Att skriva inledning, problem, syfte & frågeställningar i en uppsats eller ett examensarbete

Inledningen brukar vara cirka en till en och en halv sidor och där berättar du för läsaren vad det är för relevant problem som du har hittat när du har läst tidigare forskning i form av primärkällor, det vill säga granskade artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter eller avhandlingar. Att berätta för läsaren vad det är för problem du hittat kallas även problemformulering. Det betyder samma sak och innebär bara att du beskriver ett problem. Exempelvis att det visserligen finns tidigare forskning men att det saknas kunskap om en särskild sak. Du har med andra ord upptäckt en kunskapslucka. Här är det viktigt att du underbygger dina argument med stöd av primärkällor.
Börja brett och fokusera därefter på ditt problemområde.
Ett vanligt nybörjarfel i inledningstexten är att glömma bort att motivera med stöd i tidigare forskning. Det räcker inte att enbart hänvisa till myndighetsrapporter, kurslitteratur och liknande eftersom det är sekundärkällor. Jag rekommenderar en eller två vetenskapliga artiklar i inledningen - därutöver får du gärna använda en aktuell och relevant avhandling i inledningen.
Kom dock ihåg att inledningen inte får bli för lång. Berätta kortfattat om dessa källor men spara de längre beskrivningar till avsnittet efter syftet. I inledningen räcker det om du visar läsaren att din studie bygger på vetenskaplig grund och inte på eget tyckande.
Ytterligare ett fel i inledningen är att beskriva problemet för brett och otydligt. Det är inte nog att enbart peka ut ett generellt problemområde utan du måste precisera vad din studie handlar om. Läsaren ska inte tvingas gissa till vad det är för problem eller kunskapsbrist som du har upptäckt när du har läst på inom området.
Ett annat fel är att fokusera på sig själv för mycket i inledningen. Visserligen kan det vara av intresse för läsaren att känna till men det finns liksom ingen anledning att du skriver en inledande bakgrundsberättelse baserat på dina personliga erfarenheter. Du kan kortfattat nämna att du har egen erfarenhet inom studiens område men din problemformulering, det vill säga kunskapsluckan du upptäckt, ska bygga på vetenskapliga primärkällor.
Syftet och frågeställningar: I ditt syfte berättar du för läsaren vad du har för mål med din uppsats eller ditt examensarbete. Du kan med fördel dessutom ha två eller tre frågeställningar för att ytterligare förtydliga och precisera dina avsikter. Syftet och frågeställningarna måste handla om det problem som du beskriver i din inledning.
Ett vanligt nybörjarfel i syftet är att skriva att studiens syfte är att genomföra en undersökning. Om jag ber dig tänka efter så inser du nog att syftet snarare är att skapa kunskap. Du vill bidra till att täppa till kunskapsluckan avseende det problem som du beskriver i din inledning.
Ett annat fel är att studenten tror att frågeställningarna ska se ut som intervjufrågor vilket är fel. Det är ett vanligt misstag att tror att frågeställningarna ska riktas till individer. Istället ska de utformas mer övergripande och riktas till det som studien avser att undersöka. Istället för att skriva ”Vad tycker du som anställd på detta företag om ledningens satsningar på kompetensutveckling?” ska du skriva en mer övergripande fråga som påverkar studiens genomförande. Exempelvis ”Vilka uppfattningar har anställda om satsningar på kompetensutveckling?”.
Övriga fel som studenter gör i Inledningar, problemformuleringar och syften: Ett vanligt fel är att slarva med ord och begrepp. Du kan inte variera dessa hur som helst eftersom det förvirrar läsaren i onödan och bidrar till dålig kvalitet. Ta reda på vilka ord och begrepp som förekommer inom just detta forskningsområde och håll dig till dessa. Du kan kortfattat berätta om det viktigaste i inledningen men spara definitioner och längre beskrivningar till avsnittet efter syftet.
Ett annat fel är att diskutera metoden i detalj. I nio fall av tio kan du ta bort denna information från inledningen och syftet eftersom det presenteras för läsaren i metodkapitlet längre fram i din uppsats eller ditt examensarbete.
Ett annat fel är att skriva att det totalt saknas forskning. Jag vet givetvis inte hur alla läsare och examinatorer tycker och tänker men min gissning är att några av dem reagerar negativt om en student påstår att det helt saknas forskning inom ett område. Min rekommendation är att du tonar ned detta och istället berätta om den forskning du har hittat.
Klicka på gillaknappen och prenumerera gärna på min TH-cam-kanal om du hade hjälp av denna video.

