Nervcellens anatomi och funktion

แชร์
ฝัง
  • เผยแพร่เมื่อ 3 ธ.ค. 2024

ความคิดเห็น • 158

  • @Amish-Kapoor
    @Amish-Kapoor 4 ปีที่แล้ว +67

    Tack så mycket för hjälpen!!! Du har har hjälpt mig hela min skolgång, från grundskolan, till gymnasiet och nu universitet! Väldigt tacksam

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  4 ปีที่แล้ว +21

      Oj, tack själv - det var roligt att höra att jag har fått hjälpa dig så långt på vägen! 😊

  • @astriderwallius8052
    @astriderwallius8052 3 ปีที่แล้ว +23

    Wow!! Nu förstår jag äntligen! Vilken insats du gör för alla på natur! Jag är så tacksam för det du gör! Utan dig hade jag inte kunnat nå A i kursen.

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว +5

      Tack ska du ha, det är alltid roligt att höra att mitt material kan vara till hjälp! 😊

  • @nelliejahed9140
    @nelliejahed9140 6 ปีที่แล้ว +11

    Jag satt och läste om nervsystemet i tre timmar från vår biologibok, men nästan ingenting fastnade och efter din 15 min långa video förstod jag allt. Tack så mycket du är guldvärd!!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  6 ปีที่แล้ว +3

      Tack själv, roligt att höra att det fastnade! Vilopotential, aktionspotential och allt det där är ju ganska knepigt, så man behöver läsa - och höra + se - det några gånger för att det ska sätta sig. 😊

    • @reneealam3267
      @reneealam3267 5 ปีที่แล้ว

      hej nellie

  • @sebbebus95
    @sebbebus95 3 ปีที่แล้ว +4

    Fan vilken bra video! Har tenta i anatomi och fysiologi på fredag och sitter just nu med nervsystemet och detta hjälper otroligt mycket! Tack för superbra förklaringar!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว +3

      Tack själv, roligt att höra att den uppenbarligen funkar för högre studier också! 😊 Och lycka till på din tenta! 👍

  • @madeleinenilsson99
    @madeleinenilsson99 6 ปีที่แล้ว +5

    du är helt fantastisk Magnus, tack tack TACK för dina videos!! De hjälper så otroligt mycket!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  6 ปีที่แล้ว +2

      TACK, det fantastiska är ju att du lär dig en massa biologi! 😊

  • @victor-uc2bn
    @victor-uc2bn 4 ปีที่แล้ว +6

    dina videor räddar mina betyg tack!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  4 ปีที่แล้ว +3

      Tack själv, alltid gôtt att höra att jag kan rädda några betyg! 😊

  • @billymellstrom6412
    @billymellstrom6412 6 หลายเดือนก่อน

    Tack Magnus! Ditt arbete här på TH-cam är till mycket stor hjälp och en del av min utbildning. Vill tacka dig från botten av mitt hjärta! 💯

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  6 หลายเดือนก่อน

      Varsågod, från botten av mitt! 😊

  • @hodanmohamed275
    @hodanmohamed275 5 ปีที่แล้ว +5

    Jag pluggar ssk, jag förstår bättre dina videor än min kurs böcker. Tack

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  5 ปีที่แล้ว

      Tackar, roligt att höra att jag kan vara till hjälp! 😊

  • @mohamadmusaabghazoghli2233
    @mohamadmusaabghazoghli2233 9 หลายเดือนก่อน

    Tack så hemskt mycket, dina videos har alltid varit till hjälp,

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  9 หลายเดือนก่อน

      Varsågod, det är så roligt att höra att att de är till hjälp! 😊

  • @olgaw6663
    @olgaw6663 3 ปีที่แล้ว +13

    Gilla om du kollar 2021

  • @emiliano9523
    @emiliano9523 5 ปีที่แล้ว +2

    Tack för videon Magnus, du räddade mitt betyg!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  5 ปีที่แล้ว

      Tack själv, alltid gott att höra att jag kan vara till hjälp! 😊

  • @AY-bw1xp
    @AY-bw1xp 6 ปีที่แล้ว +5

    Hej Magnus!
    Förutom de natrium/kalium pumpar finns också ständiga öppna natrium och kaliumkanaler som gör det möjligt för natriumjoner att långsamt läcka in i cellen och kaliumjoner ut ur cellen, men eftersom det finns betydligt fler kaliumkanaler än natriumkanaler och kaliumjoner lättare släpps igenom sina kanaler än natriumjoner, läcker kaliumjoner snabbare ut ur cellen än natriumjoner läcker in och blir det ett litet överskott av negativ laddning på insidan av cellmembranet vilken upphov till vilopotential.

