Hej Magnus! Hur kan vi veta att Ag och Cl har samma koncentration bara för att de har samma substansmängd (vid antagandet att de är perfekt uppmätta)? Vi vet ju inte deras volym.
Vi tänker oss följande heterogena jämvikt: AgCl(s) ⇌ Ag⁺(aq) + Cl⁻(aq) Eftersom silver- och kloridjonerna är i samma lösning, och därmed är i samma totala volym _V,_ kommer koncentrationerna alltid att vara samma. Vi får att: [Ag⁺] = n(Ag⁺)/V och [Cl⁻] = n(Cl⁻)/V Och eftersom n(Ag⁺) = n(Cl⁻) blir även [Ag⁺] = [Cl⁻].
Hejsan, tack för dina videos! Har en fråga, om koncentrationen NaCl=Na+=Cl-, betyder inte det då att det kommer finnas dubbel så mycket på höger sida av reaktionen jämfört med vänstra sidan? Om alla ämnen har samma koncentration och vi har "två" på höger sida? Ursäkta om jag virrat till det något. :)
Jo, på sätt och vis kan man säga att i natriumklorid är det _totala_ antalet joner dubbelt så stort som antalet NaCl-enheter. Men eftersom det är två olika joner blir koncentrationen Na⁺-joner och koncentrationen Cl⁻-joner lika stora (och lika stor som totalkoncentrationen NaCl). Blev det mindre förvirrat så? 😊
hur kan [AgCl] vara konstant om lite av ämnet går ut i lösningen? Är det bara så att den ändras så lite att man kan säga att den är konstant och fortfarande få bra värden?
@@MagnusEhinger01 hoppla! Lite svårt att ta till sig när allt annat ska vara så exakt. Nästa fråga är hur mycket ett ämne (S) får avge för att det ska betraktas som konstant? Kan man härleda det från lösningsprodukten? Hög lösningsprodukt vs låg lösningsprodukt.
@@malinyamato2291 Alltså, koncentrationen för ett ämne i fast fas förändras inte. I princip kan du resonera såhär, att densiteten för ett fast ämne är detsamma oavsett hur mycket du har av ämnet. Densiteten anges till exempel i g/cm³, vilket faktiskt är samma sak som en slags koncentration.
Hej Magnus! Vad menas med löslighetsprodukt? Har försökt googla fram något rimligt svar men har svårt att förstå, hade du kunnat förklara det mer specifikt i en video?
Det är därför att vi multiplicerar två koncentrationer med varandra. Om vi tar till exempel 0,1M · 0,1M får vi att det blir 0,01M², precis som om vi hade tagit 2x · 3x = 6x².
För att ett ämne ska kunna lösa sig i ett annat måste det uppstå uppstå bindningar mellan molekylerna i de båda ämnena. Om ämnena är väldigt olika kan det inte uppstå några sådana bindningar, men om det finns likheter mellan dem går det bra att lösa ämnena i varandra. Detta och mer därtill förklarar jag i min videogenomgång om hur "lika löser lika": ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/5578-lika-loser-lika.html
Du borde få Nobelpriset!!!
Hej Magnus!
Hur kan vi veta att Ag och Cl har samma koncentration bara för att de har samma substansmängd (vid antagandet att de är perfekt uppmätta)? Vi vet ju inte deras volym.
Vi tänker oss följande heterogena jämvikt:
AgCl(s) ⇌ Ag⁺(aq) + Cl⁻(aq)
Eftersom silver- och kloridjonerna är i samma lösning, och därmed är i samma totala volym _V,_ kommer koncentrationerna alltid att vara samma. Vi får att:
[Ag⁺] = n(Ag⁺)/V och [Cl⁻] = n(Cl⁻)/V
Och eftersom n(Ag⁺) = n(Cl⁻) blir även [Ag⁺] = [Cl⁻].
Hejsan, tack för dina videos! Har en fråga, om koncentrationen NaCl=Na+=Cl-, betyder inte det då att det kommer finnas dubbel så mycket på höger sida av reaktionen jämfört med vänstra sidan? Om alla ämnen har samma koncentration och vi har "två" på höger sida?
Ursäkta om jag virrat till det något. :)
Jo, på sätt och vis kan man säga att i natriumklorid är det _totala_ antalet joner dubbelt så stort som antalet NaCl-enheter. Men eftersom det är två olika joner blir koncentrationen Na⁺-joner och koncentrationen Cl⁻-joner lika stora (och lika stor som totalkoncentrationen NaCl). Blev det mindre förvirrat så? 😊
hur kan [AgCl] vara konstant om lite av ämnet går ut i lösningen? Är det bara så att den ändras så lite att man kan säga att den är konstant och fortfarande få bra värden?
Ja, så kan man säga.
@@MagnusEhinger01 Tack!
Precis samma fråga som jag tänkte ställa. Mysko!
@@MagnusEhinger01 hoppla! Lite svårt att ta till sig när allt annat ska vara så exakt. Nästa fråga är hur mycket ett ämne (S) får avge för att det ska betraktas som konstant? Kan man härleda det från lösningsprodukten? Hög lösningsprodukt vs låg lösningsprodukt.
@@malinyamato2291 Alltså, koncentrationen för ett ämne i fast fas förändras inte. I princip kan du resonera såhär, att densiteten för ett fast ämne är detsamma oavsett hur mycket du har av ämnet. Densiteten anges till exempel i g/cm³, vilket faktiskt är samma sak som en slags koncentration.
Hej Magnus!
Vad menas med löslighetsprodukt?
Har försökt googla fram något rimligt svar men har svårt att förstå, hade du kunnat förklara det mer specifikt i en video?
Nu förstår jag inte - hela videon ovan handlar ju om löslighetsprodukt!?
räddar mitt betyg varje gång!!!
Det gör jag så gärna! 😊
Varför molar i kvadrat?
Det är därför att vi multiplicerar två koncentrationer med varandra. Om vi tar till exempel 0,1M · 0,1M får vi att det blir 0,01M², precis som om vi hade tagit 2x · 3x = 6x².
Är alla mättade saltlösningar jämviktsreaktioner?
Ja, i en mättad saltlösning uppstår det alltid en jämvikt mellan det lösta och det olösta saltet.
Har svårt att förstå var du får volymen 1,0 dm^3 ifrån?
Var i videon (vilken tid) menar du då?
@@MagnusEhinger01 6:35 misstänker jag
@@jakob2049 Ah, det är för att redan vid 5:06 berättar jag i problemet att det är en dm³ det handlar om.
Alhamdullilah
hur kommer det sig att vissa molekyler löses, men inte andra?
För att ett ämne ska kunna lösa sig i ett annat måste det uppstå uppstå bindningar mellan molekylerna i de båda ämnena. Om ämnena är väldigt olika kan det inte uppstå några sådana bindningar, men om det finns likheter mellan dem går det bra att lösa ämnena i varandra. Detta och mer därtill förklarar jag i min videogenomgång om hur "lika löser lika": ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/5578-lika-loser-lika.html
Varför blev det (6,13504274M2)?
Var i videon (vilken tid) menar du då?
Det var i (7:53).
@@abdulrahmanhazim6090 Det är den maximala koncentrationen natriumklorid i vatten, som jag beräknar vid 7:13 i videogenomgången.