Cellandning och fotosyntes - Biologi 1 (100 p)

I denna föreläsning går vi igenom cellandning och fotosyntes samt hur olika organsimer får tillgång till energi och kol. Dessutom introduceras skillander i celler mellan eukaryoter och prokaryoter. Cellandning och fotosyntes är livsviktiga kemiska reaktioner för biologiskt liv.
Eukaryoter utgörs av växter, djur och svampar samt encelliga organismer. Eukaryota celler har cellkärna, mitokondrier och hos växter finns kloroplaster. Cellkärnan innehåller DNA, mitokondrierna genomför cellandning och kloroplasterna genomför fotosyntes.
Prokaryoter utgörs av bakterier och arkéer. Prokaryoter saknar cellkärna men har en kromosom och plasmider, de kan skicka denna till andra bakterier med DNA. Fotosyntes eller cellandning sker i speciella membran på insidan av cellmembranet.
Endosymbiontteorin innebär att stora prokaryoter tog in mindre cyanobakterier och mitokondriebakterier. På detta sätt skapades eukaryoter ca 750 miljoner år sedan.
Autrotrofer är de organismer som får energi från solen eller kemiska reaktioner i djuphavet. De använder sig av fotosyntes och kemosyntes. De har även cellandning. Fotosyntesen resulterar i glukos och syre.
Heterotrofer äter av organiskt material som innehåller kol och glukos som energi. Med hjälp av syre och glukos kan de bygga eget organiskt material via cellandning. Restprodukten från cellandning är vatten och koldioxid.
Innehåll:
Cellandning och fotosyntes
Eukaryota och prokaryota celler
Endosymbiontteorin
Autotrofer och heterotrofer
Energi- och kolkälla hos organsimer
Fotoautotrofer
Kemoautotrofer
Fotoheteroatuotrofer
Kemoheterotrofer
Cellandning
Sammanfattning