Roligt att du också nämnde dom östsvenska målen, vi glöms ofta bort väldigt fort när det gäller svenskan. Många tror att vi är finländare med finska som modersmål men som försökt lära sig svenska fastän svenska är vårt modersmål. Många gamla ord och uttal lever kvar här (speciellt i österbotten). Tack för en intressant video!
Själv har jag faktiskt en anmoder som bodde i Pyttis (Pyhtää) nära ryska gränsen. När hon var 15 år gammal hade hon pigplats hos en officersfamilj (von Kræmer). Under lilla ofreden (hattarnas ryska krig) blev hon emellertid tvungen att fly undan den annalkande ryssen. Därför hamnade hon med sina arbetsgivare (von Kraemer) i Jämtland. Alltså: Tack vare ryssen kom jag sedermera till världen! 🙏🏻
För kanske 19 år sedan var jag på en resa till Wasa och umgicks med finlandssvenskar. Då insåg jag att de faktiskt var SVENSKAR och att deras svenska var betydligt svenskare än jag någonsin hört här i Sverige... Mycket vackert. ♥
Skönt att man pratar en ganska bred dialekt till vardags. Det tar ju hundra år att få fram det man vill om man ska artikulera varenda ord. Men man får ju anpassa sig efter situationen.
Min familj kommer från Mollösund på Orust. Till och med enligt den mest konservativa definitionen på skillnaden mellan språk och dialekt hade man här ett eget språk, mollbu, fram till och med min farmors generation. Hon dog på 1990-talet. Mollbu är framförallt en blandning av norska och svenska, men med starka inslag av danska, färöiska, skotska, nederländska och lågtyska. Man fiskade på Nordsjön och eftersom vattnet inte landet fram till mitten på 1900-talets mitt var det viktigaste mediet för transport till omvärlden, hade man in på 1900-talet mer kontakt med till exempel Lerwick på de skotska Shetlandsöarna än med Stockholm. I mollbu förekommer diftonger och triftonger, fenomen som jag skulle betrakta som utdöda i dagens svenska. Man säger "kua" och "bua" (för "kon" och "boden") precis som på norska. "Wej" (med "w" uttalat som på engelska men "j:et" starkare och konsonantiskt eller åtminstone semivokalt i motsats till engelskans diftong) betyder "väg". "Vraue" ("aue" som triftong eller "au" som diftong följt av vokalen "e") betyder en liten grynna som ibland syns ovanför vattnet och ibland ligger osynlig precis under (till exempel på grund av tidvattnet, vilket jag skulle tro är mer uttalat på Västkusten än i någon annan del av landet). Motsvarighet till vraue finns inte på svenska. Motsvarigheter till denna typ av "litet" språk, alltså ett språk som talas av en mycket liten befolkning, finns till exempel i Afrika samt i små latinska språk, som occitanska, baleariska och milanesiska. Mollbu är nog olyckligtvis idag helt utdött.
En person som aktivt använder hv-ljud till vardags är den amerikanska språkhistorikern Jackson Crawford, doktor i fornnordiska. Han finns här på youtube och ger en bra inblick i hur vi pratade i Norden på medeltiden.
Läste under ett besök på Vasamuseet att man hade dålig koll på hur svenska lät på 1600-talet, och jag kunde knappt tro det var sant. Väldigt kul att denna video hamnade i min feed.
För att det fanns ett otal dialekter och ingen rikssvenska!? Så hur det lät berodde på vem som sa vad och vart dom kom ifrån. Skillnaderna är ju stora idag mellan t:ex värmländska och skånska men då var den milsvid.
Väldigt intressant sammandrag! Olika talesätt och dialekter är mycket intressantta, jag är själv från Helsingfors och vi talar på ett visst sätt här jämfört med mina föräldrar som kommer fron Lovisa trakten, dialekter är väldigt intressanta! Samt skillnaden mellan Rikssvenska och Finlandsvenka är på många sätt stor men endå inte så stor.
