Ekvivalenta substansmängder och massor
ฝัง
- เผยแพร่เมื่อ 20 เม.ย. 2019
- Läs mer om hur man beräknar ekvivalenta substansmängder och massor på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Det stod precis det här i min bok, trots det, förstod jag ingenting för ens nu. Det är som att Magnus är magisk. Bara han läser något så går det in i ens huvud. Ska snart börja ge offergåvor till den helige Magnus Ehinger
Haha, nej - gör inte det! 😂 Många saker behöver man höra ett par gånger innan "polletten trillar ner", och när jag här fick ge dig förklaringen för femtioelfte gången, så var det väl precis det som hände!
Jag hade svårigheter med att komma ikapp under tekniska bassåret och du har verkligen räddat mig, stort tack att du gjorde dessa videos❤
Tack själv, roligt att höra att jag kunde hjälpa dig att komma ikapp! 😊
Jag krigar igenom kemi 1 just nu! Sånna video är guld att ha, i synnerhet när man som mig pluggar distans!
Lycka till med pluggandet! 😊 Har du sett att jag har en massa gamla prov på min hemsida, som du kan öva dig på också? ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov.html
Så mycket lättare en kemi lektionerna !
Fantastisk video!
Tackar! 😊
tack konung
😊👑
uppskattar verkligen dina presentationer och förklaringar, väldigt beundrad lärare!
Tack ska du ha, det är väldigt roligt att kunna vara till så stor hjälp! 😊
Hej Magnus, jättebra genomgång! Men hur gör man när det är salter (lösta i vatten) som reagerar med varandra? Räknar man ut molförhållandena på samma sätt då?
Tack! Ja, principen är densamma. I den här videogenomgången går jag igenom det med ett exempel: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/begransande-reaktanter.html
Hej, Magnus Ehinger!
Undervisning var toppen och fattade det mesta utom substansmängdförhållande.
t. ex n(C3H8) : n(CO2) = 1:3
Hur får man till svaret 1:3?
Tack på förhand! 😁
Du menar vid 10:19? Substansmängdsförhållandet anger vilka de ekvivalenta mängderna i reaktionsformeln är. Reaktionsformeln ser ju ut såhär: C₃H₈ + 5O₂ → 3CO₂ + 4H₂O. Det betyder att för varje C₃H₈ som förbränns, så bildas det tre stycken CO₂. Det bildas alltså tre gånger så många koldioxidmolekyler som det finns propanmolekyler frårn början. Eller, lite annorlunda uttryckt, antalet koldioxidmolekyler som bildas är tre gånger så stort som antalet propanmolekyler som förbränns.
Det kan vi beskriva matematiskt på det här sättet, genom att skriva att n(C₃H₈):n(CO₂) = 1:3.
@@MagnusEhinger01 Tack, vilken tydlig förklaring. Förstår detta nu ! :)
Hej, Magnus!
Jag vet om det är jätte sent och kommentera men det är något liter jag funderar på här som jag har lärt mig på ett annat sätt. Om det står 3(CO2) så menas det väl att vi har 3 o2 och inte bara 3 kolatomer alltså bör det inte vara 3*16*2? Eller för det är så jag har räknat
Det är sant att om det står att det bildas 3CO₂ i reaktionsformeln, så betyder det att det bildas just tre stycken koldioxidmolekyler. Men molmassan för koldioxid är ju fortfarande molmassan för CO₂, och den blir lika med (12,0 + 16,0 · 2)g/mol = 44,0g/mol.
8:05 , måste man alltid balansera formel innan man börjar räkna substansmängderna?
Ja, det måste man.
Magnus Ehinger okej tack så mycket
Hej Magnus! vid 10:38 varför har du skrivir nco2 = 3nc3h3? borde det inte vara nco2 = 3nc3h8?
Jo, jäklar! Det har du ju rätt i. Jag får korrigera det i nästa revidering a videon.
Hej,
Vad är skillnaden mellan den molen (1 mol) som finns framför CaCO3, och substansmängden som vi har räknat? d.v.s vi vet att substansmängden är antalet mol som finns i ett ämne och från ekvationen (CaCO3 ----> CaO + CO2) så vet vi direkt att vi har 1 mol av CaCO3, vad är substansmängden som vi räknar när vi gör m/M?