  • @sahilahi9760
    @sahilahi9760 6 ปีที่แล้ว

    Jag tackar dig jätte mycket. den här videon hjälpte mig att förstå aktionspotential, det var jätte enkelt än i böckerna. fortsätt Magnus

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  6 ปีที่แล้ว

      Varsågod, vad roligt att höra att du tyckte att det blev enkelt! 😊

  • @MrKimpano
    @MrKimpano 5 ปีที่แล้ว +9

    Hej Magnus!! Jag sitter här och tittar på din fantastiska video gällande nervcellen och undrar nu: Hur stiger membranpotentialen? I videon så förstår jag det som att det är natriumjonerna som gör att membranpotentialen ökar men samtidigt så står det att natriumkanalen öppnas när membranpotentialen stiger över 55mV. Hur kan membranpotentialen öka utan att det flödat in natriumjoner? Vad är det då som styr membranpotentialen? Är kanske jag som inte hänger med.. :)

  • @MehdiGhasemi-c2u
    @MehdiGhasemi-c2u ปีที่แล้ว

    Tack!

  • @choky6144
    @choky6144 3 ปีที่แล้ว

    Jag kan inte förklara hur mycket tacksam jag är. Miljoner tack, Magnus 🙏🙏🙏

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว +2

      Ett tack räcker långt. Miljoner tack räcker ännu längre! 😊

  • @simonwilhelmsson942
    @simonwilhelmsson942 2 ปีที่แล้ว +2

    Hej! Jag har två frågor.
    1. Du säger att Na+-jonen öppnas vid -55 mV, men varför stiger potentialskillnaden till -55 mV till att börja med? Är det pga. signalämnen från hjärnan / föregående nervcell?
    2. När signalerna hoppar från nod till nod, hur påverkar det elektriska fältet nästa nods natriumkanaler? Det är väl inte längre natriumjoner som diffunderar längs axonets insida?
    Tack för svar!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  2 ปีที่แล้ว

      1. Ja, så kan det vara, eller för andra typer av stimuli i till exempel känselceller.
      2. Nej, det är inte natriumjonerna som påverkar natriumkanalerna i nästa nod, utan just förändringen i det elektriska fältet. Natriumkanalerna i nästa nod är känsliga för förändringar i det elektriska fältet, och kan öppnas när det sker.

    • @simonwilhelmsson942
      @simonwilhelmsson942 2 ปีที่แล้ว

      @@MagnusEhinger01 Okej, tack så jättemycket för svar (och videogenomgång)! Jag förstår inte hur du hinner svara på alla frågor som ställs i kommentarsfälten! :)

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  2 ปีที่แล้ว

      @@simonwilhelmsson942 Varsågod, det gör jag så gärna! 😊

  • @astridgedell7507
    @astridgedell7507 ปีที่แล้ว

    fan va jag älskar dig magnus. hör din röst mer än min familjs

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  ปีที่แล้ว

      Haha, akta dig! Så fort du tänker på något som har med humanfysiologi kommer det att låta "lundensiska" (skånska)! 😉

  • @raisaoliver2951
    @raisaoliver2951 2 ปีที่แล้ว

    Magnus du är bäst!!!!!!!!!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  2 ปีที่แล้ว

      Tack! (Fast det bästa tycker jag ändå är att du lär dig så mycket biologi!) 😊👍

  • @densista1160
    @densista1160 3 ปีที่แล้ว +3

    Men vad är det som aktiverar aktionspotentialen? I din beskrivning låter det som om vilopotentialen orsakar membranpotential skillnaden, som i sin tur aktiver aktionspotential, som om nervsignaler hela går i alla nerver

  • @dhayalaraji1848
    @dhayalaraji1848 ปีที่แล้ว

    Tack så mycket så bra förklarat 😊

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  ปีที่แล้ว

      Tack själv, så bra att det gick att förstå!

  • @berfinmh908
    @berfinmh908 6 ปีที่แล้ว +2

    En fråga Magnus om du kan svara på . Hur kan det vara att vi ibland känner mer t ex smärta än annars? Kan signalerna vara olika starka?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  6 ปีที่แล้ว +3

      Nej, en nervsignal är "antingen-eller": Antingen kommer det en nervsignal, eller så kommer det inte. Det som ändå gör att man kan känna mer eller mindre smärta är att signalerna kan komma olika ofta. Kommer det många signaler tätt efter varandra upplevs smärtan som starkare än om det kommer få signaler med långt mellanrum.

