Fotosyntes

แชร์
ฝัง
  • เผยแพร่เมื่อ 30 ก.ค. 2017
  • Läs mer om fotosyntesen på ehinger.nu/undervisning/kurse....
    Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
    Bildkällor:
    • Grönt blad: pixabay.com/sv/grönt-blad-bla..., CC0 Public domain
    • Kloroplaster i skogspraktmossa: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Kristian Peters -- Fabelfroh (Egen avfotografering) [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html) eller CC-BY-SA-3.0 (creativecommons.org/licenses/b...)], via Wikimedia Commons
    • Strukturen på klorofyll D: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Yikrazuul (Eget arbete) [Public domain], via Wikimedia Commons
    • Översikt över Calvin-cykeln: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Mike Jones (Eget arbete) [CC BY-SA 3.0 (creativecommons.org/licenses/b...) eller GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html)], via Wikimedia Commons
    • Rubisco: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av ARP at engelska Wikipedia (Överförd från en.wikipedia till Commons.) [Public domain], via Wikimedia Commons

ความคิดเห็น • 79

  • @korvkorv7596
    @korvkorv7596 ปีที่แล้ว +3

    Jag har alltid haft svårigheter med att förstå Kemi som detta. Du gör ett sånt jävla bra jobb på att förklara hur det fungerar. Tack så mycket!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  ปีที่แล้ว +1

      Tack själv, härligt att höra att det fungerar! 😊

  • @roseroze4578
    @roseroze4578 6 ปีที่แล้ว +4

    Tack så mycket för dina videos!! De är väldigt hjälpfulla.

  • @emeliejohannesson4400
    @emeliejohannesson4400 3 ปีที่แล้ว +10

    Tack för att din video kan förbereda mig för ett arbete på skolan! Du är en bra människa. :)

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว +2

      Tack ska du ha, jag gör så gott jag kan! 😊

  • @habron3495
    @habron3495 5 ปีที่แล้ว +4

    Veldig bra video, takk for hjelp!

  • @salaadjeceloow
    @salaadjeceloow 7 ปีที่แล้ว +5

    Hej Magnus, först vill jag tacka dig för dina fantastiska videolektioner, stort TACK,
    Vilken bok använder du dig av dina Biologi 1videogenomgångar?

  • @samljungholm1268
    @samljungholm1268 3 ปีที่แล้ว

    Tack King, du Baar mig detta provet.

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว +5

      Varsågod! Jag vet inte vad "Baar" betyder, men jag hoppas att det är något bra! 😉

  • @LinkSpets
    @LinkSpets ปีที่แล้ว +1

    Som jag har förstått det, är det inte bara klorofyllmolekylerna som absorberar fotoner, utan även andra pigmentmolekyler som exempelvis karotenoider. Kan de andra pigmentmolekylerna utföra fotosyntesens ljusberoende reaktioner på egen hand, eller krävs det att det finns klorofyll?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  ปีที่แล้ว +1

      Ingen molekyl klarar av att utföra fotosyntesen på egen hand, utan de ingår alltid i de beskrivna proteinkomplexen för det ska kunna ske någon fotosyntes. I fotosystem II sitter det klorofyll, som kan fånga upp fotoner, men istället för klorofyll kan det också vara karotener, xantofyller med flera, precis som du säger.

    • @LinkSpets
      @LinkSpets ปีที่แล้ว +1

      @@MagnusEhinger01 Tack😊

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  ปีที่แล้ว +1

      @@LinkSpets Var god! 😊

  • @reemse771
    @reemse771 7 ปีที่แล้ว +2

    Tack för den här video . Jag har lärt mig myk om fotosyntes. Du är jätte bra lärare pch duktig på att förklara. Väntar Dina videos

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  7 ปีที่แล้ว

      Tack själv - håll utkik, det kommer mera! 😊

  • @knowledgehunter6101
    @knowledgehunter6101 4 ปีที่แล้ว

    hej magnus. varför blir växter bruna när de har stor vätskebrist? har det med kloroplasterna att göra?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  4 ปีที่แล้ว

      Jag vet inte i detalj, men det är ju rimligt att det har med det att göra.

