Jag ser varje yxhugg i sparren som fascinerande. Nån satte det märket för 800 år sen. Det den personen gjorde har överlevt till idag. Vem var det, hur var personen klädd, hur levde och bodde han? Hantverket är ett spår från en förfluten värld eller en länk till den.
Take a look at the version with English subtitles. Hope you get more out of the movie then. /Johanna Hagefalk web administrator. th-cam.com/video/BE2klxBE8QM/w-d-xo.html
Örebro läns museum tack så mycket!!! The English subtitles help immensely!! I had assumed it was a restoration of that church. Fantastic experiment! I would have liked very much to have been on the crew. Again, thank you very much!
@Nim Boo would it surprise you that that that is not the first time I've heard similar stories! A friend in Germany enjoyed John Wayne movies as child. I am the token Yankee on an English deep sea fishing forum and a couple of my "mates" on there had also enjoyed JW movies as children. Back in the 40s, 50s & 60s... when everyone still liked us!?! Would it also surprise you to know that many Americans under the age of 35, sometimes even 40s, do NOT know who John Wayne is! Or even if they know who he was, they've never seen any of his movies!?!?
Imponerande.. Vilket jobb och vilken vördnad för detta träd som visas. Jämför man med vad som sker nu, så är detta ett mycket trevligare sätt att se ett träd gå av daga.
Riktigt imponerande att göra det där utan såg! Särskilt på slutet att hugga till så snygga ytor och regelbunden form på "sparrarna" - det kräver verkligen skicklighet
Tack för videon! Väldigt intressant. Särskilt alla de Svenska orden. Liknande tilltag finns ju lite varstans på tuben men då alltid på såndär utrikiska, Engleska eller vad det heter ;) Så man kan ju en del av den terminologin, därav tyckte jag det var extra intressant. Tack
ive seen one of those debarking before and could not figure out what it was for, except for maybe gardening or grubbing , even that did not seem practical , but seeing you use it to peel the bark along the length, and now it makes perfect sense ,and the long axe,i seen used for preparing moss for cutting turf for burning, and for splitting roots while removing stumps ,
Smeden som tillverkat flertalet av de yxor som används i filmenär Bertil Pärmsten Bracke smedja. Yxorna är gjorda som kopior av arkeologiskt funna yxor som jag och en kollega tagit fram för Södra Råda rekonstruktionen. Kalle Melin
Kulturen är viktig att bevara Hur vi byggt våra bevarade byggnaden Att det hantverket bevaras visas för alla hur duktiga hantverkare var för många hundra år sedan Mycket bra att det bevisas 70 åringen
1:20 Bjälken bakom huvudet ser betydligt modernare ut. Är det någon förstärkning/ersättning som gjorts i modern tid? Den trästommen som ser modernare ut är vackert gjord i alla fall.
En väldigt fin hantverksfilm. Lugn och pedagogisk. Och ingen "störande" musik, utom i slutet (ej störande!). Bara autentiska ljud. Skönt. Vem skötte drönar-filmningen?
Hej. Vi samarbetade med ett professionellt filmbolag Take Off AB (som syns i eftertexten). De skötte drönarfilmningen och hjälpte till med redigeringen av filmen. Med vänlig hälsning Lars P
Det har var ju intressant ,och trevlig video, men inte är det nån nyskapning precis så här klyv jag flera stockar så sent som förra året. Förvissa var det western red cedar som är väldigt lätt att klyva i fina långa stockar.
Riktigt intressant video! Jag såg den två gånger om för att inte missa någon del. När började man använda såg i skogsarbetet? Redan de gamla egyptierna använde sågar för träbearbetning, så det borde väl inte varit okänt i Sverige på 1100 tal? Tänker att framförallt fällandet av träd borde underlättas med såg.
De timmermän som medverkar i filmen har lång erfarenhet av rekonstruktioner av äldre byggnader och träkonstruktioner. I våra trakter ha de inte funnit spår av sågar i stockar och brädors ändytor. Visserligen finns det begränsat med bevarat material från tidig medeltid, men i kyrkors taklag finns en del att studera. Däremot finns spår av yxor. /Lars P, Örebro läns museum
Er dere sikre på at det er tall - furu- som er brukt i originalen- og ikke gran? Spør fordi gran er både lettere enn furu og har sin styrke i ytterveden. Derfor ble også gran både stivere og lettere, og derfor brukt til master til båter. Dette er egenskaper som også skulle komme godt med i 13 meter lange spenn som i kirketårnet. Og også grunnen til at ytterveden er beholdt? Ellers takk for veldig interessant video.