    • @berfinmh908
      @berfinmh908 6 ปีที่แล้ว

      Jaha, tack så himla mycket Magnus. Du är den bästa verkligen. 🧡🧡🧡
      Jag har muntlig examination imorgon och hade några funderingar som jag måste kunna de fast inte kunde hitta svar på nätet.
      Hoppas att du har lite tid att förklara till mig de hära eller visa vägen till mig genom vilka video som behöver jag titta på. 🙏🏻
      Hur fungerar det att andas i väldigt varm miljö? Väldigt kall?
      Vad krävs t ex för att diffusionen ska fungera? Finns det något mer som driver diffusionen?
      Vad driver utbytet?
      Vad leder det till, att hormonerna finns kvar länge i våra system?
      Varför behövs två system sympatisk och parasympatisk? Räcker det inte med av - på?
      Varför är det så viktigt att hormonproduktionen i kroppen som regleras genom feedbackmekanismen fungerar?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  6 ปีที่แล้ว +3

      Stora och tunga frågor! Det bästa jag kan göra är nog att ge ett kort svar, och sedan hänvisa dig till videogenomgångar som går lite mer på djupet. Hoppas det är OK!
      Hur fungerar det att andas i väldigt varm miljö? Väldigt kall?
      - Näsan fungerar som regulator, och ser till att luften vi andas in håller lagom temperatur och fuktighet. Se mer på min videogenomgång om människans andningsorgan på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/humanfysiologi/gasutbyte-och-cirkulation/271-manniskans-andningsorgan.html
      Vad krävs t ex för att diffusionen ska fungera? Finns det något mer som driver diffusionen?
      - Det måste vara en koncentrationskillnad mellan två olika områden. Ämnet diffunderar från ett område med hög koncentration till ett område med lång koncentration. Se min videogenomgång om diffusion och osmos: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/cell-och-molekylarbiologi/5995-diffusion-och-osmos-transport-over-membran.html
      Vad driver utbytet?
      - Om jag antar att det är gasutbytet du menar, så är det just koncentrationsskillnader (diffusion) som gör det. Se min videogenomgång om gasutbyte och andning: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/humanfysiologi/gasutbyte-och-cirkulation/6947-gasutbyte-och-andning-olika-djurs-andningssystem.html
      Vad leder det till, att hormonerna finns kvar länge i våra system?
      - Att de kan ha långverkande effekter, som påverkar till exempel tillväxt och könsmognad. Se mina videogenomgångar om hormonsystemet: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/humanfysiologi/hormonsystemet.html
      Varför behövs två system sympatisk och parasympatisk? Räcker det inte med av - på?
      - De två systemen behöver balansera varandra, och är ofta varandras motsatser. Ibland dominerar det ena, och ibland det andra. Se min videogenomgång om nervsystemets funktionella indelning: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/humanfysiologi/nervsystemet/278-nervsystemets-funktionella-indelning.html
      Varför är det så viktigt att hormonproduktionen i kroppen som regleras genom feedbackmekanismen fungerar?
      - För att homeostasen ska kunna upprätthållas. Se min videogenomgång om homeostas: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/humanfysiologi/fysiologins-grunder/6974-homeostas.html
      Lycka till på din examination! 😊👍

    • @berfinmh908
      @berfinmh908 6 ปีที่แล้ว

      Jag vet inte hur ska jag tacka dig på riktigt.
      Jag ville bara bli säker att mina svar är korrekta och nu har jag blivit säkert absolut. Tusen Tack Magnus 🌼🧡🧡

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  6 ปีที่แล้ว +2

      Du tackar mig allra bäst genom att lyckas på din examination imorgon! 😊

  • @adeebaladhami
    @adeebaladhami 6 ปีที่แล้ว

    Tackar så mycket! Denna video har hjälpt mig jättemycket speciellt när man vet att allting finns med i en PDF fil. Då slipper man anteckna och fokusera på det du säger istället. En fråga: Vad är Graderad potential?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  6 ปีที่แล้ว +1

      En graderad potential är en membranpotential som kan variera i storlek, snarare än att vara av typen "allt eller inget".

    • @adeebaladhami
      @adeebaladhami 6 ปีที่แล้ว

      @@MagnusEhinger01 Tackar! :)

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  6 ปีที่แล้ว

      @@adeebaladhami Varsågod! 😊

  • @emia5693
    @emia5693 4 ปีที่แล้ว

    Hej @Magnus Ehinger
    Jag undrar bara om synapser innehåller också mitokondrie, eftersom jag har sett vissa bilder som mitokondrie finns. Och om de gör det, vad för funktion har de?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  4 ปีที่แล้ว

      Att leda en nervsignal är en mycket energikrävande process. Därför finns det många mitokondrier i hela nervcellen för att förbränna glukos och tillhandahålla energi i form av ATP till cellen.