Intressant om just den där insikten att de h-ljud (som idag försvunnit) faktiskt uttalades och särskilt att de kan liknas till de som man hör i engelska i USA där de uttalat "what" som "hhwhat"
På några av öarna här på västkusten uttalas ord som innan 1906 stavades med hv fortfarande som wh på engelska. På vissa ställen uttalas också rikssvenskt v som nutida engelskt w. Mycket gamla fiskare i Göteborgs skärgård uttalar t.ex. Vinga 'Winga'.
Jo, men före de stora nationaliseringarna av språk. Det är mer troligt att det i jämtländskans fall har att göra med traditionellt fornnordiskt uttal än att Danmark medvetet skulle ha försökt införa danskt uttal i sina provinser.
It's going over the differences in grammar and pronunciation between modern Swedish and 18th century Swedish. I'm not sure it would be interesting to an English speaker who isn't familiar with the modern standard and dialectal pronunciations and conjugations of words.
@@Lemonadee771 Im no more an english speaker than you. And I fail to see the difference between comparing early modern swedish and modern modern swedish, and proto germanic and old norse.
Jag har en fråga om vart jag kan hitta källor för fonologin hos den äldre svenskan? Har försökt att hitta uttalet på en psalm från 1640-talet ("Frögda tigh tu christi brudh"), men har haft svårt att hitta någon källa på nätet kring hur den psalmen skulle ha uttallats när den översattes från Danskan.
Det finns i alla fall en video där en man läser upp en svensk text från 1400-talet, som kanske kan vara av intresse för den som inte redan sett den. Den heter nåt i stil med "Old Swedish: Languages of the world".
intressant video. Jag bor i Skara och har har vanligt folk fortfarande väldigt stark dialekt så vissa av dessa konstiga utal lätt inte så konstigt för mig
Jag tycker att namnen Gustav och Gösta är ett bra exempel på vad som diskuteras i videon. För svenskar på 1500, 1600, och kanske till och med 1700-talet var detta egentligen samma namn. Där Gösta var det mer talspråkliga och mer i samklang med hur det svenska språket utvecklades. Just för att Gustav var ett kunganamn bevarades Gustav som en mer formell version, men om någon hette Gustav, så sa sa man ofta "Gösta".
"W", skilt från "v" finns kvar till en del i dialekten där jag växte upp (Västerbotten). Noterade när jag bodde på olika platser i länet hur orden och uttrycken var desamma, men vokalerna ofta varierade. Pratade inte dialekt själv, med utsocknes mamma, men bodde i vyri och fyri (varit och farit) -området 😄
Väldigt intressant :) Om jag vill läsa på lite mer om detta vart rekommenderar du mig att börja? Vilka källor i form av böcker eller annat? Pillar på en historisk roman och funderar på att till viss del återskapa lite av den tidens svenska i karaktärernas dialoger.
Store forskjeller på bygd og by må vite. Da jeg først besøkte min mormor etter hun flyttet til sitt barndomshjem sør i trøndelag, levde hennes nabo Lars enda. Kom i snakk med gubben, og måtte helt resignert bare jatte med. "Joda, jaha, såpass ja..." Ikke stort mer enn ti år siden. Til tross for at jeg er vokst opp med trøndersk i heimen, og mener jeg forstår 99% av nordiske dialekter.
Apropå pluraländelse på verb så används det än i Västerbotten när man vill understryka sin dialektala särprägel. ”Itten, bån! Itten dell je må iill. Hä jer je väl unt.” (Ät, barn! Är tills ni mår illa. Det är er väl unt.” Eller bara ” kommen nu och äten!”
Jag är född och uppväxt i södra Småland och det finns många människor som fortfarande uttalar "kyrka" som "körka" här men även i nordöstra Skåne runt örkened socken. 3:05
Har länge önskat en video om just detta! Enda sedan jag läste Karolinska Krigares Dagböcker har jag funderat kring skillnaderna mellan skriftspråk och talspråk. Drömmen vore att få höra en text uppläst eller dialog på den tidens svenska. Men finns kanske ingen som egentligen kan det till den grad det skulle kräva.
Jag undrar när dentala fricativor (th-ljud) försvann ur svenskan? Skulle även vara intressant att veta hur folk på 1500-talet (Gustav Vasas tid) uttalade svenska?