Vi har studerat sparrarna på plats i kyrktornet, som visas i början på filmen, och är övertygade om att just de sparrar som vi ville rekonstruera är tillverkade av tall. Givetvis kan det finnas sparrar och konstruktioner i kyrkor som är utförda i gran, men det har vi inte hittat i Hardemo kyrkas tornhuv.
Har tidigare idag sett Vetenskapens Världs serie om den Svenska skogen... och det jag nu till i och har sett i och med detta experiment / test... ja vad kan jag annat än till i och säga... en del utav det Svenska svaret på problemet och lösningen... är här med presenterade...
Intressant kommentar. Att man klöv ut brädor till bordläggning är relativt säkert och flera lyckade försök har gjorts med inspiration från fynd av båtar från vikingatiden. För att klyva ut tunnare brädor används en liknande metod som den på filmen, men innan klyvningen börjar brukar stocken huggas till ett block. /Lars P
Man funderar ju onekligen över namn som "Ormen långe" och liknande när ni vickar på slanorna... Vad jag hört skall spräckt virke vara starkare än sågat. Vi har kvar en gammal träbåt efter morfar, varje del i den var av naturvuxet virke som sega granrötter från granar som stått i skuggan av äldre träd och stampa i mer än hundra år, eller segvuxen en till knän, spanten har virke som växt i den formen och är otroligt tätvuxet, osv... Tyvärr är den i väldigt dåligt skick idag, men jag har försökt att rädda det som är kvar av den.
Jag håller absolut med om att man lär sig på ett helt annat sätt om man provar teorier i praktiken på detta vis jämfört med att man enbart sammanställer pappersarbeten oavsett hur noga man än är så VET man ju inte säkert om en metod fungerar i praktiken eller om det är saker man förr kanske tog för självklara och aldrig nedtecknade men som vi inte längre känner till idag osv. Sedan tycker jag att vi har mycket att lära av äldre tekniker även i modern t byggande, både i form av bättre kvalitet och även rent ekonomiskt om man lär sig egenskaperna hos materialen i stället för att ta den skenbart enkla vägen och använda en massa färdiga material vi inte vet hur de åldras, vilka ämnen de avger i luften, osv. Morfar var alltid jättenoga med att det skulle vara rätt typ av virke, inpassning med en mängd olika små hyvlar, osv. Han sade mig att när han började som lärling på 1910 talet så började alla med minst tio års praktiskt arbete med att lära tekniker, virkeskunskap, hållfasthetslära, mm, sedan fick man börja att rita hus när man bedömt kunde grunderna i allt detdär samt lärt sig hur materialet fungerade och hur man använde verktygen korrekt.
Det äldre sättet att lära har sina poänger. Vi som intresserar oss för traditionella hantverkstekniker och materialutnyttjande behöver stå med en fot i kunskapen OM ett hantverk och den andra foten I ett hantverk för att verkligen förstå och kunna dokumentera och förmedla kunskaper. När det gäller byggande kan jag rekommendera följande artikel arkitekten.se/debatt/livsmiljoer-behover-spar-av-den-manskliga-handen/ mvh/Lars P
Nice video I'm grateful. Just if next time you can upload the subtitles through TH-cam, we would have autohtranslate into many languages. But watching the work tells most of the story!
Hej.Tack för frågan. Det är lite svårt att avgöra tiden, eftersom vi spelade in filmen under tiden ,så gick en del tid bort till att förbereda vissa tagningar mm. Vi var fyra dagar ute i skogen. Dag ett fälldes trädet och apterades. De övriga tre dagarna ägnades åt klyvning. en del tid gick också åt till diskussioner och resonemang då det var ett experiment. /Lars Petersson, Örebro läns museum
Är du intresserad av att lära dig sånt här så kan du kontakta någon hantverkare som jobbar med färskt trä så får du säkert hjälpa till. Det är riktigt roligt. Eller prata med en hemsjöjdskonulent (om de fortfarande finns) - de kan kanske ge dig ett namn på någon som jobbar med trä. Alla borde prova på. Jag har klyvt stockar, men inte så stora!
Hemslöjdskonsulenter finns! Minst en i varje län (fler i de län som bildat "storregioner") Lättast får du kontakt med en slöjdkonsulent via länkar på nfh.se/
Vi filmade i fyra dagar. Inalles var det fyra timmermän som var involverade i arbetet. Två jobbade enbart med sparrarna. De andra två hade andra uppgifter emellanåt och deltog i framförallt klyvningsjobbet. Arbetet utfördes inte på det mest rationella sättet, men eftersom vi samtidigt behövde diskutera och dra lärdom av processen fick det ta längre tid. /Lars Petersson
Jo, redan i det gamla romarriket (SQPR). Men grejen är väll, du måste ha en jävligt fet sågklinga för att klyva den där stammen. D.v.s släpa stocken till en timmergård, om vi säger trädet har en diameter på 50cm, så behövs väll en sågklinga med en radie på 50cm eller mer, d.v.s. en diameter på 1m eller mer. Det går nog snabbare klyva som de gör på plats i videon, för nu nästan 800-900 år sen. Skulle jag tro.