I reaktionsformeln anges substansmängdsförhållandet, inte de faktiska substansmängderna. Om vi tar reaktionsformeln CaCO₃ → CaO + CO₂ som exempel, så betyder substansmängdsförhållandet att för varje mol CaCO₃ som omvandlas, bildas det en mol CaO och en mol CO₂. Det betyder i sin tur att om det faktiskt är så att jag har till exempel 2,25mol CaCO₃ som reagerar, så kommer det att bildas 2,25mol CaO och 2,25 mol CO₂.
@@MagnusEhinger01 Nu förstår jag, tack så mycket.
@@oscarkris6954 Kanon! 😊👍
Hej Magnus!
Lärt mig så otroligt mycket av denna video, är lite fundersam dock.
Vid 5:31 säger du att substansmängden kalciumoxid förhåller sig till kalciumkarbonat som 1:1, hur kommer det sig? hur vet man att 1mol CaO bildas av 1mol CaCO3?
Tack i förhand! :)
Det är reaktionsformeln som berättar det för mig. Vi har reaktionsformeln här:
CaCO₃ → CaO + CO₂
Den berättar att för varje CaCO₃ som förbrukas, så bildas det en CaO. Det betyder att substansmängden CaO som bildas är lika stor som substansmängden CaCO₃ som förbrukas, och alltså att substansmängdsförhållandet är 1:1.
@@MagnusEhinger01 Självklart.. Vad hade jag gjort utan dig? Magnus for president 😆
@@abbe1264 Chemistry for president! 🧪⚗🥼
Hej Magnus! Detta handlar inte om det här men jag ha bara en fråga inom genetik. Varför har syskon som har samma mamma och pappa inte samma DNA?
Det är för att man får hälften av sin DNA-uppsättning från sin mamma och hälften från sin pappa - men _vilken_ hälft det är, är helt slumpmässigt. Du kan lära dig mer om det i min videogenomgång om meios: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/6580-meios.html
Hej Magnus! Hur måste jag beskriva att partikelkoncentrationen dvs C.OH- är 2ggr större än C.Ba(OH)2? Min uppgift är att finna volymen Ba(OH)2 med nån angiven koncentration som ska neutraliseras med HCl med nån angiven koncentration och volym. Jag vill säga att hydroxidjoner är dubbelt så stort som koncentration Bariumhydroxid. Kan jag skriva ekvivalenta mängder: C(Ba(OH)2):C(OH-)=1:2 och sedan räkna C(OH-)?
Du kan till exempel skriva att [OH⁻] = 2c(Ba(OH)₂).
@@MagnusEhinger01 och som delrubrik? Koncentrationförhållande?
@@alexandery8508 Ja, så skulle man kunna beskriva det.
Varför blir det CH2O? Hur vet att man att det blir så och inte H2CO?
I princip har du rätt, och man skulle kunna skriva H₂CO. Det vanligaste när det gäller organiska föreningar är dock att man skriver kol först, sedan väte och därefter syre. Du kan se det som att sådana är de kemiska "skrivreglerna".
@@MagnusEhinger01 Ok tack!
Förhållandet är alltså skillnaden i antalet molekyler som bildas?
Nej, "skillnad" är detsamma som differens (som man får när man utför en subtraktion). För att få ett förhållande gör man snarare så att man delar den ena med den andra.
@@MagnusEhinger01 Okej, det jag egentligen menade var att ifall vi har 3 molekyler på ena sidan och 6 molekyler på andra sidan så blir förhållandet 1:2
Substansmängden på högersidan är alltså då dubbelt så hög som på vänster sidan?
Ja, just det, det blir den.