Som jag rekommenderade i en annan kommentar finns det åtminstone en video där en svensk text från 1400-talet läses upp. Gustav Vasa föddes ju i slutet av 1400-talet så bör inte vara allt för långt ifrån, om än inte exakt såklart. Söker man på "Old Swedish languages of the world" hittar man den.
@@-RXB- Fortfarande i slutet av 1800-talet var ju dialekterna mera "extrema" än idag. Jag är ganska väl förtrogen med dialekten i Blekinge (utan att själv vara bleking) och dialekten i norra Bohuslän (utan att själv vara bohuslänning). När jag läste om svensk stenhuggeriindustri så berättades det att den brytvärda, sprickfria graniten i Blekinge så småningom blev alltmer svårfunnen, så att verksamheten drogs igång i Bohuslän istället. Detta i slutet av 1800-talet alltså. Eftersom det vid den tidpunkten inte fanns någon utbredd tradition av stenhuggeri i Bohuslän så tog direktörerna med sig ett gäng blekingska stenhuggare upp till Bohuslän, så att man kom igång med verksamheten. Tanken var väl också att dessa blekingar skulle lära upp unga män från lokalbefolkningen i yrket. Min spontana reflektion vid denna information var denna: Hur bar sig dessa blekingar åt när dom t ex skulle handla mat i den lokala livsmedelsaffären? Lämnade dom över en handskriven lapp med vad dom ville ha till handlaren? Muntlig kommunikation var väl knappast att tänka på. Eller hade dom en medföljande tolk? Och hur gick egentligen undervisningen till när dessa blekingar skulle lära ut stenhuggeriets ädla konst till traktens ungdom?
Gissar jag rätt om jag tror att de sydsvenska landskapen fortsatt talade en dialekt starkt influerad av danskan? Det känns som att det vore upplagt för stor språkförbistring om man bara reste mellan Skåne och Stockholm på den tiden, eller att olika förband skulle ha svårt att förstå varandra i armén. Tur att befäl och övriga adliga personer ofta talade franska och tyska.
Det har folk sagt i varenda generation, säkert sen vi började prata. Det är helt enkelt oundvikligt att språk förändras med tiden. Måste även tillägga att det är lite lustigt att du klagar på dagens språkbruk med en mening som inte är grammatiskt korrekt. Det ska vara "vårt vackra språk", och så avslutar man meningar med en punkt, eller tre punkter (ellips) om meningen är oavslutad, men aldrig med två.
Många ord stavades förr på vissa sätt för att texten skulle se vacker ut. En del moderna ord är säkerligen kvarlevor av det, men en del ord stavas säkerligen på ett visst sätt för att det var så det uttalades förr. Jag tänker särskilt nu på alla de ord som stavas med g men uttalas j.
@@bjornf8518 Om vi utgår ifrån hur stavningen ser ut idag motsvarar den i stort sett hur uttalet var på 1300-talet. Detta var ännu mer fallet innan 1906 års stavningsreform. Man uttalade då t.ex. alltid r som tungspets-r, som finlandssvenskarna gör än idag, alltid g och k som hårda, v uttalades i de flesta fall som nutida engelskt w. U uttalades som o i 'stor' och 'rott' och o uttalades som å. I ord som 'sova' har man ännu kvar det gamla uttalet. Dekorativ stavning var främst något som förekom på 1600-talet och början av 1700-talet.
Det skedde egentligen inte någon sådan språkförändring i och med Sveriges erövring av Skåne. Visst började man skriva och läsa på svenska, men allmogen fortsatte att tala samma skånska dialekt. Det är först senare som man börjat tala mera "rikssvenskt", på samma vis som dialekterna nötts ned på andra håll i landet.
Jag tycker att en intressant observation mellan svenskan och engelskan, är hur lättfattligt engelskt skriftspråk är för en svensk, jämfört med svenska under samma tid. Skriftspråket verkar vara rätt oförändrat, och jag kan utan större bekymmer begripa en engelsk text från 1700-talet. Om jag ska tolka en svensk text från samma tid hade jag inte lyckats särskilt bra... Har alltid tyckt att det är intressant.