Hej. Intressant fråga. De timmermän som deltog i experimentet vi filmade har lång och stor erfarenhet av att studera konstruktioner (taklag) på medeltida kyrkor. De har inte funnit spår av såg någonstans. Varken i kapsnitt eller klyvsnitt. Så länge vi inte kunnat finna minsta spår av såg antar vi att sågen var ett sällsynt verktyg bland de som byggde kyrkorna på medeltiden.
Lars Petersson: en gissning är då att en de typer av sågar som behövdes var dyr och kanske få som kunde tillverka dem. så de helt enkelt var billigare att använda yxor trotts att mycket av stocken blir spill. Förekommer spår av sågar i andra äldre träbyggnader från samma tid. I den mån de fortfarande finns kvar.
Det finns väldigt få byggnader, med intakta träkonstruktioner, kvar från medeltiden. Vi kan bara utgå från det vi vet och när det gäller kyrkor och dess taklag har det inte påträffats några spår från sågar. Med vänlig hälsning Lars Petersson
Lars Petersson thanks a lot, but cause of my bad english I did the question in the wrong way. What I would like to know is what pattern the felling axe is, and maybe who's the maker.
De sparrar vi högg fram sparas och används dels när timmermännen berättar om experimentet och del kan de komma till användning vid reparationer av äldre byggnader./Lars Petersson, Örebro läns museum
Hej. Ja, ytveden har normalt sett mindre motståndskraft mot fukt och röta. I detta fall utgör sparrarna en del av den bärande konstruktionen som är skyddad av takbrädor och takspån. På Hardemo kyrka fann vi inga angrepp på sparrarna från ursprungskonstruktionen. De har alltså stått pall sedan 1300-talet! Mvh Lars P
He basically said that this is a medieval church (The tower) and he explains how it's built and on and on. They also say that they try to understand the architecture at that time to save the building. The thing is about how they lumbered wood at that time :D
"Medieval wood splitting - an attempt to recreate craftsmanship, 22 minutes". The church filmed in the beginning was raised about 900 years ago and they look into how it could've been built back then.
Damn, I wish that you could add and translate CC's for ANY video on youtube; I was almost prepared to add it myself. The one that are is burned into the video stream.. Basically they observed how the wooden beams from an old church tower looks and tries to reconstruct the method for making those. I just get the urge to walk out in the forest and cut a hut for myself.
"ytveden är starkare än kärnvirket" Undrar väl lite vilken byggnadsvårds- eller timmerman-linje dom studerat på? Kan väl vara rätt säker på att dom inte varit i Finland å lärt upp sej iaf. Men respekt till ett så vackert träd med dom årsringarna
Hos tall är ytveden mer elastisk än kärnveden. Kärnveden består av material som stannat av i tillväxten och är inte lika elastisk. Kärnveden är ju också den del av trädet som ger virke med god rötbeständighet. När trädet står på rot är kombinationen styv kärnved och elastisk ytved de bästa förutsättningarna för att stå emot vindtryck. En tall som enbart bestod av ytved skulle böja sig och liksom om det enbart hade kärnved hade det gått tvärt av vid belastning. I konstruktionen i tornhuven är troligen kombinationen av sparrar och takbrädor som ger tornhuven styrka./ Lars Petersson
Kärnved och ytved hos tall har olika egenskaper. I detta fall är det den mer elastiska ytveden som används. I den slutliga konstruktionen samverkar sparrar och takbrädor och ger tornhuven styrka och motståndskraft mot vindtryck. Mvh Lars Petersson, Örebro läns museum
@@raaelol du har du inte vart på många byggen. man pratar nästan alltid Tum när det kommer till storlek på spik och virke såsom reglar. Tex den vanligaste regeln vi använder i sverige heter/kallas oftast 2tum4
@@raaelol kan ju vara för dom även replicerar hur man jobbade för 800 år sen, du vi faktiskt använde tum. va inte förens början av 1900talet i sverige vi började använda metersystemet i byggbranschen sen mäter man ibland fortfarande i tum, sällsynt med det görs.
Barkas och snörslås, vad tusan innebär det? Ska det vara så svårt att göra en informativ video om något lite halvssmalt som inte förutsätter förkunskap?
Tack för att ni räddar Svensk historia!
Exat!!! 💛💙💛💙
balasan nya minta pilm sek
Otroligt imponerande arbete. Särskilt sprätthuggningen.
