วีดีโอ

God jul, han/hon. Enkelt. Steg 1 för att förtrycka ett folk är att begränsa/kontrollera språket.

Ni skulle spela in en podd där ni dricker elefantöl och pratar quasidanska i 40 minuter.

3:20 -3:30 Alltså ungefär som i Sverige, innan det lite vulgära slanguttrycket "fika" blev normaliserat i breda lager nån gång under 1970/80-talet.

Lone talar svenska i det här avsnittet? Verkligen? Jag hade så svårt att förstå henne. Jag förstår att hon gav några exempel på danska, men annars på vilket språk pratade hon?

Jag är dansk, men uppvuxen i Sverige sedan tidig barndom på 70-talet. Vi höll på danskan hemma och ansträngde oss att hålla isär språken. Även om vi bodde i ett miljonprogram i en förort till Göteborg marinerades vi i god svenska, eftersom då bodde svensk arbetarklass fortfarande där ute. Dette har gjort mig fuldstændigt tosproget. Jeg skifter mellem dansk og svensk lige over. Det danske har jeg ført videre til mine børn, der også taler dansk. Desværre var der ikke danskere nok till "Hemspråksundervisning" i dansk for dem, så deres danske skriftsprog er ikke så godt. Eftersom jag jobbar i en branch (Bryggeri) med mycket kontakt med Danmark är det en stor fördel att tala och skriva bra danska. Jag är bryggeriets dansk. Märker att många kollegor drar sig för att tala med danskar. Både när vi har försäljare, leverantörer, inspektörer och entreprenörer på besök, eller behöver ringa till någon i Danmark. Då får jag ofta ta det. Jeg vil virkelig rekommendere flere at lære sig flere nordiske sprog. Det giver en bedre kontakt med sine naboer. Både når man rejser i nabolande og ellers har kontakt med folk derfra. Vi er dog fra samme sprogfamillie, brødrefolk emellem. For os der har vokset op med to nordiske sprog er det ikke så svært. Heller ikke at gøre sig forståelig i et tredje. Det sku da lige være islandsk. Men jeg vil påstå at også de med kun et nordisk sprog har en god muglighed at lære sig et nyt nordisk sprog i voksen alder, uden større anstrengelse. Et spørgsmål mere om vilje end sværhedsgrad. Alex Schulman er som sædvanligt ude og cykler. Helt forkert på den.

Jag har själv haft gott resultat av att lägga till mig med någon sorts skandinaviska. Svenskt uttal med norska och danska ord. Sen undviker man vissa ord och uttryck. Man knäpper inte med fingrarna i danmark, till exempel. Det har tagit mig igenom arbete i både Danmark och Norge utan några större problem.

När jag växte upp i Jämtland på 70- och 80-talen användes ”fikarast” parallellt med ”kafferast”. De äldre sa nog(!) kafferast, inte minst därför att de drack just kaffe. Fördelen med ordet ”fika” är att vi (barn) som inte drack kaffe, blev mer inkluderade... - även om vi drack saft eller annan dryck. ”Fika” är alltså mer omhuldande mot barn och andra normbrytare... Mera fikonspråk: ”Storfika” på jämtska betyder just ”fikon”!

Tack, Anders och Bianca! Ni tog upp spänningen mellan Sverige och Finland. Ett annat sätt att se på samma ämne skulle kunna vara: Stad mot Land Centrum mot Periferi Herrarna mot Undersåtarna Stockholmare - Lantisar Gammalt mot Nytt Pinsamt mot Cringe Kaffe mot Fika - Eller vad tror ni?

Jag hörde min första negativa reaktion av en finlandssvensk person (kollega) på ordet fika redan 1977. Hon blev lätt irriterad av detta ord och undrade vad jag menade egentligen…

Jag orkade! Podden är bra, 40 minuter är helt ok! Och det vore ett interessant experiment, om Göran Persson kunde lära sig somaliska inom ett år!

very demure

Uttalet av ordet "Ms." på engelska är "miz", med ett tonande ljud i slutet. I motsats till slutet av ordet "Miss" (tonlös). 😊

På finska niar man ofta i butiken, däremot tycker jag att det är vanligare att dua på svenska i Finland. På svenska niar man sällan på svenska i Finland. Åsikt från helsingforsregionen.

Hur är det med finlandssvenska dialekter?

Vad är det för skillnad på mål och dialekt?

Stockholmska en dialekt skadet vara.

Jag är från landsbygden utanför Piteå pratade bara pitemål innan skolstarten pratat fortfarande pitemål, är verkligheten " dialekter" tänker mer att det är en språmelodi .

Min erfarenhet av poddar i allmänhet är att de är för långa och det "pratas" för mycket. Vem har tid och orkar sitta i 40 minuter och lyssna koncentrerat på ett ganska ostrukturerat samtal ? Annars håller jag med om de synpunkter som framförs i denna podd. Jag har personliga erfarenheter av de svårigheter en person som nästan är analfabet har att lära sig skriva och läsa.

Det skulle vara roligt om du filma folk i vardagen. Som butiker, skolor eller vad folk gör på fritiden

Fattar ni inget vill inte höra svenska ännu. Så mycket är så besviken på hella Sverige

👏😀 Kiva!

sigma niklas

Takräcke frisyr !