    • @emia5693
      @emia5693 4 ปีที่แล้ว

      @@MagnusEhinger01 jag läste också att efter att neurotransmittorn har gjort sin uppgift bryts det antingen ner av enzymer eller transporteras tillbaka till presynaptiska terminalen. Men jag kan inte hitta hur den tar sig tillbaka, finns det något slags kanal. I så fall hur funkar det kanalen.
      Tack så mycket för hjälpen, jag har prov snart och det är så svårt att förstå sånt

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  4 ปีที่แล้ว

      @@emia5693 Det handlar om diffusion snarare än aktiv transport. Neurotransmittorn diffunderar åt alla håll, och om den når receptorer på den presynaptiska terminalen tas den upp igen.

  • @Mattias_Nordin
    @Mattias_Nordin 2 ปีที่แล้ว +1

    Mina gissningar på dina två frågor.
    1. Jag tror att den flyter fritt och att gliacellerna då får ta hand om dem
    2. Jag tror den återanvänds på något vänster i en annan process
    Är så nyfiken på vad dina svar är till frågorna! Tack för en mycket bra genomgång av funktionen. PS. Har köpt boken "själens biologi", ska bli mycket intressant!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  2 ปีที่แล้ว +5

      "Själens biologi" (Henrik Brändén) är en mycket bra bok! Båda två händelserna i frågorna (14:04) är mycket allvarliga, och till och med livshotande. Om neurotransmittorn inte kan nå receptorn hindras nödvändiga signaler från att nå fram, och kan till exempel inte muskler dras samman längre. Det leder i sin tur till att man slutar andas, och att man dör av syrebrist.
      Om neurotransmittorn inte kan brytas ner blir det lika allvarligt, fast tvärtom: Då kan inte nervcellen sluta skicka signaler, och då krampar alla muskler istället - vilket också leder till andningssvårigheter, syrebrist och i värsta fall döden.

  • @mohadesahsultani1527
    @mohadesahsultani1527 7 หลายเดือนก่อน +2

    Hej! Vad är det som får membranpotentialen att stiga från början, alltså från -70mV till -55mV? Är natriumkanalen är inte stängd då??

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  7 หลายเดือนก่อน +1

      Det kan till exempel vara att nervcellen fått en signal från en annan nervcell. Då har en neurotransmittor bundit till nervcellens receptor, vilket lett till att jonkanaler öppnats, och natriumjoner strömmat in.

    • @mohadesahsultani1527
      @mohadesahsultani1527 7 หลายเดือนก่อน

      Kan kaliumjoner också strömma in isåfall samtidigt? Tack för hjälpen annars :))

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  7 หลายเดือนก่อน +1

      @@mohadesahsultani1527 Vanligen inte, eftersom koncentrationen kaliumjoner är högre inuti nervcellen än utanför.

  • @mayacos5077
    @mayacos5077 5 ปีที่แล้ว +6

    Hej Magnus. Mitt namn är Maya och har bott i Sverige nästan en år. Jag bli tipsad av mina kompisar om att kolla
    På dig. Vill säga att du är fantastiskt. Det är så att jag har prov om två veckor om nervsystemet. Jag måste plugga mycket för har svårt med att förstå så
    Måste översätta mycket på svenska till mitt språk för förstå. Jag undrar om du kan skriva den här genomgången här med ord istället för har svårt att förstå så vill översätta på mitt språk så jag förstå. Snälla det skulle skulle bara mycket snällt. Andra hemsidor tar inte upp alla begrepp
    Som
    Du tar upp.
    Tack
    Magnus. Jag hoppas att jag är inte jobig nu. Du är en bra människa.

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  5 ปีที่แล้ว +4

      Du är inte det minsta jobbig! Faktum är att jag redan har skrivit allt med ord också. I beskrivningen ovan hittar du en länk till min hemsida, där jag också har all info du behöver. För enkelhetens skull skriver jag in länken här med: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/humanfysiologi/nervsystemet/279-nervcellens-anatomi-och-funktion.html
      Har du några frågor är du välkommen att ställa dem till exempel här i kommentarsfältet på YT. Annars ber jag att få önska dig lycka till på ditt prov!