Mäkta imponerad av er och våra förfäder. Tack!
Riktigt kul att det finns folk med ordentlig kämp i kroppen än idag! :)
Jag ser varje yxhugg i sparren som fascinerande. Nån satte det märket för 800 år sen. Det den personen gjorde har överlevt till idag. Vem var det, hur var personen klädd, hur levde och bodde han? Hantverket är ett spår från en förfluten värld eller en länk till den.
It's 2:00 in the morning!
I should be asleep!!
I don't understand a single word!!!
And I'm MEZMORIZED!!!!
Take a look at the version with English subtitles. Hope you get more out of the movie then. /Johanna Hagefalk web administrator.
th-cam.com/video/BE2klxBE8QM/w-d-xo.html
Örebro läns museum tack så mycket!!!
The English subtitles help immensely!!
I had assumed it was a restoration of that church. Fantastic experiment! I would have liked very much to have been on the crew. Again, thank you very much!
@Nim Boo Yes, that's him. ;)
@Nim Boo would it surprise you that that that is not the first time I've heard similar stories!
A friend in Germany enjoyed John Wayne movies as child.
I am the token Yankee on an English deep sea fishing forum and a couple of my "mates" on there had also enjoyed JW movies as children.
Back in the 40s, 50s & 60s... when everyone still liked us!?!
Would it also surprise you to know that many Americans under the age of 35, sometimes even 40s, do NOT know who John Wayne is! Or even if they know who he was, they've never seen any of his movies!?!?
Det här är typ den bästa youtube videon jag har sett, får samma känsla som när jag läser Lars Myttings VED.
Imponerande.. Vilket jobb och vilken vördnad för detta träd som visas.
Jämför man med vad som sker nu, så är detta ett mycket trevligare sätt att se ett träd gå av daga.
Kiitos upeasta vidiosta 💪👍❤️
Mycket imponerande tack för att ni tar till vara o bevarar denna kunskap
Vilket gediget hantverk och fint tänk för Moder Jord och dess kulturarv! 🙏👍
Tack för att ni bevarar Svensk kultur!
Riktigt imponerande att göra det där utan såg!
Särskilt på slutet att hugga till så snygga ytor och regelbunden form på "sparrarna" - det kräver verkligen skicklighet
Didn't understand a word, liked every second of it.
with english subtitles ´th-cam.com/video/BE2klxBE8QM/w-d-xo.html
Love your picture
Thanks for the translated version.
Sjukt bra och intressant film.
Sjukt imponerande!
Tusen takk for en spennende og interessant film. Fantastisk å se eldre håndtverk i praksis.
Wow vilket arbete vilken kvalitet emot nu för tiden intressant detta. :-) Måste tagit en bra stund få fram dessa stockarna.
Välproducerat och intressant!
Vilket slit! Upplysande o lärorikt! Tackar :-)
Vilken kunskap det fanns ”då” och nu!
Duktiga med yxan! Imponerande!!!!!
Tack för videon!
Väldigt intressant. Särskilt alla de Svenska orden. Liknande tilltag finns ju lite varstans på tuben men då alltid på såndär utrikiska, Engleska eller vad det heter ;) Så man kan ju en del av den terminologin, därav tyckte jag det var extra intressant.
Tack
Intressant video! Och imponerande att se vilken precision ni hanterar yxan med.
Det står i Descriptionen att 4 män omkom av yxhugg under 22 minuter
excellent skills! thanks for the video from America :)
Jätteintressant, tack för ni lade upp detta!
Fantastiskt, nästan Magiskt!
Thank you for uploading! It's always fascinating to try and recreate the ways our ancestors did things.
Imponerande, och vilket slit! Var lite ledsamt att se ett såpass gammalt unik träd stryka med i den där virkesåkern dock.
men trevligt att det uppmärksammades så här istället för av en skogsmaskin!
ive seen one of those debarking before and could not figure out what it was for, except for maybe gardening or grubbing , even that did not seem practical , but seeing you use it to peel the bark along the length, and now it makes perfect sense ,and the long axe,i seen used for preparing moss for cutting turf for burning, and for splitting roots while removing stumps ,
Intressant. Verkar slitsamt, men o andra sidan hade dem inget annat att jämföra på den tiden.
Jag tror ni kommer att få en stor internationell publik om ni sätter en engelsk textremsa till dessa.
Bra och intressant film. Tack.
Tack för ditt inlägg, vi tar med oss idén med engelsk textning och ser om vi kan få till en sådan också. /Johanna Hagefalk, Örebro läns museum
Öppna gärna videon för bidrag, då kan någon frivillig eldsjäl översätta den åt er. Valet är ert! =)
Engelsk undertext är på gång! Vi jobbar med den och släpper den snart, förhoppningsvis. Lars P
Fantastisk video, tack!