Mycket intressant. I nordnorska har ”v” i ”hv” blivit till ett hårt ”k”, så att man numera säger ”kval” för ”val” (”hval”), ”ka” för ”vad” (”hvad”), osv.
Absolutt. "Kæm" for hvem, "kosn" for hvordan... "koffer" for hvorfor. Min familie kommer fra Nord-Troms. Jeg er oppvokst sør for Oslo med mer Oslo-mål. Men her sies det f.eks. fortsatt "åssen" (hvorfor). Så... Mange varianter i Skandinavia.
Roligt att du också nämnde dom östsvenska målen, vi glöms ofta bort väldigt fort när det gäller svenskan. Många tror att vi är finländare med finska som modersmål men som försökt lära sig svenska fastän svenska är vårt modersmål. Många gamla ord och uttal lever kvar här (speciellt i österbotten). Tack för en intressant video!
Nejdå vi glömmer inte bort ert sätt att prata svenska. Jag tror att många, som mig, upplever det som ett fint sätt att prata svenska.
Jag tror att du har rätt - många svenskar vet inte ens att Finland under mycket lång tid var en del av riket.
Själv har jag faktiskt en anmoder som bodde i Pyttis (Pyhtää) nära ryska gränsen.
När hon var 15 år gammal hade hon pigplats hos en officersfamilj (von Kræmer).
Under lilla ofreden (hattarnas ryska krig) blev hon emellertid tvungen att fly undan den annalkande ryssen.
Därför hamnade hon med sina arbetsgivare (von Kraemer) i Jämtland.
Alltså: Tack vare ryssen kom jag sedermera till världen! 🙏🏻
För kanske 19 år sedan var jag på en resa till Wasa och umgicks med finlandssvenskar. Då insåg jag att de faktiskt var SVENSKAR och att deras svenska var betydligt svenskare än jag någonsin hört här i Sverige... Mycket vackert. ♥
De är dolda skatter bland alla sätt att prata svenska. Mycket vackert. / En smålänning.
Jeg er nordmann men jeg kan virkelig sette pris på litt content som det her! Det føles litt mer nært enn mange andre lignende ting på TH-cam.
Är det bokmål eller nynorsk du talar?
@@Adam-dd5fx bokmål!
I am form poland and i dont understand any word but looks intresting and wathed all
Basically swedish sounded very differently in different parts of the country until early 1900s
Related to the video, would you say that the Polish language sounded a lot different 300 years ago than today?
Låter som om Åtvidaberg har den mest gammalsvenska dialekten...8-)
Tack för ett jättebra program!
Superintressant! Tack så mycket!
Det här är sjukt intressant! Jag kan alldeles för lite om mitt eget språk.
Intressant! Skulle du kunna göra en video om medeltidssvenska?
Tänker du om yngre fornsvenska?
@@tidsdjupet-mr5ud Ja
På tal om dialektalt uttal så älskar jag att ô beskrivs som ”ett ljud mellan å och å”! Skämt åsido, tack för en otroligt intressant video!!
Mycket intressant och bra video. Kul! Tack för den.
Fantastisk kanal :) Otroligt spännande!
Skönt att man pratar en ganska bred dialekt till vardags. Det tar ju hundra år att få fram det man vill om man ska artikulera varenda ord. Men man får ju anpassa sig efter situationen.