  • @edithjohansson5450
    @edithjohansson5450 ปีที่แล้ว +1

    jättebra genomgång! hakar bara upp mig på en sak vid 5:26 hur hamnar vätejonerna i stromat? för vattenspjälkningen sker väl i lumen?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  ปีที่แล้ว +1

      Eftersom det är en vattenlösning (både i stroma och i lumen) finns det alltid vätejoner tillgängliga. Det beror på vattnets autoprotolys, H₂O ⇌ H⁺ + OH⁻. Dessutom återförs vätejoner till stroma via ATP-syntaset (se från 7:01). Du kan lära dig mer om vattnets autoprotolys i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/syror-och-baser/vattnets-protolyskonstant-kw.html

  • @knowledgehunter6101
    @knowledgehunter6101 5 ปีที่แล้ว +1

    hej magnus vad för typ av klorofyll har blodlönn som ger den blodfärg dess blad reflekterar?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  5 ปีที่แล้ว

      Det vet jag inte, och jag har inte heller kunnat hitta det. Jag skulle dock gissa att blodlönn innehåller mer av antocyaniner, xantofyller och karotenoider - de föreningar som ger bladen dess röda färg på hösten, när klorofyllet bryts ner - än vad "normal" lönn gör.

  • @jeppssonadventure
    @jeppssonadventure 3 ปีที่แล้ว

    Tack Ehinger, Du är min hjälte :-)

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว

      Tack själv, hoppas du lärde dig en massa om fotosyntesen nu! 😊

  • @jns741
    @jns741 3 ปีที่แล้ว +2

    Jag förstör det mesta
    Men vad är de gröna mindre cirklarna som ligger bredvid fotosyntes 1 och 2?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว +1

      De är olika proteinkomplex som hjälper till att transportera elektronerna i membranet.

  • @aliga8876
    @aliga8876 2 ปีที่แล้ว +3

    Hej magnus! Jag undrar över en grej. Det står lite olika på olika ställen om var elektronerna som används i elektontransportkedjan kommer ifrån. I boken står det att elektronerna som exciteras i klorofyllet direkt transporteras in i en elektronacceptor och sedan vidare in i elektrontransportkedjan och att elektronerna som utvinns i klyvnaden av vattnet ersätter de elektronerna som klorofyllmolekylen då har förlorat i exciteringen. Kan det vara så att man har hoppas över ett steg någonstans eller står det fel i boken? Jätte bra video som vanligt och tack så mycket för alla bra genomgångar :)

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  2 ปีที่แล้ว

      Ja, jag förenklar ju en del i min videogenomgång här. Det är elektroner från fotosystem II som matas in i elektrontransportkedjan, men sedan ersätts de elektronerna av elektroner som frigörs när vattnet spjälkas till syrgas, protoner och elektroner.

    • @aliga8876
      @aliga8876 2 ปีที่แล้ว

      @@MagnusEhinger01 okej då vet jag tack igen :)

    • @sigasty
      @sigasty 9 หลายเดือนก่อน

      ey Ali softa lite

    • @aliga8876
      @aliga8876 9 หลายเดือนก่อน

      @@sigasty bror that shi had me stressin

  • @clutchboy1511
    @clutchboy1511 3 ปีที่แล้ว +1

    Hej Magnus. Du säger att fotosyntes och cellandning är väldigt lika, men vad är skillnaden?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว +1

      Skillnaden är att i elektrontransportkedjan i cellandningen kommer de energirika elektronerna från citronsyracykeln och nedbrytningen av glukos. I fotosyntesens ljusberoende reaktion kommer de energirika elektronerna från vatten, och får sin energi från ljuset som träffar klorofyllmolekylen.

  • @emelieolsson2206
    @emelieolsson2206 3 ปีที่แล้ว +2

    Hej! Fotosyntesen sägs ju alltid bilda glukos, men när och hur sker det?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว +1

      I den icke-ljusberoende reaktionen (från 7:38 i videogenomgången) bildas 3-fosfoglycerat, som utnyttjas för bildning av glukos. Glukosen bildas i en process som liknar glukoneogenesen - se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/biokemi/glukoneogenes-och-fettsyrasyntes.html - där två stycken 3-fosfoglyceratjoner fogas samman till fruktos-1,6-bisfosfat, vilken sedan kan omvandlas till olika hexoser (däribland glukos).
      I mer detalj är det så att två 3-fosfoglyceratjoner först fosforyleras för att bilda två st. 1,3-bisfosfoglycerat. De reduceras i sin tur till glyceraldehyd-3-fosfat. Det är dessa två glyceraldehyd-3-fosfat som sedan kan fogas samman till fruktos-1,6-bisfosfat.