Veldig interessant. Takk for en god undervisning 👍
Jag njöt av varje minut!
Underbart duktiga timmermän med fantastiskt bra yxor.
Vem är tillverkaren?
Skulle våga mig på att gissa på Gränsfors bruk. Riktigt fina yxor.
Smeden som tillverkat flertalet av de yxor som används i filmenär Bertil Pärmsten Bracke smedja. Yxorna är gjorda som kopior av arkeologiskt funna yxor som jag och en kollega tagit fram för Södra Råda rekonstruktionen. Kalle Melin
Kulturen är viktig att bevara Hur vi byggt våra bevarade byggnaden Att det hantverket bevaras visas för alla hur duktiga hantverkare var för många hundra år sedan Mycket bra att det bevisas 70 åringen
Jàtte cool - Vàldig go video!! Tak for at ni delte dette ☺
Är det bara jag eller är snubben ändå sjukt nära att bryta ett ben 11:07. Dom där halvorna väger en hel del...
De större stockarna ligger ovanpå mindre stockar, hans fot hade inte blivit klämd
👍👍🤜🤛snyggt jobbat
härlig video
Mycket bra filmklipp!
Klarade sig alla utan att slinta med yxan och skada sig? Ser inte helt säkert ut, vet jag av erfarenhet från skogsarbete..
Håller med, vågade knappt titta vid 19:10 🤣
Hej. Ja, alla klarade sig utan skador! Med vänlig hälsning Lars P
I'm an American and I enjoyed the video. Thanks
We got a version with English subtitles: th-cam.com/video/BE2klxBE8QM/w-d-xo.html
@@larspetersson4463 Ok.
Respekt!
Absolut !
1:20 Bjälken bakom huvudet ser betydligt modernare ut. Är det någon förstärkning/ersättning som gjorts i modern tid? Den trästommen som ser modernare ut är vackert gjord i alla fall.
Du har helt rätt! Det finns en sentida, kompletterande konstruktion i tornhuven på Hardemo kyrka. Lars Petersson, Örebro läns museum
@@larspetersson4463 Tack för svaret! Tog lite tid innan jag läste det.
@@zapfanzapfan" Lite"🙂
En väldigt fin hantverksfilm. Lugn och pedagogisk. Och ingen "störande" musik, utom i slutet (ej störande!). Bara autentiska ljud. Skönt.
Vem skötte drönar-filmningen?
Ulf Dirkschneider
@@mayhemassault
Vem är det? Var jobbar han? Han finns ej att söka på LinkedIn.
@@jourwalis-8875 Han driver med dig.
Hej. Vi samarbetade med ett professionellt filmbolag Take Off AB (som syns i eftertexten). De skötte drönarfilmningen och hjälpte till med redigeringen av filmen. Med vänlig hälsning Lars P
@@jourwalis-8875 udo dirkschneider
I wonder how many hours they spent to chop up this tree?
OSSA Nyberg thats how it was back then, all hard work, no machines...
Fint👍
Fascinerande!
kollade på en 20 minuters lång film när fyra gubbar klyver ett träd och jag är hemskt nöjd
Intressant video
Gud välsigne er
Det har var ju intressant ,och trevlig video, men inte är det nån nyskapning precis så här klyv jag flera stockar så sent som förra året. Förvissa var det western red cedar som är väldigt lätt att klyva i fina långa stockar.
Alltså, vad yrar du om?
Här visar timmermännen delar utav en rekonstruktion (Södra Råda Kyrka) Hur svårt kan de va att förstå?
Riktigt intressant video! Jag såg den två gånger om för att inte missa någon del. När började man använda såg i skogsarbetet? Redan de gamla egyptierna använde sågar för träbearbetning, så det borde väl inte varit okänt i Sverige på 1100 tal? Tänker att framförallt fällandet av träd borde underlättas med såg.
De timmermän som medverkar i filmen har lång erfarenhet av rekonstruktioner av äldre byggnader och träkonstruktioner. I våra trakter ha de inte funnit spår av sågar i stockar och brädors ändytor. Visserligen finns det begränsat med bevarat material från tidig medeltid, men i kyrkors taklag finns en del att studera. Däremot finns spår av yxor. /Lars P, Örebro läns museum
Er dere sikre på at det er tall - furu- som er brukt i originalen- og ikke gran? Spør fordi gran er både lettere enn furu og har sin styrke i ytterveden. Derfor ble også gran både stivere og lettere, og derfor brukt til master til båter.
Dette er egenskaper som også skulle komme godt med i 13 meter lange spenn som i kirketårnet. Og også grunnen til at ytterveden er beholdt?
