Några grundämnen i grupp 13, 14 och 15
ฝัง
- เผยแพร่เมื่อ 28 เม.ย. 2018
- Läs mer om grundämnena i grupp 13, 14 och 15 på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Övningsuppgifter, gamla prov, laborationer m.m. finns på ehinger.nu/undervisning/kurse...
Bildkällor:
• Bor: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av James L Marshall [CC BY 3.0 (creativecommons.org/licenses/...)], via Wikimedia Commons
• Borax: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Aram Dulyan (User:Aramgutang) [Public domain], från Wikimedia Commons
• TBE-buffert: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Cl4ss1cr0ck3R (flickr) [CC BY-SA 2.0 (creativecommons.org/licenses/...)], via Wikimedia Commons
• Airbus A380: pxhere.com/sv/photo/868193, CC0 Public domain
• Aluminiumkastruller: pixabay.com/sv/potten-locket-..., CC0 Public domain
• Aluminiumburkar: pixabay.com/sv/ark-alu-burkar..., CC0 Public domain
• LED-lampa: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Ingen maskinläsbar skapare angavs. APPER antaget (baserat på upphovsrättsanspråk). [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html), CC-BY-SA-3.0 (creativecommons.org/licenses/b...) eller CC BY-SA 2.5-2.0-1.0 (creativecommons.org/licenses/...)], via Wikimedia Commons
• Etanolmodell: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Benjah-bmm27 (diskussion · bidrag) [Public domain], från Wikimedia Commons
• Grafitmodell: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Anton [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html) eller CC-BY-SA-3.0 (creativecommons.org/licenses/b...)], via Wikimedia Commons
• Diamantmodell: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Ben Mills [Public domain], från Wikimedia Commons
• Buckminsterfullerenmodell: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Benjah-bmm27 [Public domain], från Wikimedia Commons
• Kolnanorör: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Original hochgeladen von Schwarzm am 30. Aug 2004; Selbst gemacht mit C4D/Cartoonrenderer, GNU FDL [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html) eller CC-BY-SA-3.0 (creativecommons.org/licenses/b...)], via Wikimedia Commons
• Grafen: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av AlexanderAlUS [CC BY-SA 3.0 (creativecommons.org/licenses/...) eller GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html)], från Wikimedia Commons
• Grafit, tejprulle och grafentransistor: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Gabriel Hildebrand (Nobelmuseet) [Public domain], via Wikimedia Commons
• Gatsten: pixabay.com/sv/gatsten-brusch..., CC0 Public domain
• Integrerad krets: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., © Raimond Spekking /
• Tennsoldat: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Andrei! www.flickr.com/photos/andrein/ [CC BY-SA 3.0 (creativecommons.org/licenses/...) eller CC BY-SA 2.0 (creativecommons.org/licenses/...)], via Wikimedia Commons
• Karaffer: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Karaffensammler at tyska Wikipedia(Original text: der karaffensammler) [Public domain], via Wikimedia Commons
• DNA-molekyl: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av ynse from Poland (DNA rendering) [CC BY-SA 2.0 (creativecommons.org/licenses/...)], via Wikimedia Commons
• Vit fosfor, struktur: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Cadmium at engelska Wikipedia [Public domain], via Wikimedia Commons
• Tändsticka med plån: www.flickr.com/photos/bakaeda..., Av Bakaedar www.flickr.com/photos/bakaedar/ CC-BY-SA-2.0 creativecommons.org/licenses/...
• Vatten i Bangladesh: commons.wikimedia.org/wiki/Fi..., Av Vespertunes [CC BY-SA 4.0 (creativecommons.org/licenses/...)], från Wikimedia Commons
English-speaking or IB student? Check out the English version instead: th-cam.com/video/kBZaFrRPHCM/w-d-xo.html 😊
Yayy!Du är tbx!
Jag var aldrig borta! Bara jobbade med lite annat ett tag… 😉
Hej Magnus. Hur kommer det sig att kväve är inert trots att det bara har 5 valenselektroner? Och varför släpper atomer lättare iväg elektroner ju färre de är. Är det för att antalet protoner också är så få?
Jag har samma fråga som Felix. "Hej Magnus. Hur kommer det sig att kväve är inert trots att det bara har 5 valenselektroner? Och varför släpper atomer lättare iväg elektroner ju färre de är. Är det för att antalet protoner också är så få?"
Fast med lite addering. Hur kommer det sig att vissa ämnen trots t.ex. 5 valenselektroner är reaktiva och andra inte? ;S Och vissa giftiga och andra inte?
Det är inte kväveatomer, N, som är interta, utan kvävgas, N₂. Det beror på att kväveatomen är tillräckligt liten för att det ska kunna uppstå en trippelbindning mellan de två kväveatomerna i N₂. Den trippelbindningen är mycket stark, det vill säga det krävs mycket energi för att bryta den. Och eftersom det krävs så mycket energi, reagerar kvävgasen oftast inte alls, och är alltså inert.
Gruppen 14 släpper de av sina valenselektroner eller tar de upp ?