    • @mayacos5077
      @mayacos5077 5 ปีที่แล้ว

      Magnus Ehinger tack vad snäl du är. Ja men jag vill att det ska vara ett sammanhängande text istället för du skriver med stöord och även på din hemsida. Jag vill att det ska likna en hel text så jag översätta och lära mig ord. Det är också så att du pratar lite fort för min takt så jag har suttit och spelat om och inte kommit någonstans. Snäla Magnus du kan bara skriva så jag kan sita och plugga och slå upp ord. Det skulle betyda allt. Det kanske skulle ta några minuter av din tid.

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  5 ปีที่แล้ว

      @@mayacos5077 OK, om du skickar mig ett PM, så kan jag svara med en kopia på mitt manuskript. Annars är det ju just det som är så bra med videogenomgångar, att du kan pausa, backa och ta om, om du tycker att det går för fort. Jag rekommenderar att du också tar anteckningar och skriver och ritar av allt som jag tar upp i videogenomgången. Det hjälper dig väldigt mycket att förstå vad det är som händer!

    • @mayacos5077
      @mayacos5077 5 ปีที่แล้ว

      Magnus Ehinger ok tack. Ja jag skickar ett pm till dig och ska också ta hjälp av din genomgång. Tack så mycke

  • @annaryman8896
    @annaryman8896 ปีที่แล้ว

    såååå bra video! Tack för hjälpen!!😀

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  ปีที่แล้ว

      Tack själv, roligt att kunna vara till hjälp! 😊

  • @krityo3590
    @krityo3590 5 ปีที่แล้ว

    tack att delas! värderfullt! men du pratar för fort och känns stressigt men annars är bäst

  • @moodanna
    @moodanna 6 ปีที่แล้ว

    Tack för en pedagogisk video! En sak jag funderar på, som jag förstått det går aktionspotentialen i tre faser; depolarisering, repolarisering sedan en hyperpolarisering. I din video verkar det som att hyperpolariseringen sker före repolariseringen. Vad är det jag missar? :-)

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  6 ปีที่แล้ว

      Nej, så menar jag inte - du har förstått det helt rätt. Vill du hjälpa mig att förstå hur du menar att jag är otydlig i min videogenomgång?

    • @moodanna
      @moodanna 6 ปีที่แล้ว

      7:41 - "Membranet hyperpolariseras sedan så småningom sker en repolarisation". Kanske är jag som blandar ihop repolarisering och repolarisation? @@MagnusEhinger01

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  6 ปีที่แล้ว

      @@moodanna Ajdå. Det var lite slarvig sagt av mig, tack för påpekandet!

    • @moodanna
      @moodanna 6 ปีที่แล้ว

      Om du orkar får du gärna förklara hur du menar :-) @@MagnusEhinger01

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  6 ปีที่แล้ว

      @@moodanna Under aktionspotentialen sker det en depolarisation. Sedan öppnas kaliumkanaler så att nervcellen repolariseras. Men repolarisationen går så att säga för långt, så att nervcellen hyperpolariseras. Till sist återställs vilopotentialen.

  • @ella0002
    @ella0002 5 ปีที่แล้ว +1

    Hej!
    Snabb fråga, kanske överkurs
    Vad händer om vilopotetialen bli 0mV eller tom. +20mV?
    Hur påverkar det oss människor?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  5 ปีที่แล้ว +1

      Jag skulle gissa att nervcellen inte skulle funka lika bra då.

    • @elissachahine
      @elissachahine 4 ปีที่แล้ว

      Om en "vilopotential" når tröskelvärdet, dvs -60mV kommer en aktionspotential att utlösas. Positiva joner strömmar in i nervcellen och aktionspotentialen kommer upp i +30mV.

  • @timster-nd9cq
    @timster-nd9cq 2 ปีที่แล้ว +1

    Fantastiska genomgångar!!! Men för en som är färgblind för rött och grönt var det ganska svårt att identifiera vart neurotransmittorn band fast till kanalproteinet, kan vara värt att tänka på i framtida genomgångar

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  2 ปีที่แล้ว +2

      Ajajaj, det var ju illa! Tack för din feedback, jag ska försöka tänka bättre på det i framtiden! 👍

  • @shkokurda2098
    @shkokurda2098 6 ปีที่แล้ว +4

    tack magnus

  • @NeginKash
    @NeginKash 4 ปีที่แล้ว

    Hej Magnus, jag hoppas du orkar svara på min fråga. Varför diffunderar vatten inte ut ur nervcellen när joner i cellen är färre än joner utanför?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  4 ปีที่แล้ว +1

      Eftersom vattenmolekylen är polär, så diffunderar den inte gärna över cellmembranet (om det inte finns så kallade aquaporiner i det).