Min familj kommer från Mollösund på Orust. Till och med enligt den mest konservativa definitionen på skillnaden mellan språk och dialekt hade man här ett eget språk, mollbu, fram till och med min farmors generation. Hon dog på 1990-talet. Mollbu är framförallt en blandning av norska och svenska, men med starka inslag av danska, färöiska, skotska, nederländska och lågtyska. Man fiskade på Nordsjön och eftersom vattnet inte landet fram till mitten på 1900-talets mitt var det viktigaste mediet för transport till omvärlden, hade man in på 1900-talet mer kontakt med till exempel Lerwick på de skotska Shetlandsöarna än med Stockholm. I mollbu förekommer diftonger och triftonger, fenomen som jag skulle betrakta som utdöda i dagens svenska. Man säger "kua" och "bua" (för "kon" och "boden") precis som på norska. "Wej" (med "w" uttalat som på engelska men "j:et" starkare och konsonantiskt eller åtminstone semivokalt i motsats till engelskans diftong) betyder "väg". "Vraue" ("aue" som triftong eller "au" som diftong följt av vokalen "e") betyder en liten grynna som ibland syns ovanför vattnet och ibland ligger osynlig precis under (till exempel på grund av tidvattnet, vilket jag skulle tro är mer uttalat på Västkusten än i någon annan del av landet). Motsvarighet till vraue finns inte på svenska. Motsvarigheter till denna typ av "litet" språk, alltså ett språk som talas av en mycket liten befolkning, finns till exempel i Afrika samt i små latinska språk, som occitanska, baleariska och milanesiska. Mollbu är nog olyckligtvis idag helt utdött.
Detta var otroligt intressant
.mer av detta🤩👏
En person som aktivt använder hv-ljud till vardags är den amerikanska språkhistorikern Jackson Crawford, doktor i fornnordiska. Han finns här på youtube och ger en bra inblick i hur vi pratade i Norden på medeltiden.
Han är så grym!
Läste under ett besök på Vasamuseet att man hade dålig koll på hur svenska lät på 1600-talet, och jag kunde knappt tro det var sant. Väldigt kul att denna video hamnade i min feed.
För att det fanns ett otal dialekter och ingen rikssvenska!? Så hur det lät berodde på vem som sa vad och vart dom kom ifrån. Skillnaderna är ju stora idag mellan t:ex värmländska och skånska men då var den milsvid.
Väldigt intressant sammandrag! Olika talesätt och dialekter är mycket intressantta, jag är själv från Helsingfors och vi talar på ett visst sätt här jämfört med mina föräldrar som kommer fron Lovisa trakten, dialekter är väldigt intressanta! Samt skillnaden mellan Rikssvenska och Finlandsvenka är på många sätt stor men endå inte så stor.
Tack så mycket för en otroligt intressant video och kanal!!
Jättekul och intressant, hoppas du fortsätter med mer videos om det svenska språket!
Intressant om just den där insikten att de h-ljud (som idag försvunnit) faktiskt uttalades och särskilt att de kan liknas till de som man hör i engelska i USA där de uttalat "what" som "hhwhat"
@@Paveway-chan www.reddit.com/r/dialekter/comments/1g2bb89/pronunciation_of_hw_in_north_and_some_west/
I tell you h'wat!
På några av öarna här på västkusten uttalas ord som innan 1906 stavades med hv fortfarande som wh på engelska. På vissa ställen uttalas också rikssvenskt v som nutida engelskt w. Mycket gamla fiskare i Göteborgs skärgård uttalar t.ex. Vinga 'Winga'.
Mycket intressant och välgjord video. Tack!
Jag har en kompis från Värmland, han är född -76, som använder uttryck som "ja haver" och "di görer". Dä ä se gôtt å hö-ör.
Titt på sola i Karlsta
Mycket intressant video 👍
Skåning från Göinge, född på 70-talet. Har sagt "körka" hela mitt liv. Tydligen gammal dialekt jag på något sätt plockat upp.
Intressant, på jämtska heter det ”tjöscha” (chöscha)!
Både Jämtland och Skåne har hört till Danmark också - på ett eller annat sätt.
Man säger så i Värmland också.
På Kalmaritiska är det "kööka".
Jo, men före de stora nationaliseringarna av språk. Det är mer troligt att det i jämtländskans fall har att göra med traditionellt fornnordiskt uttal än att Danmark medvetet skulle ha försökt införa danskt uttal i sina provinser.
@@JohanLundqvist-r4eVad har Danmark med det hela att göra? Kyrka på danska heter "kirke" och uttalas låååångt ifrån det du beskriver.
Jag har längtat efter en video om uttalet på 1700-talet, tack! Gör gärna fler!
Vad heter den samtida engelska boken som lär ut svenska?
I trust this will be translated to english, for it looks so interesting I had to watch half of it despite not speaking a word of swedish.