    • @emelieolsson2206
      @emelieolsson2206 3 ปีที่แล้ว

      @@MagnusEhinger01 Okej, nu förstår jag! Tack!

  • @sofiaruuska9840
    @sofiaruuska9840 6 ปีที่แล้ว +3

    Finns det någon video om fotosyntesen som är mer inriktad för kemi 2? :)

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  6 ปีที่แล้ว +2

      Nej, inte som jag har gjort i alla fall. Nu är det ändå så att det med nödvändighet är rätt mycket kemi i den här videogenomgången i alla fall, så förhoppningsvis kan du ändå ha lite nytta av den. Om jag skulle göra en videogenomgång som var mer riktad mot Kemi 2, så skulle jag gå in mer på strukturformler i den icke-ljusberoende reaktionen, och vilken typ av reaktioner det är som sker där.

  • @nilsskoog8907
    @nilsskoog8907 3 ปีที่แล้ว +1

    var i mörkerreaktionen försvinner G3P för att bli glukos, utöver 3-fosfoglycerat finns det inga netto produkter. Är det inte så att 3*2(G3P) molekyler blir till 3 R5P molekyler med en G3P molekyl över för bildning av glukos

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว

      Fem G3P kan antingen regenereras till tre ribulos-5-fosfat eller användas till annan syntes.

  • @arvidingvarson8257
    @arvidingvarson8257 ปีที่แล้ว

    Hej Magnus! Är glukos den slutgiltliga produkten efter den icke-ljusberoende reaktionen?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  ปีที่แล้ว

      Det är lite svårt att säga vad som är slutprodukten i den icke-ljusberoende reaktionen, eftersom den är cyklisk… Kanske skulle man kunna säga att 3-fosfoglycerat eller glyceraldehyd-3-fosfat är vad man får ut av den icke-ljusberoende reaktionen. De kan sedan gå in i olika metabola processer, bland annat den som leder till glukos.

  • @erik87178
    @erik87178 ปีที่แล้ว

    magnus vad hade jag gjort utan dig

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  ปีที่แล้ว

      Jag är bara glad att du lär dig en massa biologi och kemi! 😊

  • @erikalahti2403
    @erikalahti2403 ปีที่แล้ว +1

    super bra video :)

  • @EA-se8cg
    @EA-se8cg 3 ปีที่แล้ว +1

    Hej, undrar vad du menar med att "elektronerna binds i NADPH"?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว

      Det innebär att NADP tar upp två elektroner och en vätejon, och därmed reduceras till NADPH.

    • @EA-se8cg
      @EA-se8cg 3 ปีที่แล้ว

      @@MagnusEhinger01 okej tack men hur når NADP+ elektrontransportkedjan? är den en molekyl som sitter i membranet eller kommer den in från storma med vätejonerna?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว

      @@EA-se8cg NADP⁺ finns tillgängligt i relativt stor mängd i hela cellen, men jag vet inte exakt var den syntetiseras eller hur den tar sig in i kloroplasten (om den inte syntetiseras i kloroplasten själv).

    • @EA-se8cg
      @EA-se8cg 3 ปีที่แล้ว +1

      @@MagnusEhinger01 Tack snälla för all hjälp!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว

      @@EA-se8cg Varsågod! 😊

  • @quacky181
    @quacky181 4 ปีที่แล้ว +3

    bra video fortsätt

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  4 ปีที่แล้ว +4

      Tack ska du ha, jag tänker aldrig sluta! 😊

  • @michaelbitar5232
    @michaelbitar5232 3 ปีที่แล้ว +1

    Vilken årskurs är detta för?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว

      Detta är tänkt för gymnasiets kurs i Biologi 2.