Hej! Vilket bra program! Jag hörde att andra städer skulle få nya svenska namn om de translittererades på nytt, till exempel Tjornobyl och Odesa. Nu är jag raka motsatsen till en translittereringsexpert, men jag letade efter inspelningar där Ukrainska personer uttalar dessa namn, och när jag hör dessa uttal så tycker jag nästan att de snarare liknar vår nuvarande svenska stavning. Odessa uttalas med ett tydligt, vad på svenska motsvaras av, kort e, och Tjernobyl uttalas med något som närmast liknar ö, vilket skulle bli Tjörnobyl. Hur fungerar det med de nya translittereringarna? Är de inte tänkta att göra att orden skrivs på svenska så att vi uttalar namnen så nära som möjligt som de uttalas på Ukrainska?

Tack!

Och varför använda ordet successivt när det finns det enkla pö om pö 😂

I samband med s-plural förvånar det mig att ni inte tar upp problemet med bestämd form. Vad är smidigast, videor-videorna eller videos-videosen? På en friluftssajt jag besöker duger det inte utrusta fjällvandrare med damasker, det ska vara gaiters, vilket i värsta fall blir gaitersarna i bestämd form. En grundregel kunde vara att undvika s-plural på flerstaviga ord. Personligen har jag också svårt för s-plural på italienska lånord, eftersom italienskan helt saknar pluraländelser. Man använder vokalskifte vid obetonad slutvokal: lo scenario, gli scenari. Annars ingenting: la città, le città, lo scout, gli scout.

"Jag tänker" i stället för tror, anser o s v är en nykomling. På 80 - 90 talen arbetade jag för ett finskt företag. Många av mina finskspråkiga kolleger talade svenska, men man märkte ofta att engelska var det starkare främmande språket. Mina svenska kunder hade på den tiden lite roligt åt att finnarna använde "vi tänker" (We think) för just tror, anser, är av den åsikten, m fl uttryck. I dag sitter folk och "tänker" i varenda morgonsoffa.

Att ersätta de och dem med dom gjordes redan på 70-talet när jag gick i grundskolan.

Jag håller inte med om att "hemlagat" i allmänspråket skulle ha någon annan betydelse än "tillagad i hemmet". Det är i reklamens värld som det blivit ett förskönande epitet som just inte betyder något särskilt alls. En annan kommentar jag har gäller att "alla" använder diskurspartiklar förutom om de talar från ett manus. Det är fel. Det går att träna bort och det fick man som radio- och TV-medarbetare göra förr i tiden. Det kanske inte blivit mer av detta i vardagsspråket, men definitivt bland "yrkespratare" i media om vi jämför hur det lät för 50 år sedan.

jag skulle hundra procent delta om jag inte bodde i brasilien lol

<333

Hur fan kommer jag åt podden??/Ny prenumerant.

화이팅♡

Vi vill höra låten, Mär miron jar yver parnim.

Jag är ung men är ändå mycket emot den nya niandet. Du-reformen är svenskans viktigaste språkhändelse!

Något som irriterar mej är att många journalister numer säger den 30 åriga Sven Andersson,det är ju en man.....

m0637gbg

Att ni ens tar upp det här visar att ni har problem. Använder någon jag pratar med en i stället för man så betraktar jag den personen som på snudd idiot.

Ni glömmer en sak helt och hållet i programmet. Jag reagerar när någon tilltalar mig med ni. Men INTE på grund av historien utan på grund av att det låter väldigt konstlat. Det blir någon slags mentalitetskrock. Och jag tillhör inte de riktigt gamla, jag är född i slutet av 1960-talet. Och jag välkomnar att ett artigt tilltal kommer tillbaka. Men det som blir problemet är att när någon tilltalar mig med ni så kan jag inte svara med samma tilltal. Jag är inte van att nia och har inte riktigt den mentalitet som krävs för att göra det. Om jag då svarar med att tilltala med du så borde den som tilltalat med ni övergå till du-tilltal för att vara artig. Och det sker nästan aldrig och det är på snudd oförskämt tycker jag. Det går naturligtvis att få till ett artigt tilltal igen i Sverige men det kräver en mentalitetsförändring och sådana tar tid.

Jag blev tvingad att lyssna på det här

Extremt intressant

hmm yes very interesting

intressant

Detta är intressant att lyssna på. Själv tycker jag det är svårt att vara en snäll språkpolis. Om man i all välmening gör ett påpekande, är det ofta som syftet misstolkas. Mottagaren är antingen oförstående eller blir illa berörd. Då fyller den snälla språkpolisen inte sin funktion. Den elaka språkpolisen kan gärna hålla tankarna för sig själv.

Hmm, jag gillar det här, men studsar lite på det uttalade ordet "interjuver" i stället för "intervjuer", när det kommer från en språkvetare.

Ni forsätter att säga n-ordet? Ni kan inte säga de

Det va nog väldigt längesen göteborgskan spred sig till Alingsås faktiskt. (40år sen kanske?). Annars håller jag med om det mesta som sägs här!

Jag undrar varför Anders Svensson säger "eftersom ATT"? Varifrån kommer detta "att"? Hur ska man förklara det grammatiskt för t ex sina invandrarvänner?

Det ofta upprepade påståendet, att "ni" endast användes nedåt i hierarkin, är väl inte fullt riktigt. Det gäller egentligen endast fint språk i storstäderna, medan "ni" (eller dialektalt "I") på landsbygden endast användes (och på sina håll säkert ännu används) som hövligt tilltal till äldre eller personer med högre status; f.ö. var på landsbyden "du" det gängse tilltalsordet, vilket av städernas medel- och överklass i regel sågs som obrukligt utom i intima sammanhang.