Ellers takk for veldig interessant video.
Vi har studerat sparrarna på plats i kyrktornet, som visas i början på filmen, och är övertygade om att just de sparrar som vi ville rekonstruera är tillverkade av tall. Givetvis kan det finnas sparrar och konstruktioner i kyrkor som är utförda i gran, men det har vi inte hittat i Hardemo kyrkas tornhuv.
Jag borde ha pluggat till Timmerman.... :-(
Har tidigare idag sett Vetenskapens Världs serie om den Svenska skogen... och det jag nu till i och har sett i och med detta experiment / test... ja vad kan jag annat än till i och säga... en del utav det Svenska svaret på problemet och lösningen... är här med presenterade...
Undras om man byggde skepp och båtar på dethär viset?
Intressant kommentar. Att man klöv ut brädor till bordläggning är relativt säkert och flera lyckade försök har gjorts med inspiration från fynd av båtar från vikingatiden. För att klyva ut tunnare brädor används en liknande metod som den på filmen, men innan klyvningen börjar brukar stocken huggas till ett block. /Lars P
Man funderar ju onekligen över namn som "Ormen långe" och liknande när ni vickar på slanorna...
Vad jag hört skall spräckt virke vara starkare än sågat.
Vi har kvar en gammal träbåt efter morfar, varje del i den var av naturvuxet virke som sega granrötter från granar som stått i skuggan av äldre träd och stampa i mer än hundra år, eller segvuxen en till knän, spanten har virke som växt i den formen och är otroligt tätvuxet, osv...
Tyvärr är den i väldigt dåligt skick idag, men jag har försökt att rädda det som är kvar av den.
Jag håller absolut med om att man lär sig på ett helt annat sätt om man provar teorier i praktiken på detta vis jämfört med att man enbart sammanställer pappersarbeten oavsett hur noga man än är så VET man ju inte säkert om en metod fungerar i praktiken eller om det är saker man förr kanske tog för självklara och aldrig nedtecknade men som vi inte längre känner till idag osv.
Sedan tycker jag att vi har mycket att lära av äldre tekniker även i modern t byggande, både i form av bättre kvalitet och även rent ekonomiskt om man lär sig egenskaperna hos materialen i stället för att ta den skenbart enkla vägen och använda en massa färdiga material vi inte vet hur de åldras, vilka ämnen de avger i luften, osv.
Morfar var alltid jättenoga med att det skulle vara rätt typ av virke, inpassning med en mängd olika små hyvlar, osv.
Han sade mig att när han började som lärling på 1910 talet så började alla med minst tio års praktiskt arbete med att lära tekniker, virkeskunskap, hållfasthetslära, mm, sedan fick man börja att rita hus när man bedömt kunde grunderna i allt detdär samt lärt sig hur materialet fungerade och hur man använde verktygen korrekt.
Att rädda det som är möjligt när det gäller hantverkstekniker och materialnyttjande är värdefullt! Dokumentera gärna det du gör! Mvh Lars P
Det äldre sättet att lära har sina poänger. Vi som intresserar oss för traditionella hantverkstekniker och materialutnyttjande behöver stå med en fot i kunskapen OM ett hantverk och den andra foten I ett hantverk för att verkligen förstå och kunna dokumentera och förmedla kunskaper.
När det gäller byggande kan jag rekommendera följande artikel arkitekten.se/debatt/livsmiljoer-behover-spar-av-den-manskliga-handen/
mvh/Lars P
Nice video I'm grateful. Just if next time you can upload the subtitles through TH-cam, we would have autohtranslate into many languages. But watching the work tells most of the story!
We got a version with English subtitles: th-cam.com/video/BE2klxBE8QM/w-d-xo.html
Hur lång tid tog det? Måste ju ha varit ett ohyggligt arbete!
Hej.Tack för frågan. Det är lite svårt att avgöra tiden, eftersom vi spelade in filmen under tiden ,så gick en del tid bort till att förbereda vissa tagningar mm. Vi var fyra dagar ute i skogen. Dag ett fälldes trädet och apterades. De övriga tre dagarna ägnades åt klyvning. en del tid gick också åt till diskussioner och resonemang då det var ett experiment. /Lars Petersson, Örebro läns museum
påminner mig om en gång när jag var ung och skulle klyva och såga upp två tallar, använde inte arbetshandskar, gör aldrig om det haha
Kulturarv i Sverige? Har vi inte fått intalat oss att sådant har vi ju inte här :(
Lot's of hard work with the ax but then look at the Beutiful finish. 🐤🙌🔔🔔🔔
Är du intresserad av att lära dig sånt här så kan du kontakta någon hantverkare som jobbar med färskt trä så får du säkert hjälpa till. Det är riktigt roligt. Eller prata med en hemsjöjdskonulent (om de fortfarande finns) - de kan kanske ge dig ett namn på någon som jobbar med trä. Alla borde prova på. Jag har klyvt stockar, men inte så stora!