[@FAITH-ks7zn]

Jag ska skriva mitt examensarbete nu till våren och jag uppskattade verklige denna video ♥️♥️

[@tasbatara198]

Tusen tack. Det var mycket hjälpsam information.

[@nooralazzawi9715]

Tack så mycket! Det var så hjälpsamt:)

[@antestek]

Tack K...
Då följer jag detta exempel och hoppas att det blir bra. Nu är det dags att spika i den sista spiken ...

[@izaan2012]

Tack för detta, mycket tydligt med exemplar!

[@kentlofgren-svenska]

Tack själv, för din positiva feedback. Lycka till med skrivandet.

[@eternalbeings4252]

Jättebra video! tack

[@sailorcharlene]

Tack

[@sonaldoguy2522]

Asså denna videon var så bra! Musiken och rösten var inte alls störig att lyssna på som andra videor, tack!

[@mariakvist8253]

Informativt och tydligt men har dock ett förslag som eventuellt kan förtydliga exemplen om nybörjarfel du lyfter upp.
Istället för att ta bort det första och ersätta det med en bättre formulering skulle du kunna dra ett streck igenom eller kryssa för det första men låta det stå kvar. Därefter skriva in ditt förslag, på detta sätt tydliggör du vad som kan vara ett nybörjarfel och visualiserar ännu tydligare enlig mig.

[@kentlofgren-svenska]

Bra förslag! tänkte inte på det där --- ska göra så framöver.

[@efbdvtfbrt7027]

Bra och tydlig film. Kan det skilja sig på universitet och institution gällande att endast ha primärkällor? Det finns många godkända uppsatser på diva-portalen som använder sekundärkällor i introduktionen. Min handledare säger också att sekundärkällor fungerar. Blir lite förvirrad.

[@kentlofgren-svenska]

Du har rätt i din observation. Men jag brukar lägga ribban relativt högt när jag spelar in den här typen av videoföreläsningar. Du vet, sikta på stjärnorna... ;-) Förhoppningsvis sporrar det till stordåd.

[@birdy9620]

Hur många sidor ska ett examensarbete vara

[@kentlofgren-svenska]

Det jag skriver nedan gäller på universitet. Det är en relativt vanlig fråga från mina studenter, men samtidigt svårt att ange exakt. Här är dock ett förenklat exempel. Hoppas det är till hjälp.
• Titelsida, innehållsförteckning, sammanfattning: 3 sidor.
• Inledning och syfte: 2 sidor.
• Tidigare forskning och övrig bakgrund: 3 sidor.
• Metodbeskrivning: 2 sidor.
• Resultatkapitlet: 3 sidor.
• Diskussionskapitlet: 3 sidor.
• En avslutande diskussion: 2 sidor.
• Referenser och bilagor: 4 sidor.
Det landar på 22 sidor med andra ord. (Min erfarenhet är att det brukar blir fler sidor.)
Jag brukar också tipsa studenter om att försöka få tag på gamla uppsatser från den enhet eller den institution där de ska skriva sin uppsats, för att se hur godkända uppsatser brukar se ut, inkl. hur pass omfattande de brukar vara i genomsnitt. Generellt sett, de bästa platserna för att hitta gamla uppsatser är www.diva-portal.org och www.uppsatser.se

[@libanm3642]

Tummen upp!

[@kentlofgren-svenska]

Tackar :-)