Hej, kan du hjälpa mig med den här uppgiften
0,009 L volym av en ______ koncentration litiumcyanid-lösning blandas med 0,018 L volym av en 0,0075 mM koncentration lösning av litiumcyanid. Koncentrationen av Li⁺ jonen i den resulterande lösningen blir 0,03 mM
Börja med att beräkna den totala substansmängden Li⁺ i den 0,03mM lösningen, n(tot). Beräkna sedan hur stor substansmängd Li⁺ som kommer från den andra lösningen, n(2). Resterande substansmängd Li⁺-joner kommer från den första lösningen, n(1). Vi får då att n(1) = n(tot) - n(2). Därefter kan koncentrationen i den första lösningen beräknas med hjälp av sambandet c(1) = n(1)/V(1).
@@MagnusEhinger01 Tack så mycket!
hur blir 2 mol H2 och en mol O2 = 2 mol H2O ? vart är den andra syreatomen?
I reaktionsformeln har vi två vätemolekyler (H₂) och en syremolekyl (O₂) som reagerar och bildar två vattenmolekyler (H₂O):
2H₂ + O₂ → 2H₂O
Den nedsänkta tvåan till höger om "O" i syremolekylen betyder att den består av två syreatomer. Likadant är det med den nedsänkta tvåan till höger om "H". Därför är det sammanlagt fyra väteatomer som reagerar med två syreatomer i reaktionen.
I de två vattenmolekylerna som bildas är det likadant: Sammanlagt fyra väteatomer och två syreatomer.
@@MagnusEhinger01 tack!
Hej Magnus! Jag undrar bara om du hade kunnat hjälpa mig med uppgift 1.4 i kemi 1 boken sid 148
Jag vet tyvärr inte vad du har för kemibok. Skulle du kunna skriva frågan här nere istället, och berätta hur du själv har funderat, och var det så att säga tar stopp?
@@MagnusEhinger01 aha ok ingen fara. Frågan är Man tillverkar aluminiumklorid med hjälp av 4.30 g klorgas. Hur många gram aluminiumklorid bildas? Jag undrar om 4.30 g är värdet av klorgas innan man balanserar formlen eller efter? 2Al + 3Cl2 => 2AlCl3
@@leysalmasri9865 Din reaktionsformel är korrekt balanserad. Hur stor massa klorgas som reagerar har dock ingenting att göra med hur formeln balanseras. Det du ska göra är att först beräkna hur stor substansmängd 4,30g Cl₂ är, oavsett hur formeln är balanserad.
Det är först i nästa steg, när du avgör hur mycket AlCl₃ som bildas, som du använder reaktionsformeln. Eftersom n(Cl₂):n(AlCl₃) = 3:2 kommer den substansmängd aluminiumklorid som bildas att vara n(AlCl₃) = ⅔n(Cl₂).
@@MagnusEhinger01 Aha ok, tack så mycket nu förstår jag
Så bra! 😊
För att veta massan för koldioxid så kan man väll bara använda sig av mängdförhållandet mellan propan och koldioxid vilket betyder alltså att man multiplicerar 0,23 med 3 vilket blir 0,69 som då är massan för koldioxid
Du menar vid 7:44? Ja, det är ju en vacker tanke, men tyvärr är det inte så - det bara slumpar sig så i det här exemplet att massan koldioxid som bildas blir _ungefär_ tre gånger massan propan som reagerar. Om du tittar på din uträkning, så är 0,23 gånger tre _exakt_ lika med 0,69. Om du sedan tittar i min uträkning så ser du att det bildas bara _ungefär_ 0,69g koldioxid. För att du ska få rätt på det här (och liknande uppgifter) måste du alltså gå via substansmängderna.
Varför inkluderar man inte 3:an i molmassan när vi räknar ut massan koldioxid? Dvs varför blir det (12,0 + 16,0 *2) istället för 3(12,0 + 16,0*2)?
Det är för att vi har redan tagit hänsyn till trean när vi beräknade hur stor substansmängd koldioxid som bildades. När vi sedan (10:45) ska beräkna hur stor massa detta motsvarar, är det massan för 0,01565904 mol CO₂ som ska beräknas, inte massan för 0,01565904 mol "C₃O₆" eller något sådant.
Ah men så klart! Tack Magnus!
@@lolookphor Gött att det klarnade! 😊
Åh vad jag tycker om dig Magnus!
