Till slut, har du en sida med bra övningar till just det här ämne?
@@MagnusEhinger01 TACK!!! Jag fattade inte logiken bakom alla räkningar. Nu känns det bättre. :)
@@jasminsauerland9322 👍
11:56 är det jag som tänker fel eller har du glömt att beräkna koncentrationen i jämvikt för de angivna substansmängderna? Du stoppar ju bara i substansmängden utan att beräkna koncentrationen när du ställer upp jämviktskonstanten?
Nej, du tänker inte fel, men jag har gjort det lätt för mig i exemplet. Eftersom jag använder en volym på 1,00 dm³ blir koncentrationen (i mol/dm³) lika med substansmängden (i mol).
@@MagnusEhinger01 insåg att du gjorde så i dina videos efteråt! Tack för svaret.
hej Magnus
När jag slår på min miniräknare på räkneexempel vid tid 7:12. Så får jag ut svaret 137,755102 och inte M upphöjt till minus 1. Vad är det jag missar när jag slår på min miniräknare? Varför får jag inte mitt svar i upphöjt?
"M⁻¹" är enheten, som jag inte beräknar i miniräknaren. Istället beräknar jag enheten ungefär som om jag räknar med _x_ i en ekvation. Av alla "M" i uttrycket för _K_ får jag att M/(M·M) = M/M² = 1/M = M⁻¹.
@@MagnusEhinger01 Hej, tack för snabbt svar. Men jag förstår att man inte kan slå in molar (M) i miniräknaren. Men det var att jag inte fick ut upphöjt till minus 1 när jag slog på miniräknaren. Det var över 10 år sedan jag satt med matten på gymnasie-nivå. Hänger inte riktigt med hur jag ska tänka för att få ut svaret i upphöjt till minus 1 :D Blir för mig att bläddra tillbaka i gamla matteböckerna igen :D
Du har räknat allting rätt, och mätetalet i ditt svar blir precis det du får på miniräknaren, 137,755102. Men varifrån kommer då det där "⁻¹"? Det är för att vi också måste titta på vad svaret ska ha för enhet. Eftersom vi har enheten M i täljaren och enheten M · M i nämnaren får vi att enheten blir M/(M·M). Det här kan vi förenkla till M/M² = 1/M = M⁻¹.
Om du kollar från 2:56 i videon, så förklarar jag hur man räknar ut vad jämviktskonstanten får för enhet. I just Haber-Bosh-processen får jämviktskontanten enheten M⁻². Vid 4:13 tar jag ytterligare ett exempel på hur man kommer fram till jämviktskonstantens enhet. I det exemplet blir jämviktskonstanten enhetslös. Jämviktskonstanten kan alltså ha en mängd olika enheter beroende på vad det är för reaktions som sker, och i exemplet med fosgen förklarar jag (vid 7:04) att enheten i det här fallet blir M⁻¹.
Hej, hur ska man veta om en system är i jämvikt eller inte?
Du måste beräkna koncentrationskvoten _Q_ och jämföra den med jämviktskonstanten _K._ I den här videogenomgången går jag igenom hur man gör det: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/kemisk-jamvikt/ar-systemet-i-jamvikt-koncentrationskvoten-q.html
Hej,
Jag har en fråga vid 3:34 hur blev det -2
Det är en potenslag, sök bara upp potenslagarna på internet så förstår du. Det bli helt enkelt så att 2-4=-2, eftersom det är samma bas på de båda
Hej! Jag förstår inte helt när man ska använda sig av tabellen eller bara räkna på de, nått tips på hur man ska tänka?
Det är egentligen inte nödvändigt att använda någon tabell alls, det är bara ett smidigt sätt att få överblick över vad det egentligen är man gör.
Använda mig av tabellen i sista exempel för jag ville lösa den själv, fick [CO]= 0.03 så inte helt fel men inte helt rätt
@@alexanderbergsten3198 Du menar exempel 4 vid 11:23? Då är det såhär, att vid den angivna temperaturen så _är_ systemet redan i jämvikt. Koncentrationen [CO] är alltså inte noll, och kommer att öka, utan den är redan ett visst värde. Uppgiften är att räkna ut vad detta värde är, och då använder du dig av definitionen av jämviktskonstanten direkt.
Hej, hur kan det på 3e exemplet i tabellen vara 1.00 mol av so3 från början fast reaktionen har 2 mol av det och hur han det även vara 0 mol av so2 samt o2 fast det i reaktionen framgår att det finns
Du menar vid 7:18? Då är det såhär, att reaktionsformeln berättar bara som _substansmängdsförhållandet,_ alltså hur substansmängderna förhåller sig till varandra vid jämvikt - inte vilka de _faktiska_ substansmängderna är. När jag sätter igång mitt experiment kan jag själv bestämma hur stor substansmängd eller hur stor massa jag vill föra in i behållaren. Just den här gången valde jag att föra in 1,00mol. Och jag valde också att inte föra in vare sig någon svaveldioxid eller syrgas, utan det fick bildas av den svaveltrioxid jag förde in. Därför var de substansmängderna noll från början.
@@MagnusEhinger01 så man får välja själv hur mkt det ska finnas av produkten?
Nja, det är väl en sanning med modifikation - du kan inte själv välja hej vilt vilka siffror som helst. Men jag, som utför experimentet (eller gör uppgiften), kan utgå ifrån vilka startkoncentrationer jag vill.
@@MagnusEhinger01 om man gör som dig o alltid väljer att ha 1.00 mol av produkten samt 0 av reaktanterna kmr man alltid göra rätt va?
Hej Magnus!
Jag får helt annorlunda svar än du på sista svaret min svar blir 3.24 x 10^-5 men din svar är 0.036 M. Är det nåt fel jag gör ?
