วีดีโอ

Glad you liked it! 😊

Thanks!!

Tack Daniel! Kul att du tyckte om föreläsningen! 🙏

Glad you enjoyed it Evert!

Thank you for making it happen!

Thank you! Happy you liked it : )

Hej Fellan! Jag ser att vårdhandboken har uppdaterat sin rekommendation och rekommenderar numera ett stastryck på 40-60mmHg (1) baserat på en studie som refereras till i föreläsningen (2). Hoppas att det hjälper! (1) www.vardhandboken.se/katetrar-sonder-och-dran/perifer-venkateter/inlaggning-och-avlagsnande/ (2) pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22358141/

Thank you! Hearing that from an educator like you made my day!

Hej! Tack för att du också belyst en viktig aspekt. Inser i efterhand att det borde ha förtydligats i föreläsningen. Att knyta näven och att slå är bra för venvidgningen, men kan, exakt som du skriver, medföra risk för felvärden, framförallt falsk hyperkalemi. Man får avväga för varje patient om det är bråttom att få in en infart (kan vara bra att knyta näven) eller om man har gott om tid och det är viktigare med mer tillförlitliga provsvar.

Tack för en bra och relevant fråga Tamara! Man kan fundera kring din fråga på tre sätt: 1) Vad säger vår nuvarande förståelse av ventrycksfysiologi: ökningen i vendiameter är en funktion av venfyllnaden och det perifera ventrycket. Olika skillnader i blodtryck på artärsidan kommer dock att spela mindre roll när det arteriella blodet når kapillärerna. Se t.ex. denna bild images.app.goo.gl/TciM5xmdsZwhWuMDA . Dvs även om den vänstra delen av kurvan (artärer där vi mäter blodtrycket) kan vara högt eller lågt kommer detta ha en begränsad effekt på kurvan längst till höger (ventrycket). Det vill säga oftast borde detta inte spela väldigt stor roll. 2) Vad säger existerande forskning: Det perifera ventrycket verkar ofta korrelera (men inte alltid) med den centrala ventrycket (CVP), men jag har inte hittat några studie som påvisar en stark koppling mellan arteriellt blodtryck och perifert ventryck. 3) Ur ett kliniskt perspektiv: patienter med väldigt lågt blodtryck har om något sannolikt lägre ventryck, vilket resulterar i långsammare venfyllnad i samband med stasning. Om det då är bråttom (vilket det ofta kan vara för hypotona patienter) skulle de därför vara betjänta av åtminstone samma eller högre stastryck (för att snabbare få till vidgningen). Sammanfattningsvis, om man vill få till en lika snabb venvidgning för patienter med lågt blodtryck är det sannolikt bra att applicera samma tryck (eller högre) som för patienter med normalt blodtryck. Det saknas dock forskning kring detta, och det är oklart hur stor den effekten skulle kunna vara.

@@ebmdoctor Tack så mycket!

@@ebmdoctor Om nu det arteriella trycket är lågt, 60-70 så borde man åstadkomma fullständig hemostas med ett stastryck på 80 mmHg dvs inget arteriellt blod flödar in i armen och således ingen venöst återflöde. Fick lära mig när jag läste till Narkossyrra i början av 90-talet (helt ovetenskapligt så klart, bara baserat på klinisk erfarenhet) att man skulle pumpa upp till just över systoliskt tryck och sedan släppa ut tills man kommer under det diastoliska trycket och lägga sig ca 10-15 mmHg under det. Måste säga att min egna erfarenhet säger att det funkat fint i de flesta fallen. Åh just det, tack för en superbra föreläsning!

Du har helt rätt Joakim! Tack för kommentaren!

Ben H Yes, thats the way to go. 90 degrees assures the shortest way to spongious bone.

What about i.o. glucose administration?

Varierar över tid, men just nu EMCrit och Emergency Medicine Cases. Skriv gärna om du har några som du vill tipsa om!

Muskelarbete som exempelvis upprepade handknytningar eller mekanisk bearbetning av venen ”klappning”. Det kan ge falskt förhöjda värden på bl.a. Calcium, Albumin, Kalium, Natrium.

Hej Bong och Johan! Tack för relevanta kommentarer som belyser en viktig punkt som föreläsningen endast tar upp kort! Förenklat kan man säga att det finns fördelar och nackdelar med att knyta handen. Att knyta handen kommer för de flesta patienter att öka venösa återflödet och snabbare orsaka en bättre vidgning. Samtidigt finns det en risk, beroende på patienten och hur mycket man kramar, att man får felvärden, framförallt en pseudohyperkalemi (t.ex. Seimiya et al 2010, eller Bailey e al 2008). Så avseende detta tips får man avväga vad som är viktigast. Är det en sjuk patient där det är livsviktigt att snabbt få in en infart? Då kanske det är bra att krama. Om det är en stabil patient där man inte har bråttom, då kanske man bör undvika det.

You're very welcome!

Emil Lahti men du som patient vill nog inte bli stucken mer än 3 gånger egentligen. Jag skulle säga ifrån och bli lite sur om en sköterska ska hålla på och stickas utan resultat!! hen får väl sticka nästa patient några gånger för att öva, jag tänker inte bli helt gul och blå bara för att hen är ny.

Bong Me aha det är okej för nästa patient att bli gul och blå men inte du? :P det är inte farligt att bli stucken några gånger, låt de träna så de kan bli lika bra som den erfarna sköterskan :)