    • @NeginKash
      @NeginKash 4 ปีที่แล้ว

      Tack så mycket för svar! Men ska det inte finnas ganska många aquaporiner i cellmembran? Det jag tänker på är främst labrationerna om semipermeabelt membran där vatten enkelt diffunderade in och ut ur membranen. Saknas det såna i nervcellen då? För att förebygga så att de inte sprängs av att ha för mycket vatten i sig?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  4 ปีที่แล้ว

      @@NeginKash Alla cellmembran är olika, beroende på vilken celltyp det är. Det är därför inte nödvändigt alls att en nervcell har lika många aquaporiner som annan typ av cell.

  • @Sjano
    @Sjano 5 ปีที่แล้ว

    är det läckage av kalium eller na/k pumpen som är mest ansvarig för den negativa vilomembranpotentialen?

  • @mariareeves1674
    @mariareeves1674 3 ปีที่แล้ว

    Tack så bra och pedagogiskt beskrivet! Om myelinet skadas kan det påverka nervsignalen?
    Vänligen Maria

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว +1

      Ja, då kan det bli mycket svårare för nervsignalen att nå fram på rätt sätt. Om jag inte har helt fel för mig, så är det vad som händer i flera neurodegenerativa sjukdomar, t.ex. Alzheimers syndrom.

  • @moarenstrom1967
    @moarenstrom1967 2 ปีที่แล้ว +1

    hej! dina video är jätte bra, hjälpte mig med aktionpotentialer, men schwannceller tillverkar myelin i PNS och oligodendrocyter tillverkar myelin i CNS

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  2 ปีที่แล้ว

      Ajdå, jag kanske säger fel där. Det är nog dags att revidera den här videogenomgången!

  • @sahilahi9760
    @sahilahi9760 6 ปีที่แล้ว

    Hejsan! finns det en video eller kurs som förklarar Matspjälkningsprocesserna?? tack för svaret

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  6 ปีที่แล้ว

      Visst har jag några videogenomgångar om det! Du hittar dem om du klickar dig vidare från den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/humanfysiologi/mat-och-matspjalkning.html

  • @AG-nv2hi
    @AG-nv2hi 3 ปีที่แล้ว

    Hej, är kanalerna i mottagarcellen Gap junctions/öppna kopplingar och om så, har då inte den cellen som släpper ut joner till mottagarcellen också sånna kanalerna på sin ände?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว +1

      Du menar i synapsen? Nej, det är inte Gap junctions (kanalförbindelser) utan jonspecifika kanalproteiner som släpper in extracellulära kalciumjoner. Det sker alltså ingen direkt överföring av kalciumjoner från den ena cellen till den andra.

    • @AG-nv2hi
      @AG-nv2hi 3 ปีที่แล้ว

      @@MagnusEhinger01 Tack för svaret. Vet inte om det är rätt video och fråga det här under men jag har läst i boken att gap junctions också leder liksom elektrisk signal vidare eller leder joner vidare från cell till cell, dvs att cellerna kan kommunicera på de viset. så jag tänkte att denna elektriska våg som liksom blir kemisk i synapsen leddes vidare genom gap junctions. Frågan är väl om Gap junctions kan leda signalen vidare i synapsen? eller om den inte kan det och att det endast är kanalproteiner som då kalcium?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว

      @@AG-nv2hi Ja, det stämmer att gap junctions kan leda signalen vidare mellan till exempel hjärtmuskelceller. Men gap junctions kan mera ses som ett sätt för celler att dela cytoplasma med varandra. En synaps skiljer sig mycket från detta, då den sändande och den mottagande cellen inte alls delar cytoplasma med varandra.

    • @AG-nv2hi
      @AG-nv2hi 3 ปีที่แล้ว

      @@MagnusEhinger01 Jag förstår, tack så mycket för svaret och dina videos. Du är lätt den bästa läraren jag haft/ har!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว

      @@AG-nv2hi Tack själv, det var roligt att höra! 😊

  • @mariareeves1674
    @mariareeves1674 3 ปีที่แล้ว

    Var hittar jag svaret på dina två frågor i slutet? Skulle så gärna få ta del av dessa svar tack!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว

      Jag tänkte att det här är något som man kan fundera över lite på egen hand! 😊 Men jag vill gärna hjälpa dig att resonera, så får jag höra först hur du själv tänker?