Hemslöjdskonsulenter finns! Minst en i varje län (fler i de län som bildat "storregioner") Lättast får du kontakt med en slöjdkonsulent via länkar på nfh.se/
kul!
Hur lång tid tog det?
Vi filmade i fyra dagar. Inalles var det fyra timmermän som var involverade i arbetet. Två jobbade enbart med sparrarna. De andra två hade andra uppgifter emellanåt och deltog i framförallt klyvningsjobbet. Arbetet utfördes inte på det mest rationella sättet, men eftersom vi samtidigt behövde diskutera och dra lärdom av processen fick det ta längre tid. /Lars Petersson
Good job👍
På medeltiden hade man såg väl??
Jo, redan i det gamla romarriket (SQPR). Men grejen är väll, du måste ha en jävligt fet sågklinga för att klyva den där stammen. D.v.s släpa stocken till en timmergård, om vi säger trädet har en diameter på 50cm, så behövs väll en sågklinga med en radie på 50cm eller mer, d.v.s. en diameter på 1m eller mer. Det går nog snabbare klyva som de gör på plats i videon, för nu nästan 800-900 år sen. Skulle jag tro.
Jag tänkte nästan fråga samma sak.
Hej. Intressant fråga. De timmermän som deltog i experimentet vi filmade har lång och stor erfarenhet av att studera konstruktioner (taklag) på medeltida kyrkor. De har inte funnit spår av såg någonstans. Varken i kapsnitt eller klyvsnitt. Så länge vi inte kunnat finna minsta spår av såg antar vi att sågen var ett sällsynt verktyg bland de som byggde kyrkorna på medeltiden.
Lars Petersson: en gissning är då att en de typer av sågar som behövdes var dyr och kanske få som kunde tillverka dem. så de helt enkelt var billigare att använda yxor trotts att mycket av stocken blir spill. Förekommer spår av sågar i andra äldre träbyggnader från samma tid. I den mån de fortfarande finns kvar.
Det finns väldigt få byggnader, med intakta träkonstruktioner, kvar från medeltiden.
Vi kan bara utgå från det vi vet och när det gäller kyrkor och dess taklag har det inte påträffats några spår från sågar. Med vänlig hälsning Lars Petersson
3 minutes in I subscribed. Really interesting!
kom hit for å lage skigard, men det her ville blitt overdimensjonerte skier
Hur många kalorier gick åt innan allting var färdigt?
7
Skulle nog gissa på något mellan 1000-2000 kalorier per person
halv 3
kvart over sju
Låt oss säga att de behövde inte skära bort fettranden på julskinkan.
Skåning som sprungit vilse? :P
what kind of axe he is using at 3.20?
When he mark the line for where the cut should be, he using a carving axe. For the felling of the tree he using a chopping axe
Lars Petersson thanks a lot, but cause of my bad english I did the question in the wrong way. What I would like to know is what pattern the felling axe is, and maybe who's the maker.
The smith is Bertil Pärmsten, Sweden. If you dont hav seen it yet: there is a version with English subtitle th-cam.com/video/BE2klxBE8QM/w-d-xo.html
thank you so much, I'll try to contact him on facebook.
Vad gjorde ni med dom nya sparrarna?
De sparrar vi högg fram sparas och används dels när timmermännen berättar om experimentet och del kan de komma till användning vid reparationer av äldre byggnader./Lars Petersson, Örebro läns museum
@@larspetersson4463 Sparrar ä allti bra å ha😉😊
Intressant. Texten bör vara valfri dock.
Av tillgänglighetskäl och bestämmelser är vi skyldiga att anpassa vår kommunikation./Lars Petersson
Duktiga grabbar
Vilket sjuhelsikes arbete
Ytveden är väl känsligare för diverse fuktpoblem?
Hej. Ja, ytveden har normalt sett mindre motståndskraft mot fukt och röta. I detta fall utgör sparrarna en del av den bärande konstruktionen som är skyddad av takbrädor och takspån. På Hardemo kyrka fann vi inga angrepp på sparrarna från ursprungskonstruktionen. De har alltså stått pall sedan 1300-talet! Mvh Lars P
Irrelevant egenskap för trä under tak.
nice video my friend :)
🌾🤗🌺🌹
Can almost small the wood
Coolt!
they are very true carpenters lol from oz
nice video, translate?