Ja, du behöver sätta en parentes runt nämnaren för att även dela med 0,030.
@@MagnusEhinger01 tack så mycket
@@shamsyahussaini6263 Varsågod! 😊
Hej magnus kan inte lösa ut denna frågan. "N2(g) + 3 H2(g) Jämnviktspilarna 2 NH3(g) resultatet blev. N2 = 0,128, H2 = 1,96, NH3 = 1,42. Nu ska jag beräkna jämviktskonstant vid 725 grader C?
Vad är det för enhet på siffrorna?
@@MagnusEhinger01 Mol/dm3
@@brahm2157 OK, jämvikonstanten _K_ = [NH₃]²/([N₂]·[H₂]³). Bara att sätta in värdena i den formeln och slå på miniräknaren! 😊
Jag och min kompis sätter fast vid den här frågan:
N2O4(g) + värme --> 2 NO2(g)
Vad kommer hända med koncentrationen av N2O4(g) om
1) mer kvävedioxid adderas?
jag tycker här att koncentrationen av N2O4(g) kommer öka för att enligt Le Chatelier's princip, kommer reaktionen går åt vänster, vilket betyder att vi kommer ha mer N2O4(g) . Men min kompis säger att om reaktionen går åt vänster betyder det att koncentrationen av N2O4(g) kommer minska för att mer N2O4 kommer att sönderfalla till NO2
2) kvävedioxid tas bort ur reaktionsblandningen?
har antar vi att koncentrationen av N2O4(g) kommer att minska för att den kommer behöva producera mer NO2 och återställa jämvikten.
Vi undrar också om du har gjort nån video som du har pratar i om liknande uppgift?
Vi har följande jämvikt:
N₂O₄(g) ⇌ 2NO₂(g)
1) Om mer NO₂ tillsätts, kommer jämvikten att gå åt vänster för att motverka ökningen av [NO₂]. Det innebär att [N₂O₄] kommer att öka efter tillsatsen.
2) Om NO₂ tas bort kommer jämvikten att gå åt höger för att motverka minskningen av [NO₂]. Det innebär att [N₂O₄] kommer att minska efter borttagandet.
3) Kolla på den här videogenomgången, där tar jag upp Le Chateliers princip: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/kemisk-jamvikt/nar-koncentrationen-andras-i-ett-jamviktssystem.html
Hej! Jag hade förstått det som att förändringen i subustansmängd = + x på reaktanternas sida, och - x på produkternas sida. Men hur kan det isåfall bli minus, i exempel 3, i förändringen svaveltrioxid, när den är reaktanten?
Du menar exemplet vid 7:19 då antar jag? Eftersom koncentrationen av produkterna är noll vid reaktionens början kan det bara gå åt ett håll - produkternas koncentration ökar. Och eftersom produkternas koncentration ökar, måste reaktantens koncentration istället minska.
I love you
Och jag älskar alla som vill lära sig kemi! 😊
Hej Magnus, använder din bok kemi 2 till kursen och märkte det finns flera fel i facit när man börjar räkna med jämvikt :/
Ja, tyvärr blev det en del fel i facit i den första tryckningen av boken. På den här länken kan du ladda ner fullständiga lösningar till några uppgifter: meundervisning.ehinger.nu/images/fullstandiga-losningar-till-nagra-uppgifter-i-kemi-2.pdf Jag har också gjort videor med fullständiga lösningar till ganska många av uppgifterna i Kemi 2. De kan du hitta på den här länken (kapitel 2): ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/laborationer-och-ovningar/losningar-till-ehinger-kemi-2-na-forlag/kapitel-2.html Och kapitel 3: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/laborationer-och-ovningar/losningar-till-ehinger-kemi-2-na-forlag/kapitel-3.html Hoppas de kan vara till hjälp istället!
@@MagnusEhinger01 Tackar! Videogenomgångar är mycket bättre än ett facit så det kommer jag definitivt använda :)
Hej! Jag undrar hur 2/4 molar blir till -2? det borde väl tekniskt sätt bli 0,5 och vad händer om det är ex. 4/6 blir de -3 då eller?
Var i videon (vilken tid) menar du då?
@@MagnusEhinger01 ca 3:30 :)
@Malin Wahlen Ah, nej - du förväxlar potenslagar med multiplikation. I täljaren står det M·M - Det är inte samma sak som 2M, alltså M + M, utan just M². Därför får vi att (M·M)/(M·M·M·M) = 1/(M·M) = 1/M² = M⁻². Potenslagarna säger såhär, att om man multiplicerar två potenser, så adderas potenserna, och om man istället dividerar dem, så subtraheras potenserna. I den här videon berättar matteläraren Daniel Barker lite bättre hur det fungerar: th-cam.com/video/9ArR1wV-rIk/w-d-xo.html
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket!
1. Hej den allsmäktige Magnus. Är inte mol-förhållandet alltid 1 till 1 under jämviktreaktion (i själva reaktionen man skriver)?
2. Exempel 4. 13:27 räknar du även med koncentrationen vatten. Ska man inte bortse från Ch2o vid andra beräkningar eftersom den är så liten så man kan bortse ifrån den?
1. Nej, det beror på vilken reaktion det är man undersöker. Och det är inte heller så att alla koncentrationer är lika vid jämvikt - det som gäller vid jämvikt är att alla koncentrationer är konstanta (över tid).
2. Nej, det är bara i protolysjämvikter som man inte tar med vattnets koncentration i beräkningarna.
ehinger, gift dig snälla med min dotter när jag får en
Sorry, redan lyckligt gift sen många år tillbaka! 😉
@@MagnusEhinger01 hhahahahhah hon menar att du ska gifte dig med henne.
i s si´s