  • @aylamoadanielsdotter9453
    @aylamoadanielsdotter9453 5 ปีที่แล้ว +4

    Hej! Tusen tack för bra video, har du tips hur en kan källhänvisa samt källkritisera att använda denna video till ett arbete? /Moa

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  5 ปีที่แล้ว +1

      Tack ska du ha! På min hemsida ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/vaxt-och-svampfysiologi/fotosyntes.html har jag exakt samma information som finns i videogenomgången ovan. Därför kan du hänvisa till den sidan precis som till vilken annan hemsida som helst, som du använder som källa.
      Till din källkritik kan du föra att hemsidan är skriven och underhålls av mig (Magnus Ehinger), lektor i kemi och biologi på gymnasieskolan Spyken i Lund, och att jag har skrivit ett flertal läromedel för både gymnasiet och högskola/universitet. Hur du sedan väljer att värdera den informationen är förstås upp till dig! 😉

    • @aylamoadanielsdotter9453
      @aylamoadanielsdotter9453 5 ปีที่แล้ว

      @@MagnusEhinger01 Hej! Tack så jättemycket, då har jag lite tydligare information, gör mitt bästa så du framstår som en grymt trovärdig källa :)
      Återigen, grymma videos, sluta inte lägga upp i undervisningssyfte. Hjälper extremt då många lärare som undervisar inte riktig har den pedagogiska mentaliteten i sig. :) /Moa

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  5 ปีที่แล้ว

      @@aylamoadanielsdotter9453 Varsågod, lycka till med ditt arbete! 😊

  • @lspd5916
    @lspd5916 7 ปีที่แล้ว

    Har du fysik genomgångar också? Tänkte tjuvstarta lite innan skolan börjar :)

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  7 ปีที่แล้ว +3

      Tyvärr inte! Tomas Sverin (th-cam.com/channels/EKbTpMg0zj1Fv5p3OED7fA.html) och Daniel Barker (th-cam.com/users/TheG2Daniel) är däremot två fysiklärare här på YT som jag hört mycket gott om.

  • @WomenCallYouMoid
    @WomenCallYouMoid 2 ปีที่แล้ว

    Hv 6co2 6H20 blir 602

  • @isseaden5913
    @isseaden5913 4 ปีที่แล้ว +2

    Yoda

  • @The-KS
    @The-KS 2 ปีที่แล้ว +1

    Når man ikke har noe bedre å gjøre enn å høre på en svensk man forklare fotosyntesen 😅

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  2 ปีที่แล้ว

      Men det är väl inte så illa? 😉

    • @The-KS
      @The-KS 2 ปีที่แล้ว

      @@MagnusEhinger01 kan nå alt jeg trenger til en prøve, så jeg ser på dette som en vin vin situasjon.

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  2 ปีที่แล้ว +1

      @@The-KS Lycka till på ditt prov i så fall! 👍

    • @The-KS
      @The-KS 2 ปีที่แล้ว

      @@MagnusEhinger01 takk

  • @appsenence9244
    @appsenence9244 ปีที่แล้ว +1

    När du och alla läroböcker nämner energirika elektroner, menar ni att elektroner i sig är energirika för att de bär på laddning och därmed kan de skapa en elektrisk potential. Till exempel över ett membran. Eller menar ni att elektronerna är mer energirika än andra elektroner?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  ปีที่แล้ว +2

      Vi menar att elektronerna är mer energirika än andra elektroner.
      Men hur kan en elektron vara mer eller mindre energirik? Tänk dig en sten som ligger på marken. Om du lyfter upp den till, låt oss säga, 1 m höjd, så har du tillfört energi till stenen. Stenen har fått lägesenergi (potentiell energi) som sedan kan omvandlas till exempelvis rörelseenergi och värmeenergi. En upplyft sten har alltså högre energi än en sten som ligger på marken.
      Likadant är det med elektroner: Om man till exempel lyfter en elektron från ett inre skal till ett yttre, så får den högre energi. Den energin kan sedan omvandlas till exempelvis ljusenergi eller driva en annan, energikrävande reaktion.

    • @appsenence9244
      @appsenence9244 ปีที่แล้ว

      @@MagnusEhinger01 Tack så hemskt mycket för ditt svar och din kanal. Finns det något sätt man kan tacka dig för detta? Donera pengar eller skicka hem blommor?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  ปีที่แล้ว +1

      @@appsenence9244 Ja, det finns det: Lär dig så mycket kemi och biologi som du bara kan. Gör mig till en stolt lärare! 😊