    • @oke5921
      @oke5921 3 ปีที่แล้ว

      ​@@MagnusEhinger01 På första frågan, vad som händer om neurotransmittorerna ej kan nå receptorerna i det postsynaptiska membranet, gissar jag på att inget händer :). Att de exocyterande neurotransmittorerna antingen bryts ned av enzymer, diffunderar bort eller tas upp av den utsöndrande cellen igen.
      (fråga 2, När de inte bryts ned eller på annat sätt försvinner) Min gissning här är väl då att, om det sker i en muskelcell, att denne kommer stimuleras att först kontrahera, och sedan när neurotransmittorerna ej försvinner så kommer väl muskeln att vara i ett fortsatt stadie av kontraktion. Innebär inte detta att muskeln kommer krampa?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  3 ปีที่แล้ว +3

      @@oke5921 1. Det är på sätt och vis rätt att "inget händer". Men det leder till att man dör! 😉 Om inte nervsignalen kommer fram till exempel vis diafragman, så kommer man att sluta andas, och då dör man.
      2. Visst är det så att muskeln kommer att krampa. Och om alla musklerna krampar samtidigt, då dör man också på grund av att man inte kan andas då heller.

  • @jakobm87
    @jakobm87 2 ปีที่แล้ว +3

    En liten fråga angående aktionspotentialen: varför överstiger membranpotentialen -55mV till att börja med? Jag är vid 5:58 och fattar inte riktigt.

  • @E.B04
    @E.B04 2 ปีที่แล้ว +1

    Hej Magnus, kan du förklara temporal och spatial summation?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  2 ปีที่แล้ว

      Nervcellerna tar ständigt emot signaler från andra nervceller. Summation kan definieras som den process som bestämmer om de aktiverande och inhiberande signalerna tillsammans gör att nervcellen skickar iväg en aktionspotential eller inte.
      Spatial summation är när signaler från flera "inkommande" (presynaptiska) nervceller utlöser en aktionspotential. Temporal summation är när en upprepad mängd signaler från en "inkommande" nervcell utlöser en aktionspotential.

    • @E.B04
      @E.B04 2 ปีที่แล้ว

      @@MagnusEhinger01 Tacksåmycket!

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  2 ปีที่แล้ว

      @@E.B04 Varsågodsåmycket! 😊

  • @noorkhamees2739
    @noorkhamees2739 7 ปีที่แล้ว +1

    Vad händer om den inte kan nå receptorn?
    Svar: mottagarecellen får inga info. Eller signaler -> inge action kan ske
    Vad händer om den inte kan bryts ner?
    Svar: synapsen kan ej ta emot en ny signal
    Har jag rätt?

    • @noorkhamees2739
      @noorkhamees2739 7 ปีที่แล้ว +1

      Magnus Ehinger du är bästa!!!! Tack så himla mycket, dina filmer hjälper mig väldigt mkt med båda biologi och kemi! ❤️
      Jag har en fråga; i filmen sa du att gliaceller (producerar) myelin, i boken står att den (bildar) myelin. Kan du förklara din detta?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  7 ปีที่แล้ว

      Tack själv! Jag är inte riktigt säker på att jag förstår din fråga. Att producera och att bilda myelin är samma sak. Eller är det inte så du menar?

    • @noorkhamees2739
      @noorkhamees2739 7 ปีที่แล้ว

      Magnus Ehinger exakt!
      Tack för att du svarade!
      Jag och min kompis har sett filmen och vi var inte överens! 😂
      Hon sa att producera och bilda är inte samma sak. Jag var lite osäkert, därför har jag frågat dig.

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  7 ปีที่แล้ว

      Bra att vi fick det utrett då! 😊

    • @noorkhamees2739
      @noorkhamees2739 7 ปีที่แล้ว

      Magnus Ehinger 👍🏻👍🏻👍🏻

  • @julialinden1854
    @julialinden1854 5 ปีที่แล้ว +2

    Vill bara tipsa de som säger att det går för fort! Om man klickar på de tre punkterna uppe i det högra hörnet kan man ställa in i vilken hastighet som videon ska spelas upp i. Själv snabbspolar jag den istället på 1,5X😂

    • @krogerr
      @krogerr 5 ปีที่แล้ว +14

      weird flex but ok

    • @Airinnnnnn
      @Airinnnnnn 3 ปีที่แล้ว

      @@krogerr Hahaha

  • @hawthornroot
    @hawthornroot 2 ปีที่แล้ว +1

    vilopotential är alltså membranpotential?

