Ängsväxter och pollinerande insekter har det svårt i dagens Sverige, men det finns hopp. Om skötseln vid vägkanterna ändras så kan ängsväxterna sprida sig där, som gröna korridorer genom landskapet. Det är grundtanken bakom Naturskyddsföreningens projekt Världens längsta blomsteräng som nu går in i slutspurten.
Projektet Världens längsta blomsteräng har som mål att nå upp till 1 000 kilometer vägkanter som sköts för att gynna våra vilda ängsväxter. Det häftiga är att det finns 600 000 kilometer vägar i Sverige, med en riktigt stor yta vägkanter, så potentialen är enorm.
Det hela började med Ebba Werner (www.natursidan.se/nyheter/arets-pollinator-skapar-blomrika-vagkanter/) , en ängsentusiast som länge engagerat sig i ängsmarker i Halland som såg vägkanternas potential, men också hur den förstördes när vägkanten slogs redan runt midsommartid. Ebbas vision blev verklighet i och med att projektet startade för tre år sedan. Emelie Envall är projektkoordinator och nu närmar sig slutspurten. I september ska allt vara klart, är det tänkt, och det är jättemånga som engagerat sig.
- Just nu har vi kommit halvvägs till projektets mål om 1 000 kilometer. Vi är på god väg och det är väldigt många inblandade, från små vägföreningar till Svenska kyrkan och privatpersoner.

Lyssna på samtalet mellan Emil V. Nilsson och Emelie Envall.
En beteendeförändring kring vägkanterna
På Naturskyddsföreningens hemsida (www.naturskyddsforeningen.se/kampanj/varldens-langsta-blomsterang/) kan man se en karta med alla registrerade vägkanter i projektet. Och det är inte alla vägar som ingår.
- I det här projektet så jobbar vi bara med gångvägar, cykelvägar och låghastighetsvägar. På de statliga vägarna är det Trafikverket som har rådighet och de har sitt eget projekt.
En viktig ambition är att försöka få en mer allmän inställning bland väghållare att slå artrika vägkanter sent på säsongen.
- Vi har hittills haft många men ganska små insatser per plats, men vår grundambition är att skapa en beteendeförändring kring vägkanterna och deras skötsel. Därför vill vi ha med oss kommunerna på det här.








Blommande vägkant.
Bild: Erik Hansson

För den som vill medverka i att gynna mångfalden i en vägkant är det viktigt att slå växtligheten efter att växterna blommat och satt frö. Men den stora frågan för många är hur man ska få av växtligheten. Är det fortfarande bäst att slå med lie?
- Det är faktiskt det bästa fortfarande, men man kan även slå med en röjsåg som har gräsklinga.
För den som vill finns det även handhållna slåtterbalkar. Det blir enklare om det slås av än mosas. Lien har dessutom fördelen att vara tyst, vilket kan vara populärt bland grannarna. Det viktiga är att växtligheten slås av och tas bort efter att växterna blommat och satt frö.
Slutspurt för projektet
Som en del i projektet så skapas en kommunutmaning (www.naturskyddsforeningen.se/engagera-dig/kalender/lansering-av-kommunutmaningen-sveriges-langsta-blomsterang-2025-02-05/) där varje kommun peppas att vara med och tävla om att vinna titeln som Sveriges kommun med den längsta blomsterängen eller med flest vägkanter som är omställda till ängsskötsel. Kommunerna kan spela en viktig roll för att öka medvetenheten för ängsväxterna och de har dessutom rådighet över stora markytor som idag ofta brukas som gräsmatta.
Nu under 2025 går projektet in i sin slutspurt. I september ska det vara klart. På Naturskyddsföreningens hemsida finns ett rikt material för alla som vill vara med, från hur du kan samla in fröer (www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/froets-dag-30-augusti/) till varför ängarna är viktiga (www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/varfor-behovs-det-fler-blomsterangar/) .
- Det här projektet bygger på att vi är många och det finns en stor möjlighet för alla att göra en insats, avslutar Emelie Envall entusiastiskt.
Läs mer och lyssna på Naturpodden


• Alla avsnitt av Naturpodden hos Natursidan (www.natursidan.se/naturpodden/)

Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster (podcasts.apple.com/se/podcast/natursidan-naturpodden/id1774469324) eller Spotify (open.spotify.com/show/6g26PDOpOpESpdbkBKgcmV) . När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.
Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 (märk gärna bidraget med “podd”).
Kontakta Emil V Nilsson (www.natursidan.se/medarbetare/emil-nilsson/) .