It's going over the differences in grammar and pronunciation between modern Swedish and 18th century Swedish. I'm not sure it would be interesting to an English speaker who isn't familiar with the modern standard and dialectal pronunciations and conjugations of words.
I dont think you can understand the points made in this video if you dont speak Swedish
No, it would not really work.
@@tidsdjupet-mr5ud Why not?
@@Lemonadee771 Im no more an english speaker than you. And I fail to see the difference between comparing early modern swedish and modern modern swedish, and proto germanic and old norse.
Jag har en fråga om vart jag kan hitta källor för fonologin hos den äldre svenskan? Har försökt att hitta uttalet på en psalm från 1640-talet ("Frögda tigh tu christi brudh"), men har haft svårt att hitta någon källa på nätet kring hur den psalmen skulle ha uttallats när den översattes från Danskan.
Älskar att läsa på 1800-talssvenska! Tycker vi borde ta tillbaka pluralformer.
1500-tal samt 1600-tal härnäst tack =)
Det finns i alla fall en video där en man läser upp en svensk text från 1400-talet, som kanske kan vara av intresse för den som inte redan sett den. Den heter nåt i stil med "Old Swedish: Languages of the world".
Synd att videon inte har undertexter. Jag är gravt hörselskadade, men intresserad av detta här.
Mycket intressant! Kul att du rörde vid sje- och tje-ljuden. Skulle gärna se/läsa mer om dessa ljuds utveckling.
Dä hää va stsöna intressant he.
Mäktigt med Barry Lyndon musik
Vad är bakgrundsmusiken? Jag har det på tungan men får inte fram den…
Händel - Sarabande
Vet du om stavningar som "ljud" och "ljus" kommer ifrån att de uttalats annorlunda i äldre svenska?
De uttalas fortfarande i vissa genuina dialekter.
intressant video. Jag bor i Skara och har har vanligt folk fortfarande väldigt stark dialekt så vissa av dessa konstiga utal lätt inte så konstigt för mig
Jag tycker att namnen Gustav och Gösta är ett bra exempel på vad som diskuteras i videon. För svenskar på 1500, 1600, och kanske till och med 1700-talet var detta egentligen samma namn. Där Gösta var det mer talspråkliga och mer i samklang med hur det svenska språket utvecklades. Just för att Gustav var ett kunganamn bevarades Gustav som en mer formell version, men om någon hette Gustav, så sa sa man ofta "Gösta".
Du är från Östergötland va?
Intressant!
"W", skilt från "v" finns kvar till en del i dialekten där jag växte upp (Västerbotten). Noterade när jag bodde på olika platser i länet hur orden och uttrycken var desamma, men vokalerna ofta varierade. Pratade inte dialekt själv, med utsocknes mamma, men bodde i vyri och fyri (varit och farit) -området 😄
Väldigt intressant :)
Om jag vill läsa på lite mer om detta vart rekommenderar du mig att börja? Vilka källor i form av böcker eller annat?
Pillar på en historisk roman och funderar på att till viss del återskapa lite av den tidens svenska i karaktärernas dialoger.
@@jockep-j4035 det beror helt på var det utspelar sig.
@ huvudperson från Hälsingland men träffar på folk från hela riket när han är i armén
Fantastisk video! Har du nån rekommendation på litteratur som analyserar talspråket från stormaktstiden?
sv.wikisource.org/wiki/En_svensk_ordesk%C3%B6tsel/En_svensk_ordesk%C3%B6tsel_ang%C3%A5ende_bokst%C3%A4fver,_ord_och_ordes%C3%A4tt
Det är märkligt hur mycket dom nordiska språken har förändrats på så kort tid jämfört med Engelskan som redan på 1600 talet var fullt förståeligt.
@@rovhalt6650 mycket är väl för att svenska har standardiserats mycket.
Jag tror inte att dessa skillnader skulle hämma förståelsen så mycket, annorlunda ja, men fortfarande förståeligt
Store forskjeller på bygd og by må vite. Da jeg først besøkte min mormor etter hun flyttet til sitt barndomshjem sør i trøndelag, levde hennes nabo Lars enda.