  • @dhanrajameer7730
    @dhanrajameer7730 2 ปีที่แล้ว +1

    Uppskattar videon, du förklarar det bättre än Agge 🤗

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  2 ปีที่แล้ว +1

      Tackar, det viktigaste är ändå att du förstår det! 😊

  • @alhusseamal
    @alhusseamal 8 หลายเดือนก่อน +1

    vad är axonterminal och vad skiljer det från synaps? man tror att man fatta men lite svårt

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  8 หลายเดือนก่อน +1

      Axonterminalen är hela den sista biten av axonet. Synapsen är kopplingen mellan nervcell och mottagande cell.

    • @alhusseamal
      @alhusseamal 8 หลายเดือนก่อน

      @@MagnusEhinger01 axonterminalen kopplar ihop nervcellen med andra nervceller eller muskel/körtelcellen. men det område där en nervcell ansluter till en cell kallas synaps står det i boken, känns lite som samma sak men vad är axonterminal som frisätter neurotransmittorer då? ah..

  • @user-fu2wb3ot4r
    @user-fu2wb3ot4r 10 หลายเดือนก่อน

    Hej
    Vilken typ av nervcell är det? Är det motorisk eller senorisk????
    Varför Kalium/Natrium pump kräver ATP och inte Kalium och Natrium kanaler?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  10 หลายเดือนก่อน

      Det spelar ingen roll om det är en motorisk eller sensorisk nervcell; de fungerar likadant allihopa. Na⁺/K⁺-pumpen kräver energi (i form av ATP) för att den pumpar jonerna _mot_ deras koncentrationsgradient (från område med låg koncentration till område med hög koncentration), vilket kräver energi i form av ATP. Na⁺- och K⁺-kanalerna släpper igenom jonerna, och låter dem färdas _längs med_ sin koncentrationsgradient. Det kräver ingen extra energi.

  • @esbjornmonteliusrisberg6834
    @esbjornmonteliusrisberg6834 ปีที่แล้ว

    väldigt bra vido en det känns fel att påstå att hyperpolarisationen sker före repolarisatioen. vad som händer är rätt men namne är omvända mot många andra källor blandannat, spria 2 av Gunnar Björndhal, sida: 239.

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  ปีที่แล้ว +1

      Tack för ditt påpekande! Jag ska se till att korrigera det när jag reviderar den här videon.

  • @WiffyPegasus
    @WiffyPegasus ปีที่แล้ว

    vad betyder diffunderar egentligen???

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  ปีที่แล้ว

      Diffusion beskriver kortfattat hur ett ämne "flyter ut" i en lösning utan att man ens rör om i lösningen. För att förklara lite bättre, kolla den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/cell-och-molekylarbiologi/diffusion-och-osmos-transport-over-membran.html 😊

  • @hubertlarsson7470
    @hubertlarsson7470 ปีที่แล้ว

    Marcus Dancus Memecus
    yes yes

  • @jonastornkvist944
    @jonastornkvist944 5 ปีที่แล้ว

    Du kallar ju repolarisationen för hyperpolarisation här och vice versa? Iallafall om min lärare och lärobok har rätt...

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  5 ปีที่แล้ว +2

      Ja, jag säger tyvärr fel här… 😡

    • @jonastornkvist944
      @jonastornkvist944 5 ปีที่แล้ว

      Du har iallafall fått lite grejer fel när det gäller repolarisationen och hyperpolarisationen

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  5 ปีที่แล้ว

      @@jonastornkvist944 Jo.

    • @dhanrajameer7730
      @dhanrajameer7730 2 ปีที่แล้ว

      @@jonastornkvist944 ok jonas

  • @ayanwarsame7389
    @ayanwarsame7389 3 ปีที่แล้ว +2

    TACK för hjälp ! jag forstår mycket TACKAM

  • @menlvideos
    @menlvideos 4 ปีที่แล้ว +1

    Vid 4:16 Säger du att det bildas mer minusladdningar på insidan, men så är det väl inte? Det är väl fortfarande positiva laddningar på insidan på grund av K+ och dem Na+ jonerna som finns kvar, men spänningsskillnaden på in och utsidan gör väl att det blir fler positiva laddningar på utsidan så potentialen blir -70 meV? Eller har jag förstått fel?

    • @MagnusEhinger01
      @MagnusEhinger01  4 ปีที่แล้ว +1

      Saltlösningen är oladdad från början. Det betyder att det är lika många positiva som negativa laddningar i den. Om sedan antalet positiva laddningar sjunker, får det till följd att antalet negativa laddningar är större än antalet positiva laddningar.