Och jag tycker om alla som vill lära sig kemi! ♥️
Gud
😊
Jag menar uppgift 7.5
Tja magnus, har en fråga gällande just ekvivalenta substansmängder och massor.
Har en uppgift där gällande gäller;
(Sönderdelning av bikarbonat)
När man upphettar 5gram bikarbonat (160-180 grader) i 5 minuter, återstår 3g av bikarbonaten. Vilka av de tre nedanstående formelerna gäller;
2NaHCO3(s) -> Na2O(s) + 2CO2(g) + H2O(g)
2NaHCO3(s) -> + CO2(g) + H2O(g) + Na2Co3(s)
2NaHCO3(s) -> + NaOH(s) + CO2(g)
Jag har en ide på hur jag utgår från uppgiften men fastnar vid en punkt, skulle du kunna redogöra din lösning? Jag skulle kunna dela med mig min egna lösning men problemet blir att det är svårt att göra de här i kommentarerna,
Tack i förväg!
Det du ska göra är såhär, att du ska först beräkna substansmängden bikarbonat, n(NaHCO₃), som sönderdelas. Det gör du med hjälp av sambandet _n_ = _mM._ Sedan beräknar du substansmängden av den kvarvarande resten. Vi kan kalla den n(kvar). Den blir olika beroende på vilken reaktionsformel det är som du testar.
Med hjälp av reaktionsformeln kan du avgöra hur stor substansmängd som skulle bildas av det fasta ämnet om det var enligt den reaktionsformeln. Till exempel, i första reaktionsformeln är n(Na₂O) = ½n(NaHCO₃). Om n(kvar) = n(Na₂O) så är det den första reaktionsformeln som gäller. Fortsätt så med de resterande reaktionsformlerna tills du kommit fram till rätt svar.
@@MagnusEhinger01 Jag har kommit fram till att n(kvar) motsvarar 0.0357..g/mol och n(resterande) = 0.24...g/mol. Men fattar dock inte vad du gör på de andra stycket, Varför motsvarar n(Na2O) = 1/2N(NaHCO3) när vi inte har balanserat reaktionsformeln och därmed inte kan substansmängdförhållandet? Skulle du kanske kunna visa hur du gör på steg 1 med beräkningar?
@@mohammedabdulateef3127 Nej, substansmängden som är kvar kan inte ha enheten g/mol - substansmängden har alltid enheten mol. Vi beräknar först substansmängden bikarbonat som reagerar:
n(NaHCO₃) = m(NaHCO₃)/M(NaHCO₃) = 5g/(23,0 + 1,01 + 12,0 + 16·3)g/mol = 0,05951672mol
Enligt reaktionsformel a) är n(Na₂O) = ½n(NaHCO₃) = ½ · 0,05951672mol = 0,02975836mol. Det betyder att om reaktionsformel a) stämmer, så ska 3g Na₂O motsvara 0,02975836mol. Gör det så? Beräkna n(Na₂O, kvar) och kontrollera. Om det inte stämmer, så gå vidare med nästa reaktionsformel på samma sätt.
@@MagnusEhinger01 Förlåt, menade mol och inte g/mol.
Om vi fortsätter med ditt förhållande,
3/(23x2+16) = n(NA2O kvar) vilket ska 0,02975836mol om förhållandet gäller
Dock blir 3/62 = 0.05mol
Vi fortsätter till B
½n(NaHCO₃) = Na2Co3(s) = 0,02975836mol.
Då testar gör vi samma sak igen,
3/(23x2+12+16x3) = Na2Co3(s) vilket ska = 0,02975836mol
3/106 = 0.04mol = 0.0283018868
Vi fortsätter till C
n(NaHCO₃)= NaOH(s) = 0,05951672mol.
3/(23+1+16) vilket vi kan direkt se inte gäller.
Är det så här du mena? Isåfall var det närmaste alternativet B, skulle jag kunna även säga då att B är rätt?
Jäpp, nu har du förstått det rätt!
TACK!!!!!!!!!!!
Varsågod!!!! 😊
Jag har en matte fråga kan du hjälpa mig!
Tyvärr, jag undervisar inte i matte.
Men tack så mycket ändå🌹🌹
hatar skolan
Kämpa