He basically said that this is a medieval church (The tower) and he explains how it's built and on and on. They also say that they try to understand the architecture at that time to save the building. The thing is about how they lumbered wood at that time :D
Thanks!
version with english subtitles th-cam.com/video/BE2klxBE8QM/w-d-xo.html
WHAT THE FUCK IS GOING ON? I DONT SPEAK THIS LANGUAGE ??!!?!? I HAVE SO MANY UNANSWERED QUESTIONS? WHAT IS THE LOG FOR, WHY DID THEY DO THIS?
The logs are for a church
Try Google translate using the text above. This is to reconstruct beams used in a church building from 1100-1200, about 800 years ago.
"Medieval wood splitting - an attempt to recreate craftsmanship, 22 minutes". The church filmed in the beginning was raised about 900 years ago and they look into how it could've been built back then.
Damn, I wish that you could add and translate CC's for ANY video on youtube; I was almost prepared to add it myself. The one that are is burned into the video stream..
Basically they observed how the wooden beams from an old church tower looks and tries to reconstruct the method for making those. I just get the urge to walk out in the forest and cut a hut for myself.
Creating beams for roof-construction the old way
"ytveden är starkare än kärnvirket" Undrar väl lite vilken byggnadsvårds- eller timmerman-linje dom studerat på? Kan väl vara rätt säker på att dom inte varit i Finland å lärt upp sej iaf. Men respekt till ett så vackert träd med dom årsringarna
Kan tänka mig att dom pratade om just trädet i fråga, han påpekade i början när han fällde det att kärnvirket var väldigt poröst.
Hos tall är ytveden mer elastisk än kärnveden. Kärnveden består av material som stannat av i tillväxten och är inte lika elastisk. Kärnveden är ju också den del av trädet som ger virke med god rötbeständighet. När trädet står på rot är kombinationen styv kärnved och elastisk ytved de bästa förutsättningarna för att stå emot vindtryck. En tall som enbart bestod av ytved skulle böja sig och liksom om det enbart hade kärnved hade det gått tvärt av vid belastning. I konstruktionen i tornhuven är troligen kombinationen av sparrar och takbrädor som ger tornhuven styrka./ Lars Petersson
@@larspetersson4463 Intressant läsning, tack så mycket!
J.Buss. Du specificerar inte vilken styrka du avser?. Är det böjspänning, drag/tryckhållfasthet, motstå röta etc du menar.
faen va segt men faan va gøtt man kanner sig efter hårdt arbete :D
хорошо супер!
English subtitles: th-cam.com/video/BE2klxBE8QM/w-d-xo.html
Anmäldes den trädfällningen till staten? Med vederbörande avverkning tillstånd?
Shit vilken paragrafryttare....
Har du tillstånd att yttra dig?
@@clabbeman5329 varför inte... sen kan man inte låta bli heller när man ser en så korkad kommentar....
Bra fråga, inte alls fel att ställa
@@madsillywilly4408 man kan säga att de är jämförbart med yxmordet i Kalix.....
woww
varför tas kärnveden bort? Blir ju rejält mindre kvar!
Kärnved och ytved hos tall har olika egenskaper. I detta fall är det den mer elastiska ytveden som används. I den slutliga konstruktionen samverkar sparrar och takbrädor och ger tornhuven styrka och motståndskraft mot vindtryck. Mvh Lars Petersson, Örebro läns museum
Får tumme upp trots att dom pratade im tum ;)
det gör man ofta i byggbranschen. kan vara därför.
@@raaelol du har du inte vart på många byggen. man pratar nästan alltid Tum när det kommer till storlek på spik och virke såsom reglar. Tex den vanligaste regeln vi använder i sverige heter/kallas oftast 2tum4
@@raaelol kan ju vara för dom även replicerar hur man jobbade för 800 år sen, du vi faktiskt använde tum. va inte förens början av 1900talet i sverige vi började använda metersystemet i byggbranschen
sen mäter man ibland fortfarande i tum, sällsynt med det görs.
@@raaelol 2 gånger. förkommer bara i k-märkta hus. och det hör inte direkt till vanligheten att man befinner sig i ett hus som är k märkt
Lycka till grabben.
💪👍🇫🇮🇸🇪🇺🇦❤️😊
Barkas och snörslås, vad tusan innebär det? Ska det vara så svårt att göra en informativ video om något lite halvssmalt som inte förutsätter förkunskap?
Latmask!!Knappast någon som behövde gå på gym på den tiden.Inte för bara ngr deccennier heller för den delen.
лобзиком не пробовали??? а так очень достойно!!!
👍
satan vad intressant
Imagine with a stone axe
they had steel axes.
Why the fuck did this pop on my recommended? haha.
Must have a little Swedish in you
Have it your way dude ..skål !
riv kyrkorna och kolla vad som finns under ;)