Kom i snakk med gubben, og måtte helt resignert bare jatte med.
"Joda, jaha, såpass ja..."
Ikke stort mer enn ti år siden.
Til tross for at jeg er vokst opp med trøndersk i heimen, og mener jeg forstår 99% av nordiske dialekter.
Vi borde vårda våra dialekter bättre och inte hålla tillbaka, det låter så gött!
Kul!
Det här va jämt gôrintressant å lyssne på!
Apropå pluraländelse på verb så används det än i Västerbotten när man vill understryka sin dialektala särprägel. ”Itten, bån! Itten dell je må iill. Hä jer je väl unt.” (Ät, barn! Är tills ni mår illa. Det är er väl unt.” Eller bara ” kommen nu och äten!”
Jag är född och uppväxt i södra Småland och det finns många människor som fortfarande uttalar "kyrka" som "körka" här men även i nordöstra Skåne runt örkened socken. 3:05
Ja, mer!
Har länge önskat en video om just detta! Enda sedan jag läste Karolinska Krigares Dagböcker har jag funderat kring skillnaderna mellan skriftspråk och talspråk.
Drömmen vore att få höra en text uppläst eller dialog på den tidens svenska. Men finns kanske ingen som egentligen kan det till den grad det skulle kräva.
Var hittade du Urban Hjärnes citat som visas vid 5:12?
Elias Wessen, Svensk språkhistoria, har jag för mig.
Vi bör återgå till detta.
Sii-do-naa? Nää-ä,Ja e blind!
Vi använder Si ännu här i österbotten
🙂
Hur är det med Dalälvskan o gutamål då ? de skiljer sig rejält.
De finns belagda i skrift från ungefär den här tiden och åtminstone dalmål var ungefär som det dokumenterades på 1800-talet.
Låter som Suramål😊
Jag undrar när dentala fricativor (th-ljud) försvann ur svenskan?
Skulle även vara intressant att veta hur folk på 1500-talet (Gustav Vasas tid) uttalade svenska?
Som jag rekommenderade i en annan kommentar finns det åtminstone en video där en svensk text från 1400-talet läses upp. Gustav Vasa föddes ju i slutet av 1400-talet så bör inte vara allt för långt ifrån, om än inte exakt såklart. Söker man på "Old Swedish languages of the world" hittar man den.
@@-RXB- Fortfarande i slutet av 1800-talet var ju dialekterna mera "extrema" än idag. Jag är ganska väl förtrogen med dialekten i Blekinge (utan att själv vara bleking) och dialekten i norra Bohuslän (utan att själv vara bohuslänning). När jag läste om svensk stenhuggeriindustri så berättades det att den brytvärda, sprickfria graniten i Blekinge så småningom blev alltmer svårfunnen, så att verksamheten drogs igång i Bohuslän istället. Detta i slutet av 1800-talet alltså. Eftersom det vid den tidpunkten inte fanns någon utbredd tradition av stenhuggeri i Bohuslän så tog direktörerna med sig ett gäng blekingska stenhuggare upp till Bohuslän, så att man kom igång med verksamheten. Tanken var väl också att dessa blekingar skulle lära upp unga män från lokalbefolkningen i yrket. Min spontana reflektion vid denna information var denna: Hur bar sig dessa blekingar åt när dom t ex skulle handla mat i den lokala livsmedelsaffären? Lämnade dom över en handskriven lapp med vad dom ville ha till handlaren? Muntlig kommunikation var väl knappast att tänka på. Eller hade dom en medföljande tolk? Och hur gick egentligen undervisningen till när dessa blekingar skulle lära ut stenhuggeriets ädla konst till traktens ungdom?
😮 livsmedelsbutik. Är nog modern förtelse. Ej 1800- talet
Gissar jag rätt om jag tror att de sydsvenska landskapen fortsatt talade en dialekt starkt influerad av danskan?
Det känns som att det vore upplagt för stor språkförbistring om man bara reste mellan Skåne och Stockholm på den tiden, eller att olika förband skulle ha svårt att förstå varandra i armén. Tur att befäl och övriga adliga personer ofta talade franska och tyska.
en video/program om svenska språket utan Fredrik Lindström
Tragiskt hur mycket vår vackra språk förstörts..
Det har folk sagt i varenda generation, säkert sen vi började prata. Det är helt enkelt oundvikligt att språk förändras med tiden.
Måste även tillägga att det är lite lustigt att du klagar på dagens språkbruk med en mening som inte är grammatiskt korrekt. Det ska vara "vårt vackra språk", och så avslutar man meningar med en punkt, eller tre punkter (ellips) om meningen är oavslutad, men aldrig med två.
Så det är därför det finns en hel del konstiga stavningar nutids-svenskan .
Många ord stavades förr på vissa sätt för att texten skulle se vacker ut. En del moderna ord är säkerligen kvarlevor av det, men en del ord stavas säkerligen på ett visst sätt för att det var så det uttalades förr. Jag tänker särskilt nu på alla de ord som stavas med g men uttalas j.
@@bjornf8518 Ja , j-ljudet kan ju stavas j , g , lj , hj , gj . Detsamma gäller även tj- ljudet m.m.
@@bjornf8518 Om vi utgår ifrån hur stavningen ser ut idag motsvarar den i stort sett hur uttalet var på 1300-talet. Detta var ännu mer fallet innan 1906 års stavningsreform. Man uttalade då t.ex. alltid r som tungspets-r, som finlandssvenskarna gör än idag, alltid g och k som hårda, v uttalades i de flesta fall som nutida engelskt w. U uttalades som o i 'stor' och 'rott' och o uttalades som å. I ord som 'sova' har man ännu kvar det gamla uttalet.
Dekorativ stavning var främst något som förekom på 1600-talet och början av 1700-talet.
nice finnish video skibidi toilet
Ps. Undrar om sydsvenskan tal. Hade nåt kvar av danskan då? Som de tillhört
Det skedde egentligen inte någon sådan språkförändring i och med Sveriges erövring av Skåne. Visst började man skriva och läsa på svenska, men allmogen fortsatte att tala samma skånska dialekt. Det är först senare som man börjat tala mera "rikssvenskt", på samma vis som dialekterna nötts ned på andra håll i landet.
😀🇸🇪👍🏻
Märker att språkprovet
med ögonvitorna har
bara akut accent .
När kom grav accent ?
Jag tycker att en intressant observation mellan svenskan och engelskan, är hur lättfattligt engelskt skriftspråk är för en svensk, jämfört med svenska under samma tid. Skriftspråket verkar vara rätt oförändrat, och jag kan utan större bekymmer begripa en engelsk text från 1700-talet. Om jag ska tolka en svensk text från samma tid hade jag inte lyckats särskilt bra... Har alltid tyckt att det är intressant.
Där jag kommer från är det inte helt ovanligt att höra "skära", "skid" (skit), "skyda" (skjuta) utan sje-ljud.
Från Tjörn eller.😀
@stefankarlsson6267 Öckeröarna :)
coolt
Hm synd att språket förändras? Tycker jag inte
Det är en utvekling, som fortgå än
Mycket intressant. I nordnorska har ”v” i ”hv” blivit till ett hårt ”k”, så att man numera säger ”kval” för ”val” (”hval”), ”ka” för ”vad” (”hvad”), osv.
Finns i finlandssvenska dialekter också.
Absolutt. "Kæm" for hvem, "kosn" for hvordan... "koffer" for hvorfor. Min familie kommer fra Nord-Troms. Jeg er oppvokst sør for Oslo med mer Oslo-mål. Men her sies det f.eks. fortsatt "åssen" (hvorfor). Så... Mange varianter i Skandinavia.
Det är likadant i isländska. Där uttalas dessa ord med k i början.
@@somerandomguy6028 Det finns fortfarande islänningar som säger hw-
Jag tycker att det som talas i början av videon låter närmast som isländska.
0:06 Är detta ett specifikt bygdemål eller är det ett fiktivt exempel för att belysa ålderdomliga språkdrag?
Skulle beskriva det som en slags fiktiv dialekt med flera äldre drag.
Jo, jag anade det.
Tack för svaret!
ja snackar svenska
